Jump to content

"En Odyssé i Känsloland", långfilm V.1.


Pandan
 Share

Recommended Posts

EDIT!

 

Ny version uppe nu, lite längre där de 2 scenerna som fattades har lagts till och en del omstrukturering har hänt. Dialog har arbetats på och karaktärsutveckling, samt att den Voice Over som försvann mot slutet nu är mer konstant. De få stavfel har också fixats.

 

Hoppas någon känner för att läsa det, behöver kritik inför nästa redigering!

 

SLUT PÅ EDIT

 

 

Hej allihopa, har skrivit på ett nytt långfilmsmanus under en längre tid nu och börjar närma mig en första version och känns att jag behöver lite kritik.

 

Det jag främst undrar över är de olika karaktärerna och narrativet, hur flyter berättelsen på? Det är mycket tidshopp och den är inte kronologiskt berättad så det kan bli sturligt, men ha tålamod så förklaras allt.

 

Det finns fortfarande 1-2 scener som inte är utskrivna i manuset, jobbar hårt på dessa. Voice Overn är heller inte klar utan försvinner lite mot slutet. Den ska jobbas på mera.

 

Bör för övrigt vara väldigt bra strukturerat och utan stavfel(hoppas jag iaf) så bör inte vara svårläst, mer än att berättelsen är småkrånglig.

 

Hoppas ni gillar det och såga gärna ifall ni känner för det, specificera bara i kritiken tack!

 

Filmen är berättad i tio kapitel som inte följer en tidslinje, utan en emotionell linje, vilket gör att vi hoppar i tid för att får se alla specifika känslor i rad. Till exempel, alla problem och möten med identitet som vår hjälte möter får vi se ihopvävt i ett kapitel, istället för att vänta tills rätt tid, och likadant med resten. Det har varit väldigt spännande att skriva på detta sätt så hoppas att det uppskattas!

 

Kort om historien(för er som vill ha en baksida att läsa på):

Nikki är i en punkt i livet där han inte vet vem han är längre. Vänner, livsvilja och det motsatta könet har hamnat i pereferi samtidigt som festande, droger och kändisskap tagit över honom helt. Vad ska han göra med sitt liv? Följ Nikkis fyra hektiska år efter gymnasiet och ta del av samhällskritiken runt "den förlorade generation"-ungdomar som har allt - utom viljan att ta tag i sina liv.

 

Ha re bra/ pandy

EN ODYSSÉ I KÄNSLOLAND.zip

Link to comment
Share on other sites

Läste igenom manuset för några dagar sedan och tyckte att det var mycket svårare att ta sig igenom än dina tidigare långfilmsmanus. Tog åtminstonde två dagar. Berättelsen är precis som du säger ganska komplicerad och svårförstådd.

 

Jag gillar voice overn, den håller samman berättelsen och gör att man förstår mer. Den är också den komiska behållningen i detta annars så mörka manus. Synd bara att det blir mindre V.O mot slutet, det tappar manuset på.

 

Det är ett ganska kort manus för att vara ett långfilmsmanus, men det fattas ju hela eller delar av scener.

 

Antingen är det här manuset för avancerat för min tröga hjärna eller så var jag bara trött när jag läste det men det är en del saker jag inte förstår. :)Slutscenen, när han gör sin avstickare och tittar in i ett hus, den fattar jag inte alls.... En gammal kärlek eller?

När han är på galleriet i London så säger han någonting om en dröm i samband med att han tittar på en tavla av Stockholm. Handlade det bara om hemlängtan, eller var det någonting jag missade...:)

Känns som om man behöver läsa mellan raderna på flera ställen. Men eftersom några scener inte är utskrivna kanske man missar några viktiga detaljer.

 

Fanns en del stavfel, och några konstiga formuleringar att anmärka på. T.ex. låter inte detta rätt konstigt egentligen:

"Nikki lämnar vägen vid korsningen och fortsätter längst vägen. "

Finns flera smågrejer att rätta till, men det är oviktigt på det här stadiet.

 

Ha det bra!!

Link to comment
Share on other sites

Tack för svaren!

 

Vet att det är lite kort på papper än så länge men är som sagt inte klart än. Ska bli lite längre, främst med V.O. mot slutet.

 

Japp, slutscenen är när han går förbi var hans gamla riktiga kärlek bor. Det är där det kommer över honom att han inte rest och sökt efter sig själv utan egentligen flytt från sig själv och det som hände i hans tidigare förhållande. Mycket kommer ihop sig i den scenen. Det är därför han är så individualistisk och inständgd, har svårt att binda sig vid någon annan osv.

 

Ja, det citatet han kör på galleriet är egentligen inget citat, skrev det bara så. Det har också att göra med den sista scenen - flykten och längtan efter sitt tidigare liv och förhållande. Han har nu varit och rest så pass länge och upplevt saker att han börjat glömma hur hans tidigare vackra liv sett ut.

 

Vad anser du annars då när du har läst hela manuset? Ös gärna på med tankar!

 

Ha re bra/Pandy

Link to comment
Share on other sites

Har blivit lite småsur den senaste tiden här på forumet då det varit ganska lite med folk som läst och kommenterat det man skrivit. Har inte varit mega aktiv själv senaste tiden så gick loss på tre manus idag och kommenterade, förhoppningsvis sätter det igång att fler människor svarar.

 

Vore väldigt givande om folk svarade på det här manuset då det tagit väldigt lång tid att skriva och en hel del arbete fortfarande behövs på det. Annars verkar det som om det inte finns någon poäng med att lägga upp sina grejer längre, i alla fall inte om man arbetat på dem i en 4-5 månader och sedan bara får 1-2 svar, om ens det.

 

Läs och kommentera mera! Ska själv ta minst ett manus till imorrn.

/Pandy

Link to comment
Share on other sites

Problemet är att ju att det tar sin lilla tid att läsa ett långfilmsmanus och sen om man inte fastnar direkt för det så är det ju inte ofta man fortsätter. När jag har läst klart det ska jag försöka ge lite kritik. Men tänk på att de flesa av oss inte är så erfarna när det gäller manusskrivande och då kan det kännas lite fel att sitta och kritisera.

 

Förresten, hur gick det med filmen du skulle spela in för ett tag sedan?

Link to comment
Share on other sites

Jag började faktiskt läsa det här manuset ganska tidigt, men jag hade svårt att bli klar, och det finns det en god anledning till. Inte förrän på sidan 47 blir manuset intressant. Det är då Nikki blir regissör.

 

Men låt oss istället börja från början. Okej, så Nikki är en kille med föräldrar, kompisar och som reser och knullar jorden runt. Jaha? Var finns konflikten? Var finns dramatiken? Varför skall vi bry oss om Nikki? På vilket sätt är han intressant? Det är här historien fallerar. Varken i det stora (hela filmen) eller i det lilla (de enskilda kapitlen) finns någon dramatisk drivkraft. Saker händer, och saker är, men jag engageras inte, för jag undrar aldrig vad som skall hända härnäst.

 

När vi väl kommer till filmens andra del, filminspelningen, ändras detta. Plötsligt blir jag nyfiken och börjar undra hur det skall sluta. Det kan väl tilläggas att jag inte finner filminspelningssituationen särskilt realistisk, men det är en annan sak. Fast jag måste fråga vad du menar med cinematograför?

 

Ett par konsekventa stavfel som jag även sett i tidigare manus av dig är för övrigt "tillslut" istället för "till slut" och "längst" istället för "längs". Det är även felstavningar som inte upptäcks av en automatisk stavningskontroll emedan de är korrekta i andra betydelser.

 

Jag antar att vi ses på Kort men bra '06, så om du känner dig dissad så kan du ta din hämnd då. ;)

 

/Jakob

Link to comment
Share on other sites

Jo, vet att det kan ta ett tag, men ändå. Den förra långfilmen jag la upp blev det heller inte så mycket svar på, den var dock inte lika viktig för mig som den här.

 

Jbergman, är precis sån kritik jag söker efter som du ger! Härligt att den kommer nu. Konflikten ligger mycket i det inre hos karkatären och hans sökande efter sig själv. Ena sekunden mår han bra för att andra vara tillbaka på ett igen, flytta och börja om. Sen är hela berättelsen ett sökande efter något tidigare som inte finns längre och som inte går att ersätta, vilket Nikki inte förstår förrän slutet. Berättelsen är väldigt karaktärsdriven och därför fokuserar den främst på Nikki och vad som händer med honom utan att vara direkt driven av en tyngre handling.

 

Men jag ska defintivit fundera på att försöka få igång handlingen mera tidigt i berättelsen. Är det alltså motivation i karaktären som du söker? Jag tyckte det skulle kännas intressant att inte veta motivationen förrän i slutet(då han själv på riktigt förstår varför).

 

Tack för svaret iaf!

 

/ha re bra, pandy

Link to comment
Share on other sites

Hur kan man ha svårt för att läsa klart det här manuset? Hur kan det ta två dar? Kompis, som vanligt när du presenterar mig med ett av dina förträffliga manus så kan jag inte avstå från att sträckläsa dem, om de så är tio sidor långa eller åttio sidor långa. Jag vet att om du skulle skriva tragedi, då skulle jag gråta, skulle du skriva komedi, då skulle jag skratta, skulle du skriva drama, då skulle jag engageras, och skulle du skriva thriller, då skulle jag sluta andas.

 

Du har gåvan, så enkelt är det. Jag tänker inte säga vad du kan ändra förutom att anmärka på några stavfel. Dessa kommer du dock att snubbla över under dina revideringar, så det sköter sig självt.

 

Just det här manuset tyckte jag osade lite svagt av asiatisk filmpoesi och kanske litterär kärleksfilosofi. Det kommer av som något så lekande lätt, men blir genuint komplext när man minst anar det. Det här manuset är ett överraskande och oförutsägbart verk som jag kommer att läsa om och om igen med jämna mellanrum tills jag sett dess övergång till silverduken.

 

I särklass det bästa som lagts upp på Voodoo. Det är tankeretande hur vi ständigt matas med svensk skitfilm när våra filmproducenter har sådant här underbart material bara några musklick längre fram.

 

/Leiner

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Har lagt upp en ny version nu, läs högst upp där det berättas mer.

 

Till Leinger; alla gånger man funderat på att lägga ner eller ge upp så kan jag säga att dina ord ligger i bakhuvudet och håller en igång. Din kritik är otroligt smickrande, mer än vad någon annans här, en flickväns, brors eller förälder, ja allt praktiskt taget. Att du kallar det för asiatisk poesi gör mig även otroligt glad det. Har inte haft sådär direkt inspiration ifrån några andra verk utan tagit smått från lite här o var (kapitel som i Clerks, karaktärer som i Magnolia) men annars har jag bara plöjt på med vad jag iaf anser vara en intressant berättarstruktur.

 

Hoppas man får se mer från ditt håll, det manuset du tidigare la upp skulle man verkligen vilja se en slutversion på. Lycka till i fortsättningen, och skit i Stupider, hans namn säger det mesta.

 

Ha re bra!/Pandy

Link to comment
Share on other sites

Nu har jag aldrig kommenterat eller kritiserat något i manusväg förut, så jag ber om ursäkt för att jag inte kan komma upp med konstruktivt.

Det är också svårt att kritisera något hos mästaren himself, när allt är i

stort sett perfekt.

Din struktur och manusupplägg är helt fantastisk, så där finns det inget att tilläga.

 

Jag fastnade och funderade lite över namnen eftersom dom känns alldeles

för perfekta, tex ( Nikki, Andy, Saga, Lucia) Ska namnen visa att dom typ är rika och speciella, eller som ungefär att historien är övermänsklig, poetisk?

 

Först hade jag tänkt kommentera att dom pratar lite väl vuxet,

särskilt i början på sidan 8 när Andy och Saga sitter och diskuterar, och Nikki

kommer förbi och dom blir vänner. Eftersom att dom bara är sexton.

Men sen kom jag på att det absolut inte skulle passa med något annat,

och det blir intressant, ungefär ickevardagligt.

 

 

På sidan 73 hittade jag en mening som låter lite konstigt:

Runt rummet ligger kondomer, kokain och sprit spritt.

- spritt kändes lite malplacerat eftersom det ligger så nära ordet Sprit.

 

 

Vill ge cred för intervjuerna, jag kommer inte ihåg på vilken sida,

men personerna som intervjuas beskriver Nikki som person,

och det är helt super sätt att få in mer av hans personlighet, och man lär känna honom ännu mer, och vad folk runt omkring tänker om honom.

 

Nu har jag bara skummat igenom manuset, och säkert missat händelser under mitten, men jag tycker att det kändes lite för sentimentalt att Jeanne fällde en tår efter att hon beskrivit Nikki. Fast det kanske hände något extremt

känslosamt mellan dom som jag missat, som förklarar varför hon blir så starkt

rörd av att prata om Nikki.

 

Annars tycker jag att du verkligen har talang för skapande, och att du skriver på ditt eget sätt. Manuset är skrivet med en massa häftiga klipp, voice overs

och detaljer. Tex att Nikki avbryter sin egen berättarröst, och vykortsbilderna och massa mer. Det är sånt jag aldrig i livet skulle ha kunnat komma på själv.

Jag hoppas verkligen att det blir film av den här och `filmnördar`,

för dina manus är något jag absolut skulle vilja se i film.

 

Peace

Z

Link to comment
Share on other sites

Kul att du gillade det!

 

Det där med sprit spritt ska fixas, vet inte vad ja tänkte när ja skrev det. Om att Jeanne fäller en tår så framgrå det att hon verkligen älskat honom via dialog med Andre men ja har varit mycket fram och tillbaka med känslor som visas hos karaktärer så ska definitivt kolla in det till nästa rewrite.

 

Om namnen så ja, har inte direkt sett det här som en "verklig" berättelse i en vanlig bemärkelse. Plus att ja hatar när man bara slänger ut ett namn, typ tre karaktärer som heter pelle, oscar och nils. Ska dom ha tråkiga namn ska det finnas en baktanke, ska dom ha balla namn likaså. Tycker det är kul att arbeta mycket med namn, det kan säga väldigt mycket om en karaktär, vilket ja tagit kanske nästan för långt här. Men iaf, så har ja tänkt både mer och mindre på samtliga namn i manuset. Kul att det märktes :)

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...