Att hitta inspirationen på bekostnad av sömn och lugn o ro

[yooonis]

Det har hänt mig!

 

Jag har hittat inspirationen!

 

Jag skrev ett 25 sidor långt manus på två dagar fast jag haft skrivkramp i flera år. För ca en vecka sen (mindre än så) gjorde jag färdigt min första film på hur länge sen som helst. Och vet ni vad? Perfektionisten och pessimisten - Jag - blev skitnöjd!

 

Nu har jag skrivit färdigt ett till manus som sagt på 25 sidor (det förra var 14 sid) och jag är helnöjd! Det här kan och kommer bli en rulle jag kommer vara riktigt stolt över!

 

Är nästan rädd för att skriva såhär för att inte lägga en förbannelse på allting och plötsligt få skrivkramp igen. Fyfan...

 

Iaf! Så är det riktigt nice! Och nu har jag beställt en Canon 60d också med alla tillbehör som finns (OK inte alla, men många). Och den här gången kommer filmen dessutom SE bra ut till skillnad från förra - som hade inga brister i kameraarbete enbart i kamera- KVALITÉ och ljudet var ju fan sunkigt också.

 

Men! Men! Jag har svårt o tagga ned. Jag sitter ofta uppe fan tills det blir skitsent och skriver. Kan inte låta bli! Inspirationen bara flödar i mig och jag kan inte låta bli!

 

Nu är jag uppvarvad och manuset är färdigt men lugnet och ron i mig är som bortblåst. Det har den vart ända sen jag började göra film igen.

 

Så allt har sin nackdel och fördel. Men i stort sett så är jag helnöjd med detta - jag mår bra av att vara kreativ.

 

Fan! Ville bara dela med mig av den här glädjen - jag spricker snart jag spricker.

 

Den där dova rösten som alltid säger till mig att jag gör fel - att jag kommer misslyckas - ja den hör jag fortfarande ibland. Men volymen är väldigt låg till skillnad från förut - och jag hör den inte alls lika ofta. Och som sagt när jag väl hör den är den väldigt, väldigt låg.

 

Nu tänker jag däremot att jag borde gå o lägga mig och det ska jag fan göra snart.

 

Om inte nu - pronto!