Jump to content

Oxvalley

Members
  • Posts

    2
  • Joined

Personlig information

  • City
    Linköping
  • Job/title
    Programvaruingenjör
  • Name
    Lars Svensson

Filmskapande

  • Interests
    Mina barn och skriva blogg

Oxvalley's Achievements

Newbie

Newbie (1/14)

  • First Post
  • Conversation Starter
  • Week One Done
  • One Month Later
  • One Year In

Recent Badges

10

Reputation

  1. Är väl det som är "grejen" med sonens svar... Det är pappans minnesbild av hur han minns och önskar att han skulle svara om han levde idag...
  2. Detta är en dröm jag hade som jag bearbetat om till filmmanus... För tittaren gäller det att knäcka koden. vad är det man får se??? I skuggan av Erik Scen 1: En man i 40-årsåldern (Typ: Mikael Nykvist) kommer gående över en skolgård medan vinjett-texterna visas. Vinjettmelodin spelas. Mannen är orakad och okammad med ovårdade kläder på sig. Gärna en öppen lång, beige rock. När han kommer fram till en skolbyggnad öppnas dörren dramatiskt och några killar i 7-årsåldern rusar ut. Vinjettmusiken tystnar tvärt. En av killarna (hans son, Erik) tar på sig jackan i flykten och ropar: Erik: ”Pappa…pappa… Sonen rusar ut och omfamnar sin far. Fadern sluter ögonen och kramar hårt. Sonen tittar upp på fadern. Erik: ”Är det säkert att vi ska åka och fiska imorgon?” Pappan: ”Jadå, har jag lovat så har jag lovat.” Erik: ”Du är världens bästa pappa.” Erik kramar sin pappa hårt och pappan kramar tillbaka och blundar. Scen 2: Pappan och sonen packar grejor i köket inför fisketuren. Mamman (Typ: Lena Endre) kommer in. Mamman: ”Ska du verkligen åka och fiska?” Pappan: ”Ja visst…” Mamman: ”Ja, jag gillar det inte.” När mamman gått ut tittar pappan efter att hon försvunnit och smyger sedan ner nåt i ryggsäcken. Scen 3: Pappan går up på morgonen, väcker sonen, de tar sina saker och packar in i bilen och sätter sig i den. De startar och börjar backa ut. Då rusar mamman ut i bara morgonrocken. Pappan vevar ner fönstret på sin sida. Mamman: ”Är du säker på att du ska göra det här nu då?” Pappan: ”Jaaa, har jag sagt.” Mamman: ”Men till DEN sjön” Pappan: -” Jag grejar det här.” Mamman står tyst en stund, men tittar sedan bort mot sonen. Mamman: ”Vi borde göra oss av med den där barnstolen nu” (ev. nåt annat, en 7-åring har kanske inte har någon barnstol) Fadern börjar irriterat backa bakåt en bit. Mamman står still ett par sekunder men ropar sedan: Mamman: ”Du…de ringde från ditt jobb igår igen. De vill veta när du ska börja jobb.” Pappan: ”Jag är inte redo än.” Mamman: ”Men jag har ju börjat jobba nu…” Pappan svarar inte utan backar färdigt och åker sedan iväg. Scen 4: Far och son sitter i en eka och metar. Sonen drar upp en fisk och de hjälps åt och skrattar. Inklippt bild om hur solen går i moln och det blir lite mörkare ute. Närbild på pappan som blir orolig. Pappan växlar mellan att titta på himlen och ner i vattnet. Erik: ”Var inte rädd pappa?”(Paus) ”Jag är inte rädd för vattnet…..inte nu längre… ” Scen 5: Far och sonen sitter vid lägerelden och grillar korv. Tältet syns uppslaget bakom dem. Pappan stoppar handen i ryggsäcken… Pappan: ”Men vad har vi här då?” Erik: ”Fanta.. och Schweitzernöt … du kom ihåg vad som är min favorit…” Sonen mumsar chokladen och dricker sin burk med läsk vid det fast uppställda bordet på campingplatsen. Scen 6: Mitt i natten vaknar sonen i tältet. Svagt hörs fadern gråta. Sonen lägger sig över fadern och kramar honom hårt.. Scen 7: Morgon nästa dag. Fadern och sonen packar ihop sina saker och lastar in i bilen… Kameran står på lite håll, bakom bordet. När de båda åker iväg stannar kameran kvar och zoomar in bordsytan. På bordet står en Fanta-burk och ligger en Schweitzernöt chokladkaka.. orörda… Scen 8: Sonen och fadern sitter och småpratar om fisketuren i sonens rum. De jämför med händerna hur stora fiskar de fått, flyttar varandras händer och skrattar. Mamman kommer in: Mamman: ”Vi kan inte ha de här grejorna här längre (hon pekar på alla leksakerna). ”Du får ta ut alltihopa i boden. Scen 9: Pappan bär några stora lådor med leksaker över gården. Sonen springer efter så fort att han nästan snubblar. Erik: ”Pappa, pappa…. Varför får jag inte ha kvar mina leksaker för? Pappan: ”Du kan ha dem här inne i boden istället. Det blir bra ska du se. Jag kan ställa i ordning sakerna åt dig så kan du sitta här och leka. Erik: ”Varför är mamma så arg på mig?” Pappan: ”Hon är inte arg… hon förstår bara inte..” Scen 10: Pappan återvänder in i barnkammaren. Den är nu nästan helt tömt på leksaker. Mamman sitter ihopsjunken på golvet och kramar en gammal sliten nalle. Hon börjar plötsligt storgråta. Pappan tröstar henne med en kram. Mamman: ”Vad skulle vi åka och bada för den där dagen?” Pappan: ”Vi hade ju bestämt det. Det var ju min födelsedag och allt.” Konturerna på TV:n blir nu luddiga så man ser att här följer en tillbakablick. Scen 11: I bilen. Alla tre är med. Pappan kör. Mamman och sonen sjunger: ”Ja må han leva, ja må han leva” Pappan: ”Nu ska vi ha det riktigt mysigt. Bada och fiska och sova i tält.” Erik: ”Ja., vad kul.. äntligen är det dags. Jag har längtat så…” Scen12: Pappan och sonen går ut i vattnet och badar. De testar att simma utan simdynan för första gången. Testet går bra och sonen simmar utan den. Pappan: -”Pia! Kom får du se. Erik kan simma. Han simmar själv utan dynan nu.” Solen går plötsligt i moln och en mörk skugga faller över fadern. Han tittar ner i vattnet men kan inte se sin son. Han vrider och vänder på huvudet men ser honom inte. Ljudet försvinner från deras röster och en sorglig, lugn bakgrundsmelodi spelar. Några sekunder med bara vitt sken i kameran följer Scen13: Kameran sveper längs strandkanten. Ett barnsben dyker upp och kameran följer det och ser sonen liggande orörlig i strandkanten. När kameran höjs syns föräldrarna som fortfarande letar en bit bort. De dyker ner i vattnet och skriker förtvivlat, även om det inte hörs annat än bakgrundsmelodin. Så får de syn på sonen och stannar upp. Båda springer genom vattnet fram till pojken. Kameran backar något och man ser hur de tar upp sonen, håller om honom, gråter och skriker. Allt blir svart ett par sekunder. Scen14: Pappan plockar undan de allra sista leksakerna i sonens rum. Sonen sitter tyst på en stol i rummet. Erik: ”Varför är mamma så ledsen.” Pappan: ”Hon… hon blir snart glad igen.” Erik: ”Är det mitt fel?” Pappan: ”Det är ingens fel. Det var en olyckshändelse.” Sonen reser sig upp och ger sin far en stor kram. Sonen. ”Du är världens bästa pappa.” Pappan kramar hårt tillbaka och blundar. Klipp till mamman som står utanför tröskeln till rummet och kikar in i rummet. Kameran åker sakta bakåt och pappan blir också synlig i bilden där han står och omfamnar sig själv och blundar. Kameran fortsätter att backa med eftertexterna rullar. De tre personerna blir mindre och mindre och till slut för långt borta för att synas. SLUT
×
×
  • Create New...