Gå till innehåll

berättarspråk i manus


Santafantasma

Recommended Posts

Jag måste bara få fråga en sak...Varför skriver i stort sett alla ett manus som är skrivet i ett dramatiskt berättarspråk?

Själv så har jag nu skrivit ett manus i ett lyriskt berättarspråk...om ni vill skriva ett bra manus som kan "konkurera" med större filmare, prova att skriva ett manus i ett annat berättarspråk!=)

Visst, det blir ju lite svårare, men jäkla mycket roligare att skriva också=)

 

Hare fint alla å God Jul!

Länk till kommentar
Share on other sites

Jag tror faktiskt inte det är en bra idé att skriva ett manus med ett lyriskt berättarspråk. Anledningen till att alla manus ser ut som de gör är för att de ska se ut på det viset. Manus är inte litteratur. En arkitekt ritar inte en ritning på ett hus som folket i byggbranschen har svårt att förstå eftersom det inte ser ut som andra ritningar.

Länk till kommentar
Share on other sites

Du verkar inte riktigt ha förstått vad jag menade.

Det finns fyra bestämda berättarspråksformer på hur man skriver ett manus:

Dramatiskt, Episkt, Lyriskt och Retoriskt....

 

Dramatiskt

Det klassiska sättet att berätta en historia på. De gamla grekiska författarna, Shakespeare m.fl använde sig av detta sätt. Det är också den modell som flertalet filmer är uppbyggda efter. Historien delas in i tre avsnitt, tre akter. (Det som i skolan kallas för inledning, fördjupning och avslutning).

*Historien har oftast en huvudperson (protagonist) som är eller förblir i konflikt med en annan person (antagonist)

*Historien trappas upp genom de motsättningar som uppstått när olika viljor konfronteras. Konfrontationer kan uppstå tack vare konfliktutsättningarna i filmen. En konfilktförutsättning kan t.ex vara en man som vill bli rik men har inga pengar.

*Blad det viktigaste att tänka på är huvudkaraktärens vilja och behov.

*Dramatisk berättarform behöver inte vara våldsam eller tragisk, även komedier och romantiska stycken kan byggas upp på det här sättet.

 

Episkt (det betyder inte som det låter)

*Historien berättas genom att små händelser för handlingen framåt.

*Dessa "små" episoder behöver inte alltid vara i kronologisk ordning, även om det är att föredra då det blir lättare för åskådaren att förstå.

*Den episka berättarformen har inga större "dramatiska bågar" och inget absolut slut. Slutet kan vara öppet och tolkningsbart på flera sätt.

*Semester och familjefilmer är ett enkelt sätt att skapa episk film.

 

Lyriskt

Om meningen med filmen i första hand är att förmedla en känsla, alltså inte direkt berätta och klargöra en händelse eller en konflikt, använder man lämpligen ett lyriskt filmspråk.

*Det innebär att filmen kan vara fri från sammanhängande handling, att den inte behöver innehålla någon början eller något slut.

*Man tar sig full frihet att uttryska sina känslor.

*Att göra lyrisk film allmänt njutbar är ingen lätt uppgift, men kan absolut vara värt att prova på.

 

Retoriskt

Retorisk betyder i detta sammanhang övertygande.

*I retorisk berättarteknik används samma typ av konflikttänkande som i den dramatiska strukturen, dvs två "krafter" eller ideologier som möts

*Retoriken syftar till att filmskaparens åsikter skall överföras till publiken. Det kan ske genom att påtala någonting som upplevs som fel i samhället. Därefter får publiken möta en som inte tycker att det är fel, för att slutligen få se vad som händer om detta "fel" inte åtgärdas.

*Det gäller för filmskaparen att vinna mark efter varje upptrappning för att i slutet -till publikens glädje- helt besegra sin motståndare.

Länk till kommentar
Share on other sites

Inget är nytt under solen. Fler har skrivit lyriska texter i manus. Det finns inga begränsningar för hur manus blir skrivna. Om de blir lästa, och om de då blir omtyckta och om de vill utveckla manuset. Då hyr man en författare som kan hantverket som får skriva om det eller om det är viktigt att ha upphovsmannen som författare så lär man denna hantverket. Så i slutändan blir det alltid skrivet på det sätt som många vägrar skriva.

 

Ibland passar inte saker till film, utan kanske blir bättre som pjäs (där är manusförfattare halvgud ialla fall), bok, serie, radioteater eller något annat. Eller alternativt göra filmen själv, då kan man skriva hur som helst.

 

/jon

Länk till kommentar
Share on other sites

Delta i konversationen

Du kan posta nu och bli medlem senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Gäst
Skriv ett svar...

×   Klistras in som rik text.   Återställ formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   Du kan inte klistra in bilder direkt. Ladda upp eller sätt in bilder från URL.

×
×
  • Skapa nytt...