Tobias Schelin

Sjukskrivning och arbetslöshet är två skilda begrepp. Ja, det låter som lite uppåt väggarna. Jag är dock lite nyfiken på vilka du jämför med, då jag egentligen bara har delgett mina tankar i stora drag. Javisst. Prestationskrav ska alltid finnas. Om en person medvetet försätter sig i arbetslöshet inte därefter inte aktivt söker och tar arbete, då ska ersättningen kunna dras in. Där är jag helt på "rätt" sida.

Arbetslöshet är, enligt mig, alltid en utsatt position. En person som inte har ett arbete att gå till och saknar ekonomiska tillgångar är beroende av skattebetalarna och av politikernas "välvilja" om hur mycket pengar man ska få av den tidigare lönen. Vissa kan inom en kort tid återgå till arbete, andra blir avsaknaden av arbete mycket längre för. Den grupp som främst kommer att få ta konsekvenserna av en moderat politik är dem långtidsarbetslösa som inte har möjlighet att ta sig tillbaka av egen kraft. Det enda sättet att undvika detta är att få tillbaka alla arbetslösa (och sjukskrivna) i arbete. Generellt sett ska det vara en märkbar skillnad mellan arbete och bidrag. Det är dock intressant var vi ska dra gränsen. Ska ersättningsnivåerna anpassas efter de lägsta lönerna för arbete? Då når vi en utveckling där vi skapar en ny fattigdomklass och som därefter också kommer att resultera i en negativa lönespiral, vilket i och för sig även Fredrik Reinfeldt är medveten om. Givetvis skulle ekonomin i Sverige gynnas av att det tillkommer 200.000 nya jobb. Detta är dock ingen tröst för dem som fortsätter att gå arbetslösa och behöver försöka pussla ihop en omöjlig ekonomi för att desperat försöka överleva varje månad. Låt mig bara ta ett exempel: Karl jobbar som undersköterska och tjänar cirka 17.900kr före skatt. Efter en tid får kommunen/landstinget för sig att skära ned på verksamhet, vilket innebär att Karl går lämna sitt arbete efter att ha jobbat i 2 år. Får han då inget nytt arbete så skulle det innebära att han fortsättningsvis endast får ut 65% av sin lön i arbetslöshetsersättning, om man följer Moderaterna. Det ger en bruttoinkomst på 11.635kr. Därefter får du räkna efter den skattesats som är aktuell för din kommun. Slutresultatet blir inte muntert. Betänk därefter också att Karl kanske har två barn att försörja. Den enda trösten i en moderat politik är alltså 564.000 fler jobb. Visst kan arbetsrätten och turordningsreglerna betraktas som ett problem i ett större företag, men jag tror att om man kan tillvarata sina rättigheter så är det i verkligheten inte ett problem att hantera den regeln. Detta eftersom den som sagt medger undantag för alla, om det finns sakliga skäl till undantag. Det finns en lite missriktad uppfattning i frågan från många idag. Det är lite olyckligt, men beror säkert på att storföretagen hellre lobbar för borttagande än ansvarstagande och genomtänkande. Det kan tyckas att det ska vara upp till företagaren vem som jobbar åt honom, och det är det också i grunden. Jag anser ju dock att vi ska kunna kräva ett ansvarstagande även från företagen, och då krävs arbetsrätt. Ska en person kunna sägas upp för att denne klagar på arbetsmiljön eller slåss för lagstadgade rättigheter via en fackförening? Jag är rädd för att verkligheten blir att människor sägs upp godtyckligt om vi slopar arbetsrätten. Redan idag ser vi flera exempel på företag som gör allt för att säga upp folk när de klagar på sådant som kan förbättras, men som anses kostsamt och obekvämt av arbetsgivaren. "Inlå(a)sningen" är givetvis ett problem för den som vill kunna byta yrke, men egentligen är väl principen densamma. Om du är en bra revisor som kan "rädda" det nya företaget vid ekonomiska svårigheter så kan du få behålla ditt jobb, om din arbetsgivare är bra på att tillvarata sina intressen. Bra att vi inte är helt oense. :-) MVH

Hur är det en vinklad frågeställning? Moderaterna går till val på att minska ersättningsnivåerna för bland annat sjukskrivna och arbetslösa med upp till 15% (dvs ner till 65%). De pengar som frigörs ska sedan satsas på att sänka skatterna, både för företagen och för löntagare. Detta sker i hopp om fler jobb. Visst.. det leder också till fler jobb. Problemet är dock hur det blir för flertalet. För att alla som drabbas av Moderaternas förslag ska kunna gå in i arbete så krävs det att det skapas cirka 564.000 nya jobb i Sverige, då det är vad den nuvarande arbetslösheten ligger på (enligt ett internationell sätt att räkna). Om det inte skapas så pass många jobb, då innebär försämrade ersättningar ett hårt slag mot människor som inte kan förbättra sin situation. Jag ser ingen som kan rättfärdiga detta, även om det skapas ett antal fler jobb. Slutresultatet blir såleds att ekonomin försämras för en grupp som redan idag, i många fall, har en ansträngd ekonomi. De regleringar som du syftar till är turordningsreglerna i LAS. Dessa regler ger arbetsgivare med färre än 10 anställda möjligheten att undanta två personer från den ordinarie turordningen. Detta gör givetvis att ditt exempel faller, och det visar också att du inte är riktigt påläst om hur systemet fungerar. Låt oss istället diskutera "problemet" i ett större företag - ett företag med fler än 9 anställda. Frågan är ju i och för sig om det är ett problem. Det enda problemet kan vara att företagen istället är svåra på att tillvarata sina rättigheter ur en arbetsrättslig synpunkt. Det förhåller sig nämligen så att personal kan undantas från turordningen även där, om det kan påvisas att en viss personal besitter kompetens som spelar in på företagets framtida utveckling. Tyvärr är det inte så allmänt känt - varken inom företagsvärlden eller inom den svenska politikhögern. Ditt försvar av ungdomsavtalen är intressant, och då speciellt med tanke på att en uppluckring av LAS inte leder till att företagets ekonomi förbättras. För att kunna anställa så är ju en av de mest grundläggande kraven att ekonomin tillåter, och det skapas istället genom lägre arbetsgivaravgifter och reformerat sjuklönesystem. Vidare kan man också tillägga att företag som idag är osäkra på om det går att ha en anställd under en längre period, har all möjlighet pröva. Modellen om provanställning medger en tidsfrist på 6 månader, med en uppsägningstid på 14 dagar. Om inte ett företag ens kan se framåt i 14 dagar, då kanske man ska överväga meningen med företagets existens över huvud taget. Antalet arbetslösa i Sverige är idag 564.000 människor, om man samkör statistik från SCB och Arbetsmarknadsverket samt därefter beräknar enligt den modell som tillämpas av bland annat ILO. Detta är en alarmerande hög siffra, och det är inget som jag försvarar. Däremot ser jag inte att en uppluckring av LAS är ett alternativ. Jag tror mer på riktade åtgärder i form av att sjuklöneansvaret tas bort, arbetsgivaravgifterna sänkas och att vi satsar mer på att ge anställningsstöd till långtidsarbetslösa. För övrigt så är inte LAS lika stort "träsk" som du vill påstå. De som besitter facklig erfarenhet ser flera exempel på där arbetsgivare lätt har gjort sig av med anställda. Ett populärt skäl till uppsägning är arbetsbrist, vilket gör det svårt för fackföreningarna att bevisa motsatsen.

MPEG-4 eller H.264 vill jag minnas att iPod Video stödjer.

Diskussionerna verkar handla mest om fildelning (vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att det är ett filmforum). Hur som helst så vore det kanske minst sagt intressant med en mer "omfattande" diskussion inför valet 2006. Någon moderat här kanske som kan försvara hur det är rätt att försämra ekonomin för de som redan är utsatta. En centerpartist som kan säga hur det blir fler jobb genom att man tar bort LAS. Kanske en från Folkpartiet som kan rättfärdiga språkkrav. (Eller en annan intressant fråga...) / Tobias