reimagined

carl76: Du behöver inte oroa dig. Konstruktiv kritik mottages gärna, och framförs den så väl som din blir jag bara taggad att göra bättre ifrån mig! Tack för ärligheten! (Och 40 sidor i ett manus man inte känner kommer någonstans är starkt jobbat!) Mega99: Tack för de fina orden! Det värmer! Ska ta en titt på slutet (som förändrats rejält sedan första utkastet - kanske var den första varianten trots allt den starkaste?). Just nu är jag i en omtumlande period med flytt och sånt och vet faktiskt inte vad som ska hända med manuset. Vill ju gärna komma i kontakt med någon kunnig och intresserad inom något filmbolag, men vet inte riktigt hur det ska gå till på ett smidigt sätt.

"Yes. Eventually. He’s as stubborn as hell. And I guess she’s only human. She’s got her lusts, just like the rest of us. She’s just a lot better at hiding it." Patrik är smart. Han är manipulativ. Och - givetvis - har han inget till övers för resten av mänskligheten. Så när hans klass tar studenten, och den omvälvande upplevelsen att lämna barndomen bakom sig påbörjas, blir han inte annat än chockad över sin besatthet av Jacqueline, den okända gudinnan. Filmen utspelar sig i Uppsala, och mycket av miljöerna och atmosfären är tagna ur min egen sista månad på Katedralskolan. Men det ska ju tilläggas att personerna och händelserna är påhittade. Hoppas ni orkar igenom (det här andra utkastet ligger på 109 sidor), och att ni gillar det! Tack, Daniel DET SVÅRASTE IN VÄRLDEN ATT FÖRSTÅ UTKAST 2 för internet.pdf

Väldigt mycket testosteron som tär på läsarens tålamod. Dessutom, som tidigare nämnt, ganska vanligt upplägg. Jag tror inte att upplägget är dömt att misslyckas - men du måste ha något som gör den här idén till din idé. Och det betyder inte en kul eller klyftig twist, i det här fallet skulle något sånt bara ytterligare späda på klyschorna. I grunden är det viktigt att det är din historia. Varför vill du berätta den? Varför kliar det i fingrarna när du tänker på att skriva om det här?