Autisterna
-
Inlägg
21 -
Blev medlem
Inlägg postad av Autisterna
-
-
Tja, vad ska man säga? Den var väl okej utifrån att den visade internetmobbing. Men annars så var det ett lite väl uppenbart val av motiv, lite så att det blev banalt. Sen har ju Friends (eller vad den organisationen nu heter) och deras reklambyrå gjort sig lite till experter att med kort tid väldigt snabbt slå ett slag i magen på en och visa hur mobbning kan upplevas och de hemskheter som mobbing innebär. Just därför så blir det en lite orättvis konkurrens när det kommer till sätt att representera mobbing i ett medium som film.
0 -
Det är väl främst två frågor som jag har just nu.
1. Om man hittar en roman som man tycker väldigt mycket om och som man skulle gärna vilja se bli film eller tv-serie; hur gör man då rent rättighetsmässigt? Skriver man manuset, pitchar det för en producent och sen hör sig producenten av till upphovsrättsinnehavaren om hen vill göra en deal för att boken ska bli film/tv-serie?
2. Hur mycket mer är producenter intresserade av manus som är baserade på romaner än rena egna idéer? Det jag menar är inte uppenbara supersuccéer till romaner som Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann och inte heller någon dussindeckare, utan en roman, stor som liten, äldre som ny, känd som okänd -- hur pass lättare blir det att locka en producent om man har en roman som en förlaga?
Jag håller nämligen på att skriva ett manus baserad på en bok som i år blir 30 år gammal. En slags klassiker, kan man säga -- mycket läsvärd och den kan verkligen göras till en konstnärligt och underhållande gjord film. Passar in i vår tid också.
Mvh,
A.
0 -
Lite småroligt med sådana referenser och den fragmentariska berättarstilen.
0 -
Nej, tyvärr så var det här inte min kopp te. Jag tyckte ni gjorde ett snyggt jobb rent produktionsmässigt och ljudet var bra (vilket är oftast där folk som oftast misslyckas) men rent idémässigt blev jag trött innan han slängde ut twixen från bilen. Hela storyn kändes klyschig och blev mer som en utdragen skämtsketch i något humorprogram snarare än en kortfilm.
0 -
Jag förstår vad ni säger och det stämmer säkerligen. Det jag undrade mest - med tanke på animatörens ytterst centrala roll i en animerad film - var om regissören för en sådan film då inte själv måste animera, men det kanske hen inte behöver.
0 -
Jag hoppas att tråden är placerad i rätt subforum, annars får mod flytta på den.'
Jo, frågeställningen är mycket enkel: vad gör regissören i en animerad film?
I "vanlig" film så är ju regissören en slags projektledare som ska driva igenom och möjliggöra filmen. Regissören har en vision och ska se till att visionen blir verklighet. Detta gör regissören genom att med fotografen diskutera hur filmen ska filmas, från vilket håll med vilken vinkel etc, hen diskuterar också hur ljuset ska falla på skådespelarna och hen är också delaktig i klippningen och främst är väl regissören känd för att regisserar skådespelarna så att de gör rätt för sig.
Men hur i helsike gör en animeradfilmregissör? Är den regissören mer som en av tecknarna/animerarna eller regisserar regissören i det fallet animerarna? Och sedan regisserar röstskådespelarna när ljudinspelningen kör igång?
Vore intressant att få veta om det krävs någon slags specialkompetens för att regissera en animerad film eller hur det fungerar i allmänhet i ett sådant filmprojekt.
0 -
Hahaaha! Jag älskar den! :D
Du förtjänar betydligt fler visningar är 165, jag tycker du har lyckats med någonting väldigt bra här. Det finns en slags komiskhet redan från början iom att det är så enkelt ritat och det får mig direkt att tänka på när jag och mina kompisar som barn gjorde streckfigursserier. Sedan det hela med hur huvudkaraktären vandrar mellan apoteket och affären är alldeles underbart absurd. Jag skrattade högt när affärsinnehavaren hade ställt sig på juice och mjölkpaketen för att få sig ett övertag mot den dryge kunden som kommer och frågar om medicin. Du har verkligen byggt upp berättelsen bra med hur du förbereder tittaren med dessa små smulor, exempelvis att han är kortare än huvudpersonen, att huvudpersonen är hungrig och äter upp apotekaren varpå han får ont i magen. Bara de ständiga upprepningarna med affärsdörrarna som öppnas och den hemmagjorda ljudeffekten (och ljudeffekterna ska vara gjorda med munnen! Det hör till genren.) Rösterna var också bra och roliga. Jag tycker verkligen om den här!
Det där blev lite osammanhängande och jag är rätt trött nu så mina språkliga förmågor är reducerade till en väldigt låg nivå nu märker jag men jag hoppas du förstår vad menar. :)
Det mest negativa jag har att säga är att det var lite otydligt ljud på just dialogerna, lite mumligt.
0 -
De första sekunderna när kameran åkte in i strupen hoppade jag verkligen till! Det var dessutom snyggt gjort. Resten av filmen imponerade inte mig. Det fanns ett visst Lynchisk slumpmässighet med alla drömmar och vad som är dröm eller inte och avslutades nästan i en slags Funny Games där filmen är medveten om sig själv.
Jag tyckte ljudupptagningen var rätt dålig - och det är just ljudet som är nästan svårast att göra. Jag skulle vilja se mindre specialeffekter och mer fokus på att göra det spännande, läskigt eller mystiskt. Nu blev det mest bara: ???
0 -
Sannolikheten för att produktionsbolag ska vara intresserade beror på vilken genre ett manus är i.
De som vill görs skräckfilm klagar mest på att det är hopplöst få pengar till deras projekt. De som vill göra andra filmer med ond bråd död klagar näst mest. I mitten har vi drama. Minst klagar de som vill göra barnfilm eller komedi. Övriga genrer är så sällsynta i Sverige att det ej går att göra statistisk analys.
Jo, det här är nog rätt sant. Att försöka sig på att göra en sci-fi film i Sverige är nog rätt svårt, om inte omöjligt ur finansieringssynpunkt - möjligtvis kan det tänkas göra TV-serier med sci-fi tema, vi har ju Äkta människor på SVT och jag tycker mig kunna se en spännande förändring inom svensk TV. (TV är ju ändå det forum som många manusförfattare och regissörer världen över nu söker sig till då, framförallt i Hollywood, producenten börjar allt mer centralstyra projekten.) Här i Sverige vill ju Ulf Malmros göra en sci-fi film i ren Alien-anda som jag förstått det. Och han klagar, precis som du skriver, över hur svårt det är att locka någon producent med på idén. Just nu vet jag ärligt talat inte om just Ulf Malmros är det rätta virket för att regissera och skriva en svensk sci-fi, men det var ett exempel.
Så vad gör man om ens idéer är utanför det konventionella? Om man är ett fan av det morbida eller surrealistiska och vill just skriva sådana filmer - är det bara att anpassa sig och skriva ett Änglagård 4? Eller... ska man söka sig till de andra skandinaviska länderna?
Det jag tänker är att i Danmark och Norge så har det funnits det senaste decenniet en vilja att utforska filmgenrer mer än vad jag märkt här i Sverige. Med tanke på hur lika våra skriftspråk är så borde det ju inte vara omöjligt att skriva ett manus på svenska för att se om en dansk eller norsk producent kan tänkas nappa på idén. Ibland kan det vara bra att, iaf vad jag tror, att tänka på att våra brödrarfolk kan vara en tillgång för oss svenskar som är sugna på genrer eller filmer som det inte finns en tradition av här i vårt avlånga land.
Vad tror ni om det? Kan det vara något?
0 -
Jo, visst var det några kända knep som kom med i detta klipp men nog allt blev jag lite rädd. Spegelbilder har alltid haft något fasansfullt över sig -- däremot så blev det lite löjligt med att stå i fönstret, hur många gånger har man inte sett det liksom?
Skippa sån där musik i framtiden också; det finns bättre tricks man kan använda sig av för att skapa en psykotisk känsla (bland annat så kan tystnad vara hemskt nog!), för det var väl åt det psykologiska hållet du siktade efter?
0 -
7 svar av 26 skickade är svar på 27%. Enkelt? Då hade alla svarat. :)
Men det räcker med 1 som gillar och köper manuset :)
Mina fördomar säger att bolagen inte svarar alls och då var 7 stycken mycket i mina ögon, därav "enkelt". ;)
Jag tänkte inte på det i förhållandet till hur många det var som han skickade in till -- vore fortfarande intressant att veta vilka som svarar! Mina fördomar (som jag funderar på om jag ska börja överge) säger mig också att det är de mindre bolagen som är mer villiga att ta kontakt med en än de stora, "jättarna", som har fullt uppe med att lukta på sin egen skit.
Förresten, jag undrar hur det är med TV-kanaler kontra produktionsbolag. Vad jag vet så gör SVT ingenting själv längre utan lägger ut det på andra bolag som producerar när SVT vill ha en ny serie eller program, betyder det då att man bör kontakta ett produktionsbolags producenter istället för TV-kanalens? TV-kanalen ska ju i slutändan köpa in serien men produktionsbolagen kanske är bättre på att sälja in? Hur ska man göra då?
0 -
Såg att FilmTVP.se hade uppdaterat sin lista över svenska produktionsbolag här om dagen, så jag gjorde slag i saken och skickade 26 mejl till relevanta bolag för mina manuskript.
Mitt mejl:
Hej,
Mitt namn är XXXX xxxx, XX år, frilansare.
Jag undrar om ni på Xxxx tar emot idéer/synopsis/manuskript?
Väl mött.
Med vänlig hälsning,
Xxxx
Fruktansvärt standard m a o.
Fick sju svar första dagen om att jag var välkommen att skicka synopsis.
Lycka till!
Är det så enkelt att få kontakt?
Jag vet att bolagen har som praxis att inte läsa manus som de inte begärt att få in utan vill helst att man ska fråga de först om de är intresserade; men är de så vänliga? Det visste jag inte, men är glad att jag vet nu! :D
Det jag undrar dock är vilka slags bolag som svarade dig. Var det allt från stora bolag som Tre vänner till mindre bolag på 2 anställda som gjort en informationsfilm för arbetsförmedlingen eller tippade det över åt något av hållen?
0 -
Jag såg nyss en trailer till Nicolas Winding Refns nya film Only God Forgives (med bl a Ryan Gosling och Kristin Scott Thomas) och insåg vilken konst det är att lyckas göra bra trailers. Både rent estetiskt, hantverksmässiga, men också i rent marknadsföringssysfte, en trailer som fångar ens uppmärksamhet och verkligen vill få en att se filmen.
Seriöst, hur bra är den inte?
Musiken, klippningen, tajmingen. Allting är perfekt utfört i den trailer. Sjukt snygg, alltså.
Vilka trailers har ni blivit imponerade av? Vilka ser ni som sjukt snygga och varför? :)
0 -
Jag tänkte skriva något riktigt syrligt om att "folk har så mycket talang i allt det tekniska: foto, ljus, ljud och redigering, att de glömmer bort idéerna och utförandet!" -- men när jag såg filmen till slutet så ångrade jag mig. Det var en intressant idé!
Jag hade dock föredragit att filmens berättande hade varit mer spännande (även fast jag älskade slutet!). Nu var väl det mer en slags "övningsfilm", om jag förstod saken rätt, vad gäller effekter men våga vara mer pretentiös även då. Ta ut svängarna med sådana här idéer -- utveckla de ett steg längre. Varför är han villig att ta sitt liv? Spelar det någon roll? Etc.
Enligt mig så borde du ha gjort det hela mer drömlikt -- tänk David Lynch! -- det hade, liksom, passat temat ännu mer. Nu blev jag nästan förvånad att inte Take on Me av A-ha spelade när han vandrade in i "tomrummet" eller det "vita bruset".
0 -
Nej, självklart inte!
Däremot så skadar det aldrig att ta chansen att lämna sitt hem för att möta likasinnade människor med samma ambitioner och under kontrollerade -- disciplinerade -- former träna sig på att skriva. Framförallt så tvingar man sig själv på skrivkurser att producera fram material, vilket kanske kräver mer driv när man försöker hemma själv.
Om man kommer in på DI så får man ju möjligheter att träffa människor i branschen så att säga. Det kan ju alltid vara nyttigt.
Det finns ju en risk att utbildningar (har aldrig gått på en så jag vet inte hurdan de är) vill forma ens skrivande efter en slags mall för "hur man berättar", med det är upp till en själv hur villig man är att kompromissa med ens ideal.
0 -
Jag älskar hur det hela post-apokalyptiska framtidsvärlden med robotar och coola datorer blandat med den korniga filmen och skrivmaskinstexten. Det blir som en tydlig kontrast mellan det gamla (det riktigt gamla alltså, äldre än nutiden) och en fiktiv framtida värld. Däremot så kändes det mer som en slags trailer. Jag fick inte mycket förståelse för vad som hände, vem som gjorde något - ja, det kändes inte som det fanns så mycket handling förutom att visa upp tuffa effekter. Och ja, jag tyckte den såg snygg ut -- förutom skjutningarna då soldaterna var så långsamma att man kunde tro de käkade valium istället för speed.
Men kul försök! :)
0 -
Jag måste dock säga att jag tycker om TV4s Beck-filmer och Wallander för den delen med. De passar alldeles utmärkt som söndagsunderhållning när man är lite trött och sliten. Och visst, de är banala men så hemska är de inte -- betydligt bättre än den skiten som britterna producerar i deckargenren som SVT bara måste visa varje sommar.
I Sverige så har vi haft och har fortfarande duktiga regissörer och skådespelare (vad gäller manusförfattare vet jag inte -- har vi haft några kända?). Att slentrianmässigt klanka ner på diskbänksrealism eller »PK-kultur» (eller de kommersiella filmerna som Göta kanal och Beck) är i min mening fegt. Det finns, måste jag säga, en rätt svinig attityd bland personer som så gärna vill vara del av den svenska filmbranschen men som ändå samtidigt verkar hata den för att den saknar variation eller för att den inte erkänner dessa personers »talanger» ... Det är så enkelt att distansera sig från etablissemanget och göra sig en identitet som outsider och ilsket titta in med nästan föraktfull syn på de som gör film.
Visst, det finns mycket man kan säga -- och med all rätt dessutom! -- om svensk film och den svenska filmbranschen men att dissa den helt är ju bara galet (enligt mig själv då, förstås). Jag kan hålla med om att det verkar finnas en viss feghet i att inte vilja testa nya saker, det kan jag hålla med om men att Äta sova dö skulle vara en dålig »realistisk och PK-aktig» kan jag inte hålla med om. Såna slentrianmässiga sågningar är bara för mycket.
PS. Om ni vill veta någon som testar nya saker och vågar vara lite utanför det konventionella så kan ni ju checka in Ruben Östlunds filmer. Ett tips bara.
0 -
Huvudproblemet är att våra skådespelare skolas i en mer teaterinriktad stil á Dramaten. Svenska skådisar (tycker jag) är överlag dåliga på att gestalta verkligheten, det finns den där distansen mellan dramaturgi och realism. Har inget att göra med att "svenska låter löjligt på film" eller liknande, ofta skrivs det antingen för teater-aktigt eller så är det direkt härmat från utländska filmer utan någon sorts finess.
Då har vi alldeles för dåliga regissörer som faktiskt inte kan regissera och få skådespelarna att prestera ...
0 -
Jag läste genom det snabbt nu men jag har några saker att säga om det.
Till att börja med vill jag säga att det var intressant att läsa och höll mitt intresse ända till slutet. Det fanns en rytm i dialogen och som en dialogfilm fungerade den. Visserligen var det väl inte det mest originella jag kunde tänka mig i det här temat - men man behöver väl inte alltid vara så originell hela tiden?
Däremot så fanns det rena språkfel och underliga, onödiga, detaljer jag också hittade i manuset. Bland annat att du stavade genuin »geniun» två gånger, använde »vart» istället för var (det iof är inget större problem i dialogtexten då folk faktiskt oftast säger vart nuförtiden när de menar var) -- sen använde du »...» när du lika gärna kunde ha visat att Mikael var tyst eller tystnade. Jag störde mig också en aning på meningen »Han säger att han behöver min hjälp
- att det är jobbrelaterat.», att säga jobbrelaterat låter så byråkratiskt (stiff i varje fall) att »nåt med jobbet att göra» hade passat mycket bättre för att skapa en mer trovärdig och flytande dialog.
Det vore också bra om du kunde ta med en bättre scenbeskrivning i början och lite info om karaktärerna så man får kött att arbeta med rent mentalt -- var lite mer fysik i scenbeskrivningarna också.
Det var det jag hade att säga. :)
Lycka till med ditt manusskrivande!
0 -
Jag tror jag kapar denna tråd.
Något som jag har märkt i amerikanska tv-manus - och ja, det är väl endast de man kan få tag på - är att de har delat upp varje avsnitt i fyra akter (acts); något som annars inte brukar existera i manus för film. Som jag förstått det har det hela en dramaturgisk betydelse men även att det handlar om att reklamen ska vara mellan varje akt (act). Men hur ser det ut i Sverige?
Följer svenska tv-manus samma format? Delas avsnitten in i akter? Eller är svenska tv-manus som filmmanus?
0
Att skriva manus baserad på en roman...
i Filmmanus
Postad
Boken är nog författarens kanske mest kända, eller bland de kändaste, och hen är fortfarande hyfsat känd, men inte så aktiv längre varför jag undrar. Tja, jag skriver rätt snabbt när jag väl lyckas hitta kärnan i en berättelse. Beräknar faktiskt att vara klar om 4-6 veckor och efter redigering vara klar för att kontakta en producent om (fr.o.m. nu) 8-9 veckor. Det är väl ändå producenten som sköter rättighetsgrejen? Jag måste väl inte göra det?
Och nej, det är inte så energikrävande att jag blir helt förstörd om det visade sig att författaren inte ville ha sin bok filmatiserad eller om producenterna är totalt ointresserade. Jag klarar mig. :)
Skriva piloter orkar jag däremot inte, vad jag vet så vill de flesta producenter ändå i slutändan ha "the real deal". Blir mer effektivt såhär.