Jump to content

Repliklöst manus


Eline Lundeberg
 Share

Recommended Posts

Hej alla!

 

Jag är nyfiken på att testa på att skriva manus helt utan färdig dialog, och istället låta skådespelarna helt improvisera fram det som sägs efter sina karaktärers mål i scenen, och vad som händer, med mera. Detta för att skapa en så naturlig och ostrikt känsla som möjligt.

 

Är det någon som har erfarenhet av detta eller har några tips eller tankar?

Link to comment
Share on other sites

Du behöver egentligen inte skriva ditt manus utan repliker, av min erfarenhet gör det bara att det blir svårare att hålla koll. De gånger jag har jobbat med improvisation som har blivit bra, har jag först skrivit ett manus med dialog så att JAG vet vad jag vill ha ut av scenen. Sedan kan man köra improvisation med skådespelarna, men jag tror inte att du bör göra det vid första inspelningstillfället. Mitt tips skulle vara att ge skådespelarna ett eller flera träningstillfällen där du ger regi utan att ge repliker. Berätta bara för skådespelarna vad de har för varsitt mål i scenen och se vart de tar den. Det kan även vara en bra övning för ditt manus.

 

Jag upplever att man kan få bra idéer från skådespelarnas improvisationer, och att man lär sig väldigt mycket om karaktärerna och kan bygga ännu mer regi baserat på improvisationerna. Sedan får man se vad man har fått fram. Det kan hända att du går tillbaka till ursprungsmanuset, gör en hybrid mellan manus/improv eller kanske rentav kör scenen på total improv. Det enda du absolut inte borde göra är att träffa skådespelarna på inspelningsplats, ge ett scenario, slå på kameran och säg "Improvisera!". Det kommer garanterat inte gå bra.

Link to comment
Share on other sites

Tack för dina tips! Jag har också testat på att skriva repliker och sedan säga att skådespelarna ska ändra och improvisera så mycket som möjligt utefter det, men har märkt att det i slutändan mest blivit orginalreplikerna ändå. Sedan blev jag inspirerad av skådespelartekniker där målet är det absolut viktigaste och började fundera över vad som händer om man lämnar så mycket som möjligt till skådespelarna, men ändå har storyn och handlingen hyfsat klar. Men detta skulle förstås vara med skådespelare som är bekväma med att improvisera och jag tror absolut inte heller att det skulle gå bra att köra improvisation rakt på.

 

Bra tips att ge regi utan repliker på övningstillfällen och bli inspirerad! Det ska jag testa någon gång! Tror också på att skapa en viss kontakt mellan skådespelarna innan inspelningen då det är extremt viktigt att de är bekväma med varandra och med mig.

 

Och som du sa i början är det ju väldigt bra att själv ha koll på vad man vill med scenen. Kanske skulle det fungera att skriva ett "vanligt" manus och sedan göra en version där man tar bort i princip alla repliker. Vad tror du om det?

Link to comment
Share on other sites

Guest FredrikJonasson

Jag tycker det låter otroligt spännande förutsatt att skådisarna är duktiga och att de tycker att sättet att jobba är meningsfullt! Kanske är det lite som att komma oförberedd när man ska undervisa - en bra lärare bör ha planerat lektionen men kan välja att avvika från planeringen, brukar det ju heta. I det här fallet skulle det betyda, liknande det JDEK sade, att du har en tydlig idé om hur du vill ha det och att skådisarna känner sina karaktärer väl. Väldigt väl.

Link to comment
Share on other sites

Och som du sa i början är det ju väldigt bra att själv ha koll på vad man vill med scenen. Kanske skulle det fungera att skriva ett "vanligt" manus och sedan göra en version där man tar bort i princip alla repliker. Vad tror du om det?

 

Det brukar fungera bra. Jag har aldrig tagit bort replikerna helt från ett manus, men jag har valt att inte visa replikerna för skådespelarna, och från min erfarenhet fungerar det bäst :)

Link to comment
Share on other sites

Bara jag som tänker Colin Nutley @Änglagård?

Minns jag inte helt fel är lite av hans grej att låta skådespelarna improvisera dialogen - Och även om det var ett bra tag sedan jag såg filmen så resulterade det väl i att 75% av ljuden ur skådespelarnas munnar var "Öh", "Um", "Eh", "Asså", "Men" och andra utfyllnadsord. Men kan ju vara värt att kolla upp om det skulle vara intressant :bire

Link to comment
Share on other sites

Du har fått många bra tips här tycker jag. Jag gjorde en liknande grej på min sista kortfilm.

Jag hade ett manus, jag skickade det till skådespelarna, träffade dem och repade, sen bad jag dem gå ifrån manuset och improvisera kring scenen, detta filmade jag och upprepade improvisationen tills dess jag var nöjd. Därefter tankade jag över materialet klippte ihop det och skrev av allt som sades, inklusive de "utfyllnadsord" som Tollin nämner, de är viktiga om det är genuinitet man är ute efter. Även tillfällen där de säger "fel", missförstår varandra i impron osv. Allt!

Detta manus gav jag till skådespelarna innan inspelning och de fick lära sig det, vilket gick enkelt eftersom de i slutändan var hämtat från dem själva.

 

Detta fungerar bara om karaktärerna som ska gestaltas skall vara äkta, och inte "gubbar" det vill säga, ska du ha ur skådisen något som är långt ifrån hens egna personlighet då kanske detta inte är rätt väg att vandra för bästa resultat.

Link to comment
Share on other sites

Bara jag som tänker Colin Nutley @Änglagård?

Minns jag inte helt fel är lite av hans grej att låta skådespelarna improvisera dialogen - Och även om det var ett bra tag sedan jag såg filmen så resulterade det väl i att 75% av ljuden ur skådespelarnas munnar var "Öh", "Um", "Eh", "Asså", "Men" och andra utfyllnadsord. Men kan ju vara värt att kolla upp om det skulle vara intressant :bire

 

Jo, jag tänkte också på honom. Jag har för mig att han säger förutsättningarna och målet och så får skådespelarna improvisera. Men jag tror att det inte är första improvisationen som hamnar på filmen :-)

 

Det jag har noterat med hans andra filmer är att det är svårt att få scenerna tajta och effektiva. Änglagård tycker jag är riktigt bra, men det är också den enda av hans filmer jag verkligen gillat. Även om "utfyllnadsord" ger liv, så har fortfarande ett normalt samtal inget driv framåt. Med tanke på hur lyckad Änglagård blev så behöver det ju inte ligga i improvisationens natur att det flummar iväg, men det finns ju en uppenbar risk.

Link to comment
Share on other sites

Tack för alla tips och synpunkter!

Håller med er om det ni sa. Att det ibland kan bli mest utfyllnadssnack och lite handling, men att det också kan fungera bra.

Är nu riktigt sugen på att experimentera med den här metoden och själv se vad som fungerar bäst, men som sagt - mycket hänger också på skådespelarna!

Link to comment
Share on other sites

  • 4 weeks later...
  • 2 months later...
  • 2 months later...
Hej alla!

 

Jag är nyfiken på att testa på att skriva manus helt utan färdig dialog, och istället låta skådespelarna helt improvisera fram det som sägs efter sina karaktärers mål i scenen, och vad som händer, med mera. Detta för att skapa en så naturlig och ostrikt känsla som möjligt.

 

Är det någon som har erfarenhet av detta eller har några tips eller tankar?

 

Intressant tråd!

 

Jag läste en biografi om Hal Ashby för ett tag sen och där nämndes det att under inspelningen av "Coming home", vars manus inte hade hunnit bli färdigskrivet, så lekte de fram dialogen till de flesta av scenerna och det manuset vann en Oscar för bästa manus så visst går det men det gäller att veta vad man gör!

 

Jag blev hur som helst inspirerad av att jobba efter samma som metod som de gjorde och jag blev oerhört nöjd med resultatet, måste jag säga, främst för att det är ett så jäkla roligt arbetssätt men också för att man undviker dialog som känns styltig och onaturlig.

 

Så som jag gjorde var så här, jag träffade skådespelare för att repa inför en viss scen, de visste dock inte vilken, jag skrev ner en sida med dialog som de fick läsa innan och efter att de gjort det så bad jag dem att improvisera medan jag filmade dem, efter ungefär 10 tagningar, som kunde vara mellan 5 - 10 min, så var jag nöjd. Efter det skrev jag om scenen efter deras improviseringar, skulle gissa på att 80 % av dialogen består av ord som kommer helt ifrån dem själva.

 

/D

Link to comment
Share on other sites

Och här är scenen:

 

EXT. LEKPARK - KVÄLL

 

En park med gungor, sandlådor, och små lekhus. Vid ett bord sitter Johan och Hanna med en varsin läsk framför sig.

 

 

Hanna letar i sin handväska.

 

HANNA

Har du cigg?

 

JOHAN

Eh, nej. Jag har snus.

 

HANNA

Nej tack. Jag tror det ska finnas en.

 

Hanna letar i handväskan. Hon plockar upp plånbok, mobil, läppglans, och en bok som heter "Krama din skugga", men ingen cigg.

 

JOHAN

Vad läser du?

 

HANNA

Den här. En jättebra bok, Krama din skugga.

 

JOHAN

Krama din skugga.

 

Han småskrattar.

 

JOHAN

Hur gör man det?

 

HANNA

Ja, den handlar liksom om hur man ska lära sig att acceptera sina dåliga och mörka sidor.

 

JOHAN

Okej, hur då exakt?

 

HANNA

Jag kan läsa lite för dig, om du vill, så att du förstår vad den handlar om.

 

JOHAN

Visst, okej.

 

Hanna läser ur boken.

 

HANNA

"När vi väl har dragit fram alla våra förnekande sidor i ljuset, är vi redo att gå vidare till nästa steg i processen, som är att ta till oss alla dessa drag, med ta till sig menar jag att erkänna att man har en viss egenskap, nu kan vi börja ta ansvar för allt vi är, både det vi gillar och det vi ogillar, på det här stadiet behöver du inte tycka om alla dina sidor, du behöver bara vara beredd att bekänna dem för dig själv och andra". Förstår du lite mer nu?

 

JOHAN

Ja, typ.

 

Tystnad.

 

HANNA

Vad har du för mörka sidor?

 

JOHAN

Jag kan ... Typ sånt som man är dålig på? Eller?

 

HANNA

Ja, det får ju du själv bestämma. Vad du anser. Jag kan ju inte säga, jag känner ju inte ens dig.

 

JOHAN

Nej, nej. Oj, jag vet inte. Jag är ganska dålig på att ...

 

HANNA

Vad är dina bra sidor?

 

Johan tänker efter en stund.

 

JOHAN

Jag är en överlevare. Jag har alltid hittat ett sätt att klara mig, fast det kan vara svårt och ... Ja, jag hittar ett sätt på något vis.

 

HANNA

Ja, det är ju bra.

 

Hon håller upp boken.

 

HANNA

Vill du låna den?

 

JOHAN

Äh, det är lugnt. Jag är mer för film.

 

HANNA

Läser du inte böcker?

 

JOHAN

Nej, inte direkt. Har du sett Spartacus?

 

HANNA

Nej.

 

JOHAN

Det är en favoritfilm.

 

HANNA

Okej.

 

JOHAN

Av Stanley Kubrick.

 

HANNA

Ja, han är ju bra.

 

JOHAN

Du bör se den, den är schysst.

 

De ser på varandra en stund.

 

HANNA

Jag håller faktiskt på att skriva en egen bok.

 

JOHAN

Okej! Vad kul. Om vadå?

 

HANNA

Om sår, tänkte jag. Alltså själsliga sår.

 

JOHAN

Ah okej. Är det något förlag som man går till då först, eller?

 

HANNA

Nej, jag måste ju skriva boken först.

 

JOHAN

Ja, ja.

 

HANNA

Det är ju liksom första steget. Och sen får man ju försöka sälja den.

 

JOHAN

Hur skriver du? Jag menar, hur skriver man en bok om sår? Det är väl inte som att skriva en vanlig bok?

 

HANNA

Nej, jag intervjuar folk.

 

JOHAN

Okej, vänner till dig?

 

HANNA

Ja, vänner, bekanta.

 

JOHAN

Och dom har sår?

 

HANNA

Ja.

 

JOHAN

Får jag fråga en grej? Har du också sår? Det brukar vara så att om man ...

 

HANNA

Ja, men det säger väl sig självt, annars vill man väl inte skriva en bok om det?

 

JOHAN

Nej, troligen inte.

 

Hanna börjar leta i handväskan igen.

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Du behöver ha med dig vad skådespelarna vill med varandra i scenen och på vilket sätt de skall få ut det av varandra (vilja och verb), annars är det hög risk att de sitter och småpratar om ditten och datten och inget händer. Det svåraste med improvisation är att det tenderar att bli mer upprepningar än vad som faktiskt är realistiskt. Jag tenderar att begränsa improvisationen så att de måste göra på ungefär samma sätt i varje tagning när det väl finns en tagning man är lite nöjd med (lite som att skådespelarna först skriver sina repliker på plats och sedan skall hålla sig till dem på ett ungefär). En annan stor utmaning med improvisation är att få ihop din historia i slutet så att den inte försvinner under för många lager av vardaglighet.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...