Tack för svaret, kände att jag behövde diskutera filmen med någon. De flesta saker som du nämnt har jag funderat en del på och jag är lite orolig att om jag inte är för tydlig med att det är en mokumentär kan det bli svårt att få tillstånd att filma på mcdonald’s. De flesta eller alla namn tror jag bara nämns i voice overn så de kan jag ändra i efter hand. De jobbiga är bara att helst av allt skulle jag vilja att den var väldigt torr och väldigt trovärdig rakt igenom men då missar nog en del poängen i och för sig så är väl de flesta som skulle kunna tänkas se den ganska vana vid filmspråket. Är alltid jobbigt de där, ska man behålla all sin integritet som filmar eller ska man göra nåt som den större massan fattar? Jobbigt beslut.
Kommentaren om att det inte finns någon riktig förklaring till varför han är rädd är jättebra. Nu när du säger det fattar jag inte riktigt hur jag kunnat missa de?
Gillar iför sig att den enda gången Lennart flippar ut är när han ser en ballong på video men då är det psykologen som visar att han gör det. Han går liksom hela filmen igenom utan att ha någon som helst kontroll över sitt liv. Hittade inspiration från ett uppdrag granskning när det var nått pappersbruk nånstans som sparkade tre personer och reportern var så j-vla gåpåig utan att egentligen säga eller få fram någonting. Han manipulerade hela reportaget med snack om solidaritet och socialdemokratiska värderingar utan att presentera några direkta fakta, med offer som på härlig norrländska sa jo de känns ju förjäkligt!
Ska jobba mer på manuset!
Jättetack för feedbacken, kommentera gärna min funderingar här!
Sist men inte minst finns det något roligare än mokumentär!!! Nej.
De ska vara norrlänningar då!!! ;)
Andreas