Jump to content

Förtexter för tusan!


Manhattan
 Share

Recommended Posts

Jag vet vad ni kommer att svara: bekymra dig inte om förtexterna i ett grovmanus!

 

Men ändå: om jag nu har en vacker tanke som jag vill förmedla till herrarna med makt och pengar (läs producenter). Hur göra?

 

Det handlar alltså om ett anslag med stämningsskapande bilder, där enstaka rader av förtexter skall tonas in och tonas bort över bilderna. Hur noterar jag detta på ett proffsigt sätt i manus?

 

Och heter det över huvud taget förtexter?

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker det är att förlora sig i detaljer att regisera förtexterna i manus. Man brukar ha fullt upp med att hitta på en vettig histora, snarare än hur förtexterna skall interagera snyggt i filmen. Är texterna så viktiga verkar historian lite tunn?

Link to comment
Share on other sites

Jo, risken är stor att producenten tycker du är pretto & inte ens läser längre än förtexten.

En bra film MÅSTE klara sig förbi manus-stadiet helt utan effekter, annars är det inget bra. Det är producenterna MYCKET väl medvetna om.

Ett bra manus måste kunna fängsla läsaren så att det helst inte går att lägga ifrån sig, precis som en bok.

Och som bekant, en bok har aldrig förtexter :-)

 

Jag vet att frågan förmodligen kommer, så jag säger redan nu: Nej, ett manus är inte en bok, men effekten, uppvisat för rätt folk, måste vara detsamma.

 

En sak jag ofta reagerat på själv när jag läst vissa manus är att det kan lysa igenom direkt om det är dåligt. Manuset är uppbyggt av psykologi, om rollpersonerna beter sig på ett sätt som låter konstlat, tillgjort & orealistisk, så är manuset bästa stället att antingen konstatera projectet dödfött, eller rätta till det i tid som jag ser det.

Inte ens den bästa effektbeskrivning i världen skulle kunna ändra på det tyvärr, för här har man BARA känslorna att gå på.

 

Trots allt, en film som rullar kan man sova sig igenom & koncentrera sig på dom kul delarna (om det finns några), kan man inte koncentrera sig på ett manus så är det kört.

Speciellt för skådisarna som försöker genomföra vad som står. Har lite....blandad....erfarenhet av sånt....

Link to comment
Share on other sites

Jag instämmer fullständigt med både Gorse och Christian!

 

Skall du presentera manuset för personer med pengar för att få göra en film? Då skall du definitivt FÖRST skriva ett kort synopsis på en A4-sida som beskriver filmen kortfattat. Kommer du inte ens förbi det så glöm resten. Det finns ingen producent eller annan som läser ett helt manus först utan de vill ha högst en A4 att skumma igenom filmens kärna. Får du en personlig träff med dem är det klart plus och då kan du ju ta upp din idé om förtexter (även om jag inte tro de är speciellt imponerade av förtexter precis) om du vill och sedan ge dem manuset.

 

Räkna med att det redigeras en hel del i manus - raderas, flyttas, läggs till - innan det slutligen landar för inspelning. Ett manus är ju en berättelse och en berättelse är ju "levande" och "SKALL" därför också ändras efterhand som det berättas.

 

Hur som helst....mitt tips - STRUNTA I ATT PRESENTERA IDÈ OM FÖRTEXT OM DET INTE FÖR HISTORIEN VIDARE PÅ NÅGOT VIS OCH INGÅR I BERÄTTELSEN - vilket för övrigt känns onödigt i de allra flesta fall.

 

Vad handlar manuset om?

 

P.S. Christian - en bok har helt rätt inga förtexter men dock FÖRORD. Men det är ju lite annorlunda. D.S

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker inte det verkar som om Manhattan är ute efter FÖRTEXTER utan snarare ANSLAG och det ska man naturligtvis ha med!

 

Något som visas i bild som sätter tonen, FÖRE FÖRTEXTERNA. Det är inte alls ovanligt och kan bli mycket både snyggt och effektivt. Förutsatt att man hittar den där perfekta scenen/tonen som anger i vilken värld den här filmen utspelas i och/eller vad som gäller.

 

Alternativt en back-story kort, ett mord som begås > förtexter > filmen börjar och man förstår inte först vad mordet hade med det hela att göra, men det kryper fram allt eftersom. Sånt funkar.

Link to comment
Share on other sites

Bockar och tackar för alla svar! I princip håller jag förstås med om att man ska unvika alla onödiga teknikaliteter som skymmer HISTORIEN.

 

Men jag efterlyser ÄNDÅ nån etablerad metod för att notera förtexter!

 

Grejen är den att jag har ett anslag av den stilsamma , etablerande, typen. Det kommer funka (tror jag) förutsatt att bilderna varvas med förtexter som med jämna intervall tonas in och skapar en långsam rytm i anslaget.

 

Ergo: jag behöver en kort notering i manus som förmedlar detta och övertygar läsaren om att anslaget visserligen är långsamt, men trots detta sevärt och i högsta grad uthärdligt.

 

Tacksam för alla svar utom det mest naturliga: "snabba upp anslaget och skippa förtexterna för helvete!"

Link to comment
Share on other sites

Eftersom det egentligen inte är manusförfattarens jobb att fixa förtexter, det brukar helt andra företag göra om det gäller kommersiell långfilm, precis som de fixar affischer och sånt, så tror jag inte det finns nån ETABLERAD metod för förtexter.

 

Det är bara att skriva precis det du vill att man ska se tycker jag. På ett klart och tydligt sätt, kanske med punktlista?

 

Nisse och Kalle går på en parkväg.

 

FÖRTEXTERNA RULLAR UNDER TIDEN ENLIGT NEDAN

 

* Filmens titel

 

Nisse och Kalle kommer fram till skolan.

 

* Huvudrollsinnehavarens namn

 

Stina gråter.

 

* Nästa huvudrolls namn

 

Och så vidare. Inte så vansinnigt kul läsning om det är nåt sånt du menar, och jag föreställer mig att man hoppar över det, men... man ska göra som man känner.

Link to comment
Share on other sites

[citat=monic1]Eftersom det egentligen inte är manusförfattarens jobb att fixa förtexter, det brukar helt andra företag göra om det gäller kommersiell långfilm, precis som de fixar affischer och sånt, så tror jag inte det finns nån ETABLERAD metod för förtexter.

 

Det är bara att skriva precis det du vill att man ska se tycker jag. På ett klart och tydligt sätt, kanske med punktlista?

 

Nisse och Kalle går på en parkväg.

 

FÖRTEXTERNA RULLAR UNDER TIDEN ENLIGT NEDAN

 

* Filmens titel

 

Nisse och Kalle kommer fram till skolan.

 

* Huvudrollsinnehavarens namn

 

Stina gråter.

 

* Nästa huvudrolls namn

 

Och så vidare. Inte så vansinnigt kul läsning om det är nåt sånt du menar, och jag föreställer mig att man hoppar över det, men... man ska göra som man känner.[/citat]

 

 

Håller med dig om att det blir tråkig läsning och jag hade inte alls tänkt mig så detaljerat...kanske bara nån rad när texterna börjar och slutar. Men jag fick ett bra råd i alla fall: att skriva precis vad man vill att publiken ska se...varför krångla till saker.

 

Hur som helst ska jag tänka över det här med förtexter ett varv till...kanske gör det mer skada än nytta...

 

(stackars Stina!)

Link to comment
Share on other sites

Haller med de flesta har, men det finns alltid undantag! I mitt langfilmsmanus parodierar jag oppningsscenen ur Reservoir Dogs, och vill darfor ha scenen precis som dar, inklusive nar titeln rullar upp i bild och nar alla karaktarer en efter en presenteras med namn! Darav har jag skrivit ut fortexterna, for att annars faller scenen.

 

Om du anser att fortexterna maste vara pa ett speciellt satt for att scenen ska fungera sa skriv ut dom sa kort som mojligt, annars ska du dock alltid forsoka att undvika detta.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...