Hope + Beyond Darkness.

[Moha87]

Tja!

 

Lägger upp två manus jag skrivit. Båda är skrivna på engelska och har därför en lite mer amerikansk skrivarstil. Jag skriver oftast på engelska då jag känner att det fungerar bättre med feedback och det i sin tur ger en större chans att utvecklas som manusförfattare. Jag skriver även på engelska för att kunna delta i manustävlingar. De här manusen har fått ganska bra feedback och "Hope" tog sig till och med till kvartsfinal i en hyfstad stor tävling för kortfilmer/kortmanus (Screencraft Short Screenplay Contest).

 

Hoppas ni gillar dom.

 

Hope (Animerad) - Logline: On the day of the biggest race in his career, a underdog runner is haunted by his memories. With each step forward, the past comes flooding back. Faced with his loss once again, he must find the strength to carry on.

 

Beyond Darkness - Logline: In a dangerous post-apocalyptic world were plunderers roam the roads we follow Blake, a homeless hustler and his teenage friend Zara, as they search for a place to call home.

hope-3-2.pdf

beyonddarkness-2.pdf

[JesperP]

Läste det första.

Har också skrivit några manus som använder flashbacks rakt igenom. Det har aldrig funkat för mig och jag tycker inte det funkar här heller.

Manuset saknar någon egentlig konflikt. Det enda som håller honom från att vinna är att springa snabbare.

Tycker alla interaktioner mellan människor i manuset är styltade också.

Exempel:

Den blonda är sterotypiskt bad guy för att sedan bli glad!? när han förlorar mot huvudkaraktären.

Hans farsa gömmer sig bakom ett träd och ska själv försöka slåss mot skurkarna när hans egna son tittar på (varför inte skydda sin son istället?).

Han delar ett ögonblick med ett litet barn för att i nästa ögonblick skiljas plötsligt. Vad betyder det att dela ett ögonblick? Och varför skulle två karaktärer dela ett ögonblick när det inte nämnts något om deras interaktion tidigare, speciellt när det gäller ett barn. Det borde väl under omständigheterna vara i något katakoniskt chocktillstånd eller bara gråta.

 

Slutligen: han plockar fram ett foto och blir glad. Skriv inte sån skit.

 

Jag har sett liknande animerade filmer på youtube och tycker alltid att de är skit och förstår inte riktigt varför de ens görs. Vad tycker du är kärnan i din berättelse?

 

Trots allt detta så är det här bättre än 90% av manus som läggs upp här. Du har ok grammatik och du skriver bra loglines. Får lite vibbar av Slumdog Millionaire när jag läser din logline och det är såklart positivt.

[Moha87]

Oj, jag tror du missuppfattat grejen med animerat lite. Rekomenderar att du läser valfritt manus skrivet av Pixlar eller Disney så får du se att "shared moments" är ett vanligt förekommande fenomen. Sen så är det lite svårt att ta en översättning från engelska och försöka tolka den på svenska. Det betyder inte riktigt samma sak på svenska.

 

När man läser manus skrivet till animerade filmer så handlar väldigt mycket om kontext. Man kan inte gå in och analysera sekvenser på samma sätt man skulle göra med en dramafilm som har mänskliga skådespelare. Karaktärerna beteer sig inte riktigt som människor, och det är en del av poängen ibland. Det är en fiktiv miljö.

 

För att överdriva en aning, ta Lejonkungen som ett exempel, inget lejon kan betee sig på det sättet? Djur kan ju inte sjunga? Varför har de med sånt skit? De stutsar ju upp och ner på träd? Det är animerat, det är inte en rättvis måttstock med andra filmer eller manus helt enkelt. Kolla bara på Rick and Morty idag, animerat är animerat. Det finns en anledning till att animerade filmer har en egen kategori när det gäller priser osv.

 

Övrigt; Hans farsa gömmer sig inte utan drar på sig soldaternas uppmärksamhet för att låta så många som möjligt fly.

"Chochtillstånd eller bara gråta", återigen, det är en animerad film och därför en fiktiv miljö.

Att titta på en lycklig bild på människor som man bryr sig om och saknar kan absolut få en person att bli glad. Konstigt att tro något annat när det är en så väldigt vanlig teknik i berättande.

 

Kärnan i berättelsen - Man kan antingen låta ens historia/bakgrund väga ner en och sätta stopp för ens framtid eller så blickar man framåt. Försöker överkomma sina svårigheter med det som hänt en och lämna det bakom sig.

 

Slutligen "Jag har sett liknande animerade filmer på youtube och tycker alltid att de är skit och förstår inte riktigt varför de ens görs.". Där kanske jag fick svar på varför du inte förstod dig på konceptet och storyn.