anvilfall

Jag garvade ljudligt när vampyrkonungen fick kaststjärnorna i magen :D Manuset var väldigt dråpligt och komiskt. Men snälla, bort med menset! Du, kan inte vampyrkonungen säga "Rackarns!" eller "Attans!" istället för "Aaaajjjjj"? Kanske inte så mycket kritik att komma med, men ändock ett litet förslag ;)

Hallå! Vad jag har förstått så är detta det rätta stället på nätet för kritik till filmidéer och manus. Jag håller på att läsa upp lite gymnasiepoäng jag saknar och Projektarbete 100p är en av dessa. Tanken är att jag skall skriva ett långfilmsmanus under en period på 100 timmar och få det så bra som möjligt. Kritik och agerande av bollplank mottas med tacksamhet :) Synopsis till långfilm: Tage är kirurg vid ett icke närmare bestämt sjukhus i Sverige och han börjar närma sig pensionsåldern. Han har alltid velat hjälpa folk (därav hans yrkesval), men börjar så här mot slutet fundera på om yrkesvalet varit det rätta. Det har alltid funnits människor han inte kunnat rädda livet på och när en ung tjej dör under en operation blir han oerhört nedstämd (det är också här filmen börjar). Tage har alkoholproblem och en komplicerat förhållande till sin familj som inte stöder honom. Så kommer Tage successivt på att han bör hjälpa folk att uppleva saker istället för att försöka få dem att överleva. Han säger upp sig från sitt jobb och tar ut hela sitt sparkapital från banken för att kunna finansiera projektet. Han säljer även sitt hus och flyttar in i en liten etta. Nu skapar han en stödgrupp med ett ännu ej bestämt namn (förmodligen något knepigt), dit han inbjuder forna patienter. Han gör grundlig research (läs: förföljer) om dessa människor så han vet vad de saknar i livet för att de ska kunna vara lyckliga. Så kommer ett gäng människor från samhällsstegens alla avkrokar. Dessa kan t.ex. vara en rik adelsman, en uteliggande heroinist, en invandrare, en estettjej, en anarkist, eller vilka andra som helst. Det är nu hela spektaklet tar sin början då Tage i sin ”behandling” ger dessa personer varsitt kuvert med ett uppdrag som de ska utföra. Tage kommer att hamna i olägenheter på grund av vad dessa personer tar sig för under sina uppdrag och de kommer även att ge varandra stora problem, helt oavsiktligt. Allt vävs sedan samman till en enorm klimax och ett snyftfärdigt slut. Egna kommentarer: Givetvis måste handlingen i uppdragen också ges varsitt synopsis, men detta är alltså grundkonceptet. En annan tanke är att man kanske låter Tages historia flyta på parallellt med de andras (man kastar alltså om den kronologiska ordningen och mindfuckar publiken litet) och låter ”patienterna” bringa Tage stor olycka. Slutscenen efter klimax blir då den när Tage utdelar uppdragen och publiken får en enorm aha-upplevelse. Bör också nämnas att denna flummiga historia uppfanns under en sömnlös natt i sängen för ett tag sedan. Jag har påbörjat ett manus också, men det visar jag inte ännu. Kommentarer uppskattas!

[citat=gorse]Äh, det är ju fritt att skriva vad man vill så länge man inte kopierar. Då är det bara att köra hårt. Jag påstår att det är till och med ok att kopiera om det bara är för tränings skull. När jag trodde jag skulle blir en framgångsrik tavelmålare så målade jag av kända konstverks för att blir bättre målare. Men så länge man inte gjorde anspråk på att vara upphovsmannen och man behöll tavlorna för sig själv, tja. OCH det ingick ofta i kurser jag tog.[/citat] Givetvis är det ju lagligt att behålla sina "kopior" för sig själv, men om manuset nu blir bra och någon trevlig amatörfilmare vill göra en film av det så vore det bra att veta vad som gäller :) Jag har dock upptäckt att boken saknar viktiga saker som filmen borde ha, t.ex. lite mer handling runt människorna. Dessutom är själva skrämselmomentet för litet för att bli en bra rysare så jag måste utveckla det lite, med mer vettskrämda människor och lite mer dödsfall (i boken finns bara ett enda). Nåja, själva bashistorien gör sig bra som film, det är jag säker på, även om den då skulle vara lite kort. Eftersom jag måste utveckla så pass mycket så antar jag att det bara klassas som om jag är inspirerad av boken, och inspiration är bra. Kontentan av det hela är alltså att så länge jag bara låter mig inspireras och gör ett manus med samma tema som boken, är det inget lagbrott att filma den. Eller?

Men jag vill inte filma, jag vill att någon annan ska filma. Själv är jag bara intresserad av att bli bättre i mitt manusskrivande, och har man inga idéer är omvandling från bok till manus ett bra sätt. Därför kommer jag hur som helst skriva manuset, även om jag inte får använda det till något. Dessutom kan det väl vara bra träning att försöka förvanska berättelsen men ändå behålla den röda tråden och göra ett bra manus? Tack för svaret :)

Hej! Jag läste en kort barnbok igår, gick väl på en timme eller så att läsa. Det var en trevlig liten spökhistoria om en urmakarlärling och en prins i metall. Hur som helst, jag kom att tänka på att den skulle göra sig perfekt som en film! Absolut superb! Med bild och ljud kan man åstadkomma skrämmande effekter som kan göra berättelsen riktigt läskig. Jag vill därför skriva ett manus baserat på denna korta lilla bok, men får man det? Om man byter ut namn på huvudpersonerna, ändrar allt litegrann, lägger till egna scener o.s.v., bryter man då mot någon lag? Meningen är alltså att manuset skall vara baserat på boken, och inte någon direkt kopia. Räcker det att skriva att filmen är baserad på boken, eller måste jag ha speciella rättigheter från författaren/förlaget? Kan jag inte vanställa historien grovt, men ändå få med de viktigaste delarna och personerna utan att behöva ha några rättigheter? Tacksam för svar :)

Bilkörning där två karaktärer samtalar i framsätet - Interiör eller Exteriör? Och hur blir det om man vill blanda klipp där man ser bilen köra omkring och sjävla samtalet i den?