Frantic

Sorry Pace, svaret var till Mandork. Jag har läst tidningen TotalFilm men aldrig sett deras hemsida :)

Hehe, jo sidan är bra också, fast det kan vara lätt att gå vilse där. Tror alla recensioner som publiceras finns där mm. Kolla in ett nummer får du se. Artiklarna kan vara väldigt givande ibland och de har bra intervjuer. Storfilmer brukar få en del sidor. Star Wars fick ett halvt nummer t.ex. Alltid trevligare att läsa i en tidning än på nätet ;)

Jag är lite splittrad där. Tycker tidningen är helt suverän, men den har haft svackor. Den är helt klart värd att köpa och jag tycker det är den helt klart bästa filmtidning jag kommit över. Har köpt den i sex år, och missat fem nummer på sin höjd. Vet dock inte om det är mitt filmintresse som svalnat (hemska tanke) eller ifall den har blivit lite sämre. hemsidan är www.empireonline.co.uk

Har varit slaviskt beroende av filmtidningen Empire från England. De har ett bra språk och vågar sticka ut hakan ibland. Ger givetvis inhemska filmer högre betyg men annars tycker jag deras recensioner är bra och tämligen mitt i prick. På sistone verkar det dock som om England hamnat efter i premiärlistan och en hel del filmer kommer faktiskt till Sverige innan de kommer dit, så ibland är recensionerna skrämmande sena, men deras filmnyheter tycker jag är helt lysande och de har bra koll på läget. Tidningen är tjock och fast artiklarna över lag är väldigt bra så kan de dock under filmstiltjemånaderna tangera till tråkiga. Empire kostar 65-80 kr per lösnummer och vill du premenuera så kostar det kring £45 för 12 månader.

Traditionell struktur följer 3-aktsstrukturen, där inledningen och slutet står för 25% vardera av tiden och mitten har ca 50%. Inledningen innehåller upplägget och presentationen. Mitten utvecklar historien och slutet är upplösning och avlösning. Varje akt avslutas av ett klimax. Andra punkter som bör finnas i akterna är: Akt 1: Set-up/Information Väldigt tidigt en händelse som greppar intresset. Konflikten skall presenteras och det hela skall sluta med en kris för huvudskådespelaren och ett klimax som markerar en vändpunkt (två steg tillbaka t.ex.). Ex MI:2, Plankraschen är "hooken" som fångar oss. Karaktärerna presenteras. Två steg tillbaka när det visar sig att tjejen behövs som lockbete, inte som tjuv. Akt 2: Development/Momentum Börjar efter klimaxet. Karaktärsförändring påbörjas, kan den hårde Tompa vara kär? Historien stegras och utvecklas tills halvtid där ännu ett klimax nås och följs av ett bakslag för huvudkaraktären. Halvtid brukar också vara "point of no return" för huvudkaraktären. Efter detta stegras historien än brantare tills sanningens ögonblick när allt plötsligt vänder och det verkar som om allt är kört. Boven trängde in Tompa i ett hörn och hans lilla pingla tar chansen att injicera sig med ett dödligt virus. Attans Tompa, vad göra? Enter act III. Akt 3: Resolution/Pay-Off Inleds med ett ordentlig baksmälla. Bilen är paj, datorn funkar inte, bruden är borta och inget virus. Men som alltid tar han saken i egna händer och tempot ökas 200 %. Boven dör och Tompa får äntligen ta semester. Sedan finns det massa punker däremellan som bör finnas med. Allt enligt traditionell Hollywoodmanér. Antal akter kan dock vara fler, men indelningen brukar vara densamma med ett första klimax vid 20-25%, halvtid och sista akten vid 75% 2-akts strukturen finner man mestadels i TV-serier och sitcoms. 3 akt strukturen är den som mest har använts av Kapitalisten i väst, men det finns ingen anledning för att vi skall göra det. Hollywood är mer böjda åt att göra filmer byggda på en tydlig historia (hur konstigt det än låter efter de många stolpskott som dyker upp), medan europa tenderar att bygga upp filmer kring karaktärer och relationer. Hoppas jag tolkat den information jag tagit till mig korrekt, annars får någon rätta mig. Analys av filmer har dock aldrig varit min starka sida, så ta min korta analys av MI:2 med en nypa salt ;)

Skickade ett mail till stim för flera månader sedan om det här och mitt minne är lite dimmigt, men du betalar inte en klumpsumma utan per besökare, om den skall visas på filmfestival. Du får betala för varje produktion du använder musiken till. Att köpa rättigheten till musiken tror jag är en omöjlighet, men rätten att använda den en gång går.

För att gå till det underbara dekadenta landet i väst så har de en väldigt fin policy som går ut på att manusen sorteras direkt till soptunnan ifall de inte är skrivna enligt mallarna... Hårt men sant. Hoppas väl att Svensk filmindustri kommit längre men tror nog tyvärr att ett välformaterat manus har en bättre chans än ett som inte är det.