Vampyrens vilda äventyr, 14 sidor

Vampyrens vilda äventyr

Voodoo version 1

Manuset började som en skrivövning på skolan, men sen fortsatte jag med det och då spårade det ur.

Trevlig läsning!

Daniel

Läste det igårkväll.

Lite tankar.

Grymt kul att läsa en seriös historia om en vampyr, ingen komedi alltså. Manuset är väldigt bra skrivet oftast, jag ser verkligen bilden framför mig hela tiden, hör alla ljud som nämns osv, bra där.

Sen är det väl en hel del som skrivs men som skulle vara svårt att få fram när man filmar, tänker t.ex på slutet när han skriker på balkongen, alla känslor som skrivs skulle vara omöjligt för tittaren att uppfatta genom enbart skriket. Fanns ett gäng såna saker.

Sen finns det egentligen inte någon historia, men det BEHÖVER inte vara negativt.

Gillar verkligen scen 37-42, riktigt bra skrivet där, spänningen steg, jag hörde trummorna, allt. Skitbra.

Kort sagt, ett kul manus att läsa, väldigt bra skrivet oftast. Skulle egentligen vilja ha mer utav en berättelse, saknar liksom en början och ett slut litegrann.

Sen slutligen, titeln, den är skitdålig =) Jag trodde att det var en komedi när jag såg den. Passar inte alls med manuset. Tycker inte att du ska ha ordet vampyr med överhuvudtaget. Vet inte om jag gillar att han säger det i scen 5 heller.

Tjena Nemo, kul att du gillade det.

Angående titeln =) Manuset heter egentligen inte så, det är fortfarande namnlöst, skrev dit det ändå bara, tänkte faktiskt kalla det för Vampyren Görans Vilda Äventyr ...

Sen är väl själva manuset ofilmbart, skulle bli väldigt dyrt att filma, vet heller inte hur man skulle göra med alla riktiga människor (The Rolling Stones, William S. Burroughs) som skymtar förbi. Jag har lekt med tanken att det skulle funka som en animerad kortfilm, men först och främst är det här något som jag skrev i syfte för att se hur långt min fantasi kan ta mig.

I scenen på balkongen i slutet har jag tänkt mig att Vampyren ska skrika i 30 – 40 sekunder, så att man faktiskt hör hur skriket sakta förändras.

Kan hålla med om att det inte finns nån riktig början. Har funderat på att skriva in några scener där man får se honom som människa, se honom bli biten, förvandlas, på det viset lura publiken att känna sympati för honom innan de får se honom mörda.

Har du sett The Rules Of Attraction? Där får man iaf se en kille som heter Victor på en jorden runt resa, snabba klipp, tillför inte direkt något till själva historien, fast ändå gör det det, en slags känsla av sökande som genomsyrar hela filmen. Det var det som inspirerade mig att skriva det här manuset. Historien är vampyrens ångest helt enkelt. Hans ångest över att vara vid liv. Att vara ett monster. Att inte kunna känna sig delaktig. Hans problem är att han håller fast vid det lilla som han har kvar av sin mänsklighet. Först när han verkligen accepterat att han är ett monster kommer han sluta plågas.

Nåja, skitkul att du läste det! Lycka till med ditt projekt med Sam och Rai!

Historien är vampyrens ångest helt enkelt. Hans ångest över att vara vid liv. Att vara ett monster. Att inte kunna känna sig delaktig. Hans problem är att han håller fast vid det lilla som han har kvar av sin mänsklighet. Först när han verkligen accepterat att han är ett monster kommer han sluta plågas.

Om det är den historia du vill berätta så har du misslyckats, för det finns inte mycket av det i manuset. Men jag gillar manuset i alla fall, även om det är lite väl ofokuserat och bitvis rätt taffligt skrivet. Det skulle må bra av en ordentlig redigering.

Liksom nemo tycker jag att du skall skippa snacket om vampyrer, och att utveckla manuset till att inkludera hur han blir biten och förvandlad till vampyr känns som helt fel väg att gå.

Men men, jag tror att vi ser ganska olika saker i manuset, och om du vill berätta den historia som du skisserat ovan så är det nog lika bra att strunta i vad jag säger. Men du får i alla fall en tumme upp från mig.

/Jakob

Vad tycker du jag skulle kunna förbättra? Exempel på stycken som känns ofokuserade och taffligt skrivna.

Tjena Nemo, kul att du gillade det.

 

Angående titeln =) Manuset heter egentligen inte så, det är fortfarande namnlöst, skrev dit det ändå bara, tänkte faktiskt kalla det för Vampyren Görans Vilda Äventyr ...

Aha =)

Tycker den borde heta något i stil med "Längtan efter Liv". Eller nja, lite tråkig kanske.

Sen är väl själva manuset ofilmbart, skulle bli väldigt dyrt att filma, vet heller inte hur man skulle göra med alla riktiga människor (The Rolling Stones, William S. Burroughs) som skymtar förbi. Jag har lekt med tanken att det skulle funka som en animerad kortfilm, men först och främst är det här något som jag skrev i syfte för att se hur långt min fantasi kan ta mig.

Skulle mycket väl kunna filmas, antingen som animerad, eller att du har skådespelare som gestaltar Rolling Stones och Burroughs. Men då måste du ändra en hel del i texten. Som sagt:

Sen är det väl en hel del som skrivs men som skulle vara svårt att få fram när man filmar, tänker t.ex på slutet när han skriker på balkongen, alla känslor som skrivs skulle vara omöjligt för tittaren att uppfatta genom enbart skriket. Fanns ett gäng såna saker.

Kan hålla med om att det inte finns nån riktig början. Har funderat på att skriva in några scener där man får se honom som människa, se honom bli biten, förvandlas, på det viset lura publiken att känna sympati för honom innan de får se honom mörda.

Håller med Bergman här, det är fel väg att gå. Vill inte få det upptryckt på en gång, att det här är en vampyr. Tycker inte att du ska ge några självklara antydningar till det över huvud taget. Det finns tillräckligt många mer subtila antydningar till det redan.

Har du sett The Rules Of Attraction? Där får man iaf se en kille som heter Victor på en jorden runt resa, snabba klipp, tillför inte direkt något till själva historien, fast ändå gör det det, en slags känsla av sökande som genomsyrar hela filmen. Det var det som inspirerade mig att skriva det här manuset.

Har inte sett den tyvärr.

Historien är vampyrens ångest helt enkelt. Hans ångest över att vara vid liv. Att vara ett monster. Att inte kunna känna sig delaktig. Hans problem är att han håller fast vid det lilla som han har kvar av sin mänsklighet. Först när han verkligen accepterat att han är ett monster kommer han sluta plågas.

Precis som Bergman skriver så framkom inte det i manuset.

Nåja, skitkul att du läste det! Lycka till med ditt projekt med Sam och Rai!

Tack =)

Och förresten, vampyrer dricker aldrig vin ;)

Vad tycker du jag skulle kunna förbättra? Exempel på stycken som känns ofokuserade och taffligt skrivna.

Jag uttryckte mig lite slarvigt. Det jag uppfattade som ofokuserat var manuset i sin helhet, att vi inte gavs en komplett eller åtminstone koherent historia. Det faktum att du som författare och jag som läsare uppfattar historien helt olika är ett tydligt tecken på detta. Missförstå mig inte, jag har inget emot ett stort tolkningsutrymme, och det behöver definitivt inte vara fel att historien kan tolkas på skilda sätt, men jag kände att den tolkning jag kunde göra krävde att jag medvetet utelämnade vissa saker ur historien samtidigt som jag kände att andra saker saknades. Det är vad jag menar med att jag inte upplevde historien som koherent, att jag inte lyckades pussla ihop delarna till en fungerande helhet.

Vad jag upplever som taffligt skrivet är en väldigt stor del av den beskrivande texten, som ofta är väldigt icke-visuell. Överlag beskriver du händelseförlopp snarare än bilder. Scen 1 är ett bra exempel på vad som skulle kunna skrivas som en serie spännande bilder där man sugs in i historien, men istället ruschar du texten. Var inte rädd för att använda fler ord och att låta textens tempo motsvara filmens. Ett ännu tydligare exempel är ett stycke som "Det är tumult hos publiken, extremt mycket bråk, knark, fylla, situationen blir inte bättre av att HELLS ANGELS (som arbetar som säkerhetsvakter) hellre hjälper till att starta slagsmål

än att avbryta dem." från scen 7, som knappt säger oss någonting om vad som händer framför kameran. Det är ett stycke text som inte alls hör hemma i ett filmmanus.

Du använder för övrigt inte heller manuskonventioner som POV och INSERT på ett vettigt sätt, men det är verkligen bara små skitsaker som jag tar upp bara för att ge exempel på sådant som bidrar till känslan av "tafflighet".

Det jag gillar med filmen är att den innehåller en massa grymma idéer och scener, men där jag ser filmens budskap som ett likställande av människans och vampyrens naturer ser du något helt annat. För mig symboliserar din vampyr dagens människoideal. Han gör alla de häftiga grejerna, han är på alla de legendariska platserna, förnekar sig inga förlustelser, samtidigt som han är bättre än människorna omkring honom. Han är en övermänniska och därmed ett ouppnåeligt ideal. Jag sympatiserar med vampyren redan från början och fortsätter att göra det hela vägen till slutet. Det kanske är jag som är konstig?

Lycka till!

/Jakob