Jump to content

Förarbete till manus


Recommended Posts

Tjenare, har tänkt att spela in en film som projektarbete. Jag går just nu på SamhälleSamhälle. Jag hade tänkt spela in en film som tar upp ämnet Droger, Alkohol etc..

Lite av vad jag har tänkt:

 

En grabb"pojk" får följa hans liv som 10åring, blir misshandlad av sin far, hans mor bryr sig inte. Fadern är alkoholist och drogmissbrukare(Tyngre droger) Och modern är detsamma. Modern säger ofta hur sonen förstörde hennes liv, och om önskar att denna grabb aldrig blivit född..

Sonen växer upp, får problem i skolan, skolkar... har IG ( eller F numera) i de flesta ämnen. utan det han älskar mest "******" ( inte bestämt ännu)

Tar droger med andra..

Skolan slutar, han lever på Socialbidrag, och tar droger och alkohol mm... blir även gripen för droginnehav,

 

 

 

Jag vill gärna att min film ska handla om något liknade det som står ovan, men det är svårt att få ihop det till en duglig handling. Vi har diskuterat ganska mycket om Alcohol mm i min klass och det är därför jag vill skriva/filma in något om detta.

Men vad tror ni, kan ni ge något tips?

Link to post
Share on other sites

Det är svårt att ha en karaktär som växer i en film. Det är lättare att ha ett barn som sedan blir vuxet, än en som växer från barn till vuxen.

 

Jag tycker att du ska satsa på att visa en pojke i nedre tonåren. Hans livssituation - misshandel, oönskad, droger osv i hemmet, som du beskrev. Om du vill underlätta skådespelarinsatsen så kan pojken vara utan dialog. Sen slutar filmen med att han tar droger själv.

Link to post
Share on other sites

Jag skulle tycka det var intressant att se, som du säger själv, ca en 10-åring. För att liksom se hur "snäll och duktig" han var innan. För att sen liksom kunna se hur föräldrarna har påverkat honom.

 

Ja, jag vet att alla själv vet alla påverkas av deras föräldrar, men jag tycker ändå det skulle vara mer intressant.. Man får mer känsla för personen om man har sett den som någon man gillar först.

Ett perfekt exempel på detta är Star Wars. Anakin Skywalker.. Han är jättegullig och rolig när han är liten och blir sen Darth Vader.. Man kommer ihåg honom som Anakin och därför han man men känsla för honom för att man vet hur han bar från början. Skulle man börja kolla episod fyra (som man var tvungen innan), och han är Darth Vader direkt, så känner man inte med personen. Man har mindre "kontakt" med honom. Man ser honom bara som en ond och hemsk, det finns inget att göra åt.

 

Så känner i alla fall jag.

 

MVH Anton.

Link to post
Share on other sites

Några allmänna tips:

 

- Ge grabb/pojken ett namn fort, så han blir personlig.

Vad som helst, du kan byta senare. Samma med mamman och pappan. Då kan man "prata med honom" och om honom på smidigare sätt under tiden man utvecklar manuset.

Och sätt vad som helst som det han älskar: matte, musik, teckning, slöjd, whatever. Det kan knappast vara det som är viktigast i storyn, men däremot är det som är runt det viktigast; han kanske har större förtroende för den lärare/inna som håller i det ämnet. Han kanske kan snida träfigurer som Emil i en hemlig koja/en övergiven kolonistuga, han kanske får ett stipendie att åka till USA för att han är en så briljant matematiker; det finns massor att hämta i den detaljen som kan ta storyn flera steg framåt: ingjuta hopp, krossa hoppet och så vidare.

 

- Vad vill du säga med filmen?

"Alkohol och droger är dåligt" är ju rätt platt. Det är människor som gör fel val och kan leva under usla omständigheter, det är inte _bara_ alkohol/droger som är problemet, men det är definitivt en del av ett stort samhällsproblem. Fundera på vad temat/grundidén verkligen är. Vad är budskapet med filmen?

 

- Ska det sluta i dur eller klang?

Bestäm dig för hur mycket hopp du vill inge, eller om det ska vara en avskräckande story.

 

- Du har en ganska lång tidshorisont på din idé

Då kan det krävas olika skådespelare i olika åldrar för samma grabb/pojk. Om ni ska köra lågbudget och ha färre människor involverade kan det vara värt att fokusera storyn mer, och kanske bara hinta om bakgrunden (eller framtiden, vilken tid man nu väljer att fokusera på). En öppning för det finns i mammans snack om hur hon anser att pojken förstörde hennes liv.

Kanske kan det hela utspelas precis i brytpunkten vid högstadiet, eller vid gymnasiet, dvs. veckan innan skolavslutningen och någon vecka därpå.

 

- Satsar du på en kortfilm?

Hur många minuter ungefär? En tumregel för manus är 1 sida = 1 minut, give or take. Men det är ingen exakt måttstock.

 

 

Lycka till!

Link to post
Share on other sites
Det är svårt att ha en karaktär som växer i en film. Det är lättare att ha ett barn som sedan blir vuxet, än en som växer från barn till vuxen.

 

Jag tycker att du ska satsa på att visa en pojke i nedre tonåren. Hans livssituation - misshandel, oönskad, droger osv i hemmet, som du beskrev. Om du vill underlätta skådespelarinsatsen så kan pojken vara utan dialog. Sen slutar filmen med att han tar droger själv.

 

Möjligt, men är inte ett lyckligt slut bättre? eller så kanske det borde sluta olycligt för att visa hur det verkligen kan ske i verkligheten? :o

Link to post
Share on other sites
Jag skulle tycka det var intressant att se, som du säger själv, ca en 10-åring. För att liksom se hur "snäll och duktig" han var innan. För att sen liksom kunna se hur föräldrarna har påverkat honom.

 

Ja, jag vet att alla själv vet alla påverkas av deras föräldrar, men jag tycker ändå det skulle vara mer intressant.. Man får mer känsla för personen om man har sett den som någon man gillar först.

Ett perfekt exempel på detta är Star Wars. Anakin Skywalker.. Han är jättegullig och rolig när han är liten och blir sen Darth Vader.. Man kommer ihåg honom som Anakin och därför han man men känsla för honom för att man vet hur han bar från början. Skulle man börja kolla episod fyra (som man var tvungen innan), och han är Darth Vader direkt, så känner man inte med personen. Man har mindre "kontakt" med honom. Man ser honom bara som en ond och hemsk, det finns inget att göra åt.

 

Så känner i alla fall jag.

 

MVH Anton.

 

OK, så din poäng är att vi ska se hnom som ett lyckligt barn, men sedan blir en hemsk person ( på ett ungefär?)

Link to post
Share on other sites
Några allmänna tips:

 

- Ge grabb/pojken ett namn fort, så han blir personlig.

Vad som helst, du kan byta senare. Samma med mamman och pappan. Då kan man "prata med honom" och om honom på smidigare sätt under tiden man utvecklar manuset.

Och sätt vad som helst som det han älskar: matte, musik, teckning, slöjd, whatever. Det kan knappast vara det som är viktigast i storyn, men däremot är det som är runt det viktigast; han kanske har större förtroende för den lärare/inna som håller i det ämnet. Han kanske kan snida träfigurer som Emil i en hemlig koja/en övergiven kolonistuga, han kanske får ett stipendie att åka till USA för att han är en så briljant matematiker; det finns massor att hämta i den detaljen som kan ta storyn flera steg framåt: ingjuta hopp, krossa hoppet och så vidare.

 

Ja, tack. Ett namn ska jag hitta på.. Detta är som sagt bara för manus, innan mitt "riktiga" manus sätts samman.

 

- Vad vill du säga med filmen?

"Alkohol och droger är dåligt" är ju rätt platt. Det är människor som gör fel val och kan leva under usla omständigheter, det är inte _bara_ alkohol/droger som är problemet, men det är definitivt en del av ett stort samhällsproblem. Fundera på vad temat/grundidén verkligen är. Vad är budskapet med filmen?

Att man ska se vad som kanm hända med folk som sysslar med sånt, själva budskapet är inte att det är dåligt att dricka/ta droger. Utan att vad droger och för mycket alcohol kan leda till. det som ligger under ytan så att säga...

 

- Ska det sluta i dur eller klang?

Bestäm dig för hur mycket hopp du vill inge, eller om det ska vara en avskräckande story.

Jag har inte bestämt mig, som sagt det är bara ett för manus, men att avskräcka personen som ser filmen vore nog det bästa. Så jag antar att det borde sluta "olyckligt"? :o

 

- Du har en ganska lång tidshorisont på din idé

Då kan det krävas olika skådespelare i olika åldrar för samma grabb/pojk. Om ni ska köra lågbudget och ha färre människor involverade kan det vara värt att fokusera storyn mer, och kanske bara hinta om bakgrunden (eller framtiden, vilken tid man nu väljer att fokusera på). En öppning för det finns i mammans snack om hur hon anser att pojken förstörde hennes liv.

Kanske kan det hela utspelas precis i brytpunkten vid högstadiet, eller vid gymnasiet, dvs. veckan innan skolavslutningen och någon vecka därpå.

Jag har en idé angående det. Att man ser en kille som t.ex tar en spruta. Sedan böjer han huvudet bakåt och bilder börja komma upp i huvudet, vi ser bilder hur ögonperspektiv, så "pojken" är kameran.. Ifall du/ni förstår mig?

 

- Satsar du på en kortfilm?

Hur många minuter ungefär? En tumregel för manus är 1 sida = 1 minut, give or take. Men det är ingen exakt måttstock.

 

Lycka till!

Tänkte mig runt 20min, på ett ungefär? :o

Link to post
Share on other sites

Lyckligt barn är väl inte precis rätt ord. Men Han försöker vara den duktiga snälla killen med sina kompisar.

 

Men allt eftersom tiden går blir han mer och mer påverkad av sina föräldrar, och har man då sett honom som den här goda människan, så har man hoppet om att han kan bli så igen.

Link to post
Share on other sites
Lyckligt barn är väl inte precis rätt ord. Men Han försöker vara den duktiga snälla killen med sina kompisar.

 

Men allt eftersom tiden går blir han mer och mer påverkad av sina föräldrar, och har man då sett honom som den här goda människan, så har man hoppet om att han kan bli så igen.

 

OK :=) Det svåra blir dock att "få tag" i en pojk, som kan spela utan att larva sig.. men jag antar att jag kan göra som jag skrev innan, spela i ögonperspektiv. Kameran som ögon? :o

Link to post
Share on other sites
Möjligt, men är inte ett lyckligt slut bättre? eller så kanske det borde sluta olycligt för att visa hur det verkligen kan ske i verkligheten? :o

 

Det beror ju på vad det är för film man vill göra. Jag är mycket för lyckliga slut, men nu är det inte jag som ska göra filmen. Det som du beskrev lät inte som en film med lyckligt slut.

Link to post
Share on other sites

- Ge grabb/pojken ett namn fort, så han blir personlig.

Vad som helst, du kan byta senare. Samma med mamman och pappan. Då kan man "prata med honom" och om honom på smidigare sätt under tiden man utvecklar manuset.

Och sätt vad som helst som det han älskar: matte, musik, teckning, slöjd, whatever. Det kan knappast vara det som är viktigast i storyn, men däremot är det som är runt det viktigast; han kanske har större förtroende för den lärare/inna som håller i det ämnet. Han kanske kan snida träfigurer som Emil i en hemlig koja/en övergiven kolonistuga, han kanske får ett stipendie att åka till USA för att han är en så briljant matematiker; det finns massor att hämta i den detaljen som kan ta storyn flera steg framåt: ingjuta hopp, krossa hoppet och så vidare.

 

Jag skulle säga att namnet är det det man sätter sist, när man vet vad det är för person man ska sätta namnet på. Det är mycket bättre, tycker jag, att jobba med karaktärer utan namn och jobba fram dem utifrån de behov som historien har, och sen när man vet vem man har, sätter man ett passande namn. Att sätta namn tidigt tycker jag är väldigt begränsande.

Link to post
Share on other sites

Jag håller inte med dig Désirée, men man kan förstås jobba olika!

 

Jag ogillar å det grövsta att ha "Protag" eller "Kvinna" eller något annat opersonligt som namn på viktiga karaktärer - och speciellt om man ska be någon annan läsa sitt alster eller leva sig in i det, som i princip OP när han frågar efter feedback på en idé.

 

Då fastnar man lätt i ett opersonligt förhållande, man kanske inte bryr sig lika mycket om karaktären. Men som sagt, det är olika hur man funkar. Jag har inga problem med att göra en "Find/Replace "Arne" -> "Ajaccio" när jag väl kommit på vad karaktären egentligen bör heta. Ibland kan man ha satt ett namn som känns udda, men det växer på en.

 

Och om man jobbat med karaktärsutvecklingen först, innan man skriver själva manuset, då bör man redan ha ett färdigt namn (annars har man inte jobbat med karaktären). Men det är inte heller allas arbetssätt att göra så, och inte avsikten med att provtrycka en idé - men när man väl börjar ta idén till ett utkast - ja då anser jag att man bör "se" sin karaktär och ge den ett namn ganska omgående.

Link to post
Share on other sites
Jag håller inte med dig Désirée, men man kan förstås jobba olika!

 

Japp, så är det. Alla jobbar olika.

 

Jag ogillar å det grövsta att ha "Protag" eller "Kvinna" eller något annat opersonligt som namn på viktiga karaktärer - och speciellt om man ska be någon annan läsa sitt alster eller leva sig in i det, som i princip OP när han frågar efter feedback på en idé.

 

I en logline står sällan namn, utan typ av karaktär. Där är namnet ointressant. Det är inte "Arne som finner kärleken men finner att Sara redan har sin Sven", utan "Äldre man finner kärleken hos en gift tvåbarnsmamma". I ett kortare synopsis skulle jag också heldre se typ av karaktär än ett namn; namnet säger ju ingenting.

 

Men det är klart att man lämnar inte ifrån sig ett manus där inte namnen är klara, men det gäller ju då även bytet från Arne till Ajaccio.

 

Då fastnar man lätt i ett opersonligt förhållande,

 

Precis. Det är själva vitsen. Att bli förälskad i sina karaktärer så att man börjar se dem som riktiga personer och inte den person man behöver för att berätta historien är inte så bra. Visserligen så bör en historia vara berättad ur en karaktärs synvinkel, men det är fortfarande historien som är det viktiga och karaktären som ska passa perfekt för historien. Det är inte historien om Arne jag vill berätta, utan kanske hur svartsjukan kan ta överhanden om man inte ser upp.

 

man kanske inte bryr sig lika mycket om karaktären.

 

Jodå.

 

Och om man jobbat med karaktärsutvecklingen först, innan man skriver själva manuset, då bör man redan ha ett färdigt namn (annars har man inte jobbat med karaktären). Men det är inte heller allas arbetssätt att göra så, och inte avsikten med att provtrycka en idé - men när man väl börjar ta idén till ett utkast - ja då anser jag att man bör "se" sin karaktär och ge den ett namn ganska omgående.

 

Karaktärsutvecklingen ger mig namnet och karaktärutvecklingen gör jag självklart innan jag skriver manuset.

Link to post
Share on other sites
Att bli förälskad i sina karaktärer så att man börjar se dem som riktiga personer och inte den person man behöver för att berätta historien är inte så bra.

Sant, men det var vare sig vad jag skrev eller menade: (o)personlig != förälskad.

 

Det är sällan (aldrig?) en logline innehåller ett namn, men i det här fallet handlar det om att utveckla en idé. Bryr man sig inte om den och det man skriver om, då tror jag det märks ganska snabbt hur platt allt blir. Mitt arbetssätt är dock knappast det enda, det har vi konstaterat :-) Det är upp till MrMace att hitta sitt.

 

Fast jag håller med dig om det du skriver i citatet, absolut! Jag tror det är en viktig egenskap hos en manusförfattare, att våga "kill your darlings": att se dem, acceptera dem för vad dom är och sedan våga ta bort dem från manuset när de inte funkar (inklusive scener, hela karaktärer - eller bara deras namn!).

Link to post
Share on other sites
  • 3 weeks later...

Tjenare, sommarlovet tog överhand så "glömde" bort detta ett tag ;)

 

I alla fall så känns det som vi glidit ifrån min fråga lite? :o Inte för det gör något att ni diskutera detta.. ;)

Jag själv vill först ha ett litet "förmanus" innan jag bestämmer namn, kommer annars snabbt att kännas konstigt :/

 

Men det jag behöver "hjälp" med är på ett ungefär, ett tips eller idér som ni kan dela med er av till ett bra projektarbete,,, har många förslag men vet inte exakt ifall det är "bra" förslag, eller om manus kommer bli lätt att skriva och sedan om det blir lätt att spela in, då detta är stort sätt 0 kronors budget film^^.

 

Som sagt, så vill jag ha något som är knutit till Samhället? anything, t.ex Snabba cash, (Sex, droger, fängelse, gäng.. etc)

 

Tänkte mig också en "tv-serie" liknade.. :/ Men jag vet inte :s

 

Tips och förslag uppskattas :=)

Link to post
Share on other sites

Jag föreslår att du börjar jobba med strukturen på din historia. En början, en katalysator, en vändpunkt, en mittpunkt, en vändpunkt till och en final. Det finns massor att läsa om struktur. Själv föredrar jag Blake Snyder's böcker.

 

Att spela in en nollbudgetfilm innebär att om du inte vill/kan betala en krona så måste du se till att du använder dig av allmänna utrymmen för inspelning = oftast utomhus och att alla kläder och rekvisita redan finns eller går att låna gratis. Det är viktigt att tänka på när man skriver manus. Så fort en karaktär t ex kör en bil, så är det upplagt för att det kommer att kosta pengar.

Link to post
Share on other sites

För att bygga vidare på Désirées bra tips; ytterligare ett knep för att sänka budgeten är att storyn utspelas på så få platser som möjligt, rent av bara en enda. Tänker på långfilmer med låg budget som The Cube, första Saw-skräckisen, Sam Riamis första Evil Dead-rulle (ja, det fokuseras naturligt till en plats i "Monster in the House"-genren, för er som läst Snyder!)

 

Saw (film) - Wikipedia, the free encyclopedia

 

Vad filmen ska handla om får du komma på själv. Det är ju det som är manusförfattarens jobb, intresse och första utmaning!

 

Lycka till.

Link to post
Share on other sites
Jag föreslår att du börjar jobba med strukturen på din historia. En början, en katalysator, en vändpunkt, en mittpunkt, en vändpunkt till och en final. Det finns massor att läsa om struktur. Själv föredrar jag Blake Snyder's böcker.

 

Att spela in en nollbudgetfilm innebär att om du inte vill/kan betala en krona så måste du se till att du använder dig av allmänna utrymmen för inspelning = oftast utomhus och att alla kläder och rekvisita redan finns eller går att låna gratis. Det är viktigt att tänka på när man skriver manus. Så fort en karaktär t ex kör en bil, så är det upplagt för att det kommer att kosta pengar.

 

OK ifall vi säger så här... Vi har ingen megabudget, tror vi får 700kr var av skolan, det blir runt 2100kr sammanlagt ifall vi är 3. Men då behöver vi riktigt bra anledning till det.

Sedan kan vi såklart ta några kronor ur egen ficka..

 

En bil har vi tillgång till, hela tiden. I nödfall så kan vi får låna föräldrars bilar mm..

Menade att vi inte kan röra oss med för stora siffror..

Link to post
Share on other sites
För att bygga vidare på Désirées bra tips; ytterligare ett knep för att sänka budgeten är att storyn utspelas på så få platser som möjligt, rent av bara en enda. Tänker på långfilmer med låg budget som The Cube, första Saw-skräckisen, Sam Riamis första Evil Dead-rulle (ja, det fokuseras naturligt till en plats i "Monster in the House"-genren, för er som läst Snyder!)

 

Saw (film) - Wikipedia, the free encyclopedia

 

Vad filmen ska handla om får du komma på själv. Det är ju det som är manusförfattarens jobb, intresse och första utmaning!

 

Lycka till.

 

Lite skräck inriktigt är dom, blod effekter mm, är inte vår starka sida.. Så mycket som måste passa in..

 

Som skrivet så har vi tillgång till bil så vi kan ta oss runt i stort sätt hela sverige. ;)

Link to post
Share on other sites

Bli inte lurad av att det är skräckfilmer som dragit nytta av "Monster in the house"-stilen (story pattern). Monster in the house (MITH)-historier liknar den klassiska myten/sagan om labyrinten med minotauren.

 

Den handlar om människor fast i ett "hus" - som kan vara rent symboliskt, ett begränsat utrymme - men ofta blir porträtterat som en koja i skogen. Det farliga "monstret" är också i allra högsta grad en symbol. Det kan vara en människa, behöver inte vara ett sagodjur, vampyr, alien, King Kong osv. Och den riktiga anledningen till att de (oftast en liten grupp) är fast med monstret är egentligen deras eget - eller någon annan människas fel, illdåd, dödsynd. Det brukar sluta med att en efter en i gruppen dör, men en sista person/klick klarar sig precis.

 

Ta filmen Alien t ex. De är fast på ett rymdskepp (huset) med ett monster (alien), men anledningen till att de är där överhuvudtaget är människans girighet (dödssynd). Monstret och Huset är bara symboler för risken att bli av med sin själ (och kropp!) när människan faller till synd. Andra klassiska MITH-filmer är Jaws (fast till sjöss med en sur haj, pga borgmästarens lögn/girighet att inte stänga stränderna under högsäsong), Jurassic Park (fast på en ö med DNA-uppväckta dinosaurier pga hybris och girighet), Fatal Attraction (Glenn Close är monstret runt M. Douglas familjehem pga hans otrohet), Cable Guy (Jim Carrey är "monstret", synden är Broderick's girighet, free cable, och hans privatliv är "huset") osv.

Läs fler exempel på Snyders story patterns här: https://www.blakesnyder.com/downloads/STCGTTM_AtGlnceFnlRev2.pdf

 

På samma sätt kan du lägga upp din berättelse, och du har redan ett embryo till det med föräldrarnas misshandel, drogmissbruk osv. och som leder ungens sätt (utsatt eller utsätter för mobbing), drogmissbruk osv, - synder och illgärningar (behöver inte vara groteska saker) i en person som förvandlats till ett monster (symboliskt). Lek med tanken!

 

 

Fast själva poängen/tricket jag egentligen försökte föra fram är att sänka produktionskostnaderna, oavsett vilken genre man rör sig i. En genre är inte samma sak som story pattern. Cable Guy är en mörk komedi, Alien kallas för sci-fi, The Shining kallas skräckfilm, Fatal attraction kallas drama/thriller osv.

 

Jag är verkligen ingen expert på vare sig produktionsplanering eller inspelning, men genom att ha så få ställen som möjligt att filma på blir ekvationen ganska enkel: Ju fler ställen, desto mer tid (transporttid, ställtid och ledtid) och logistik går det åt, desto större blir riskerna och desto mer kostnader kommer det bli - för bensin, för ev. hyra av utrustning, ev. tillstånd, för risker att byta skådisar pga någon inte kan på det utdragna schemat, pga väder. pga mat, osv.

 

Jämför det med att spela in allt på en enda plats; en gammal övergiven bondgård, någons sommarstuga, någon polares mammas lagerbyggnad etc. där man kan förbereda allt (el, ljus, ljud, dolly, vinkar, smink, dekor, ...) och skjuta allt på kortare, sammanhållande tid.

 

 

Lycka till!

Link to post
Share on other sites
Bli inte lurad av att det är skräckfilmer som dragit nytta av "Monster in the house"-stilen (story pattern). Monster in the house (MITH)-historier liknar den klassiska myten/sagan om labyrinten med minotauren.

 

Den handlar om människor fast i ett "hus" - som kan vara rent symboliskt, ett begränsat utrymme - men ofta blir porträtterat som en koja i skogen. Det farliga "monstret" är också i allra högsta grad en symbol. Det kan vara en människa, behöver inte vara ett sagodjur, vampyr, alien, King Kong osv. Och den riktiga anledningen till att de (oftast en liten grupp) är fast med monstret är egentligen deras eget - eller någon annan människas fel, illdåd, dödsynd. Det brukar sluta med att en efter en i gruppen dör, men en sista person/klick klarar sig precis.

 

Ta filmen Alien t ex. De är fast på ett rymdskepp (huset) med ett monster (alien), men anledningen till att de är där överhuvudtaget är människans girighet (dödssynd). Monstret och Huset är bara symboler för risken att bli av med sin själ (och kropp!) när människan faller till synd. Andra klassiska MITH-filmer är Jaws (fast till sjöss med en sur haj, pga borgmästarens lögn/girighet att inte stänga stränderna under högsäsong), Jurassic Park (fast på en ö med DNA-uppväckta dinosaurier pga hybris och girighet), Fatal Attraction (Glenn Close är monstret runt M. Douglas familjehem pga hans otrohet), Cable Guy (Jim Carrey är "monstret", synden är Broderick's girighet, free cable, och hans privatliv är "huset") osv.

Läs fler exempel på Snyders story patterns här: https://www.blakesnyder.com/downloads/STCGTTM_AtGlnceFnlRev2.pdf

 

På samma sätt kan du lägga upp din berättelse, och du har redan ett embryo till det med föräldrarnas misshandel, drogmissbruk osv. och som leder ungens sätt (utsatt eller utsätter för mobbing), drogmissbruk osv, - synder och illgärningar (behöver inte vara groteska saker) i en person som förvandlats till ett monster (symboliskt). Lek med tanken!

 

 

Fast själva poängen/tricket jag egentligen försökte föra fram är att sänka produktionskostnaderna, oavsett vilken genre man rör sig i. En genre är inte samma sak som story pattern. Cable Guy är en mörk komedi, Alien kallas för sci-fi, The Shining kallas skräckfilm, Fatal attraction kallas drama/thriller osv.

 

Jag är verkligen ingen expert på vare sig produktionsplanering eller inspelning, men genom att ha så få ställen som möjligt att filma på blir ekvationen ganska enkel: Ju fler ställen, desto mer tid (transporttid, ställtid och ledtid) och logistik går det åt, desto större blir riskerna och desto mer kostnader kommer det bli - för bensin, för ev. hyra av utrustning, ev. tillstånd, för risker att byta skådisar pga någon inte kan på det utdragna schemat, pga väder. pga mat, osv.

 

Jämför det med att spela in allt på en enda plats; en gammal övergiven bondgård, någons sommarstuga, någon polares mammas lagerbyggnad etc. där man kan förbereda allt (el, ljus, ljud, dolly, vinkar, smink, dekor, ...) och skjuta allt på kortare, sammanhållande tid.

 

 

Lycka till!

 

OK, jag förstår vad du menar :)

 

Vi diskuterade en sån sak idag, (första skoldagen:( ) diskuterade lite snabbt och ytligt, inte något detaljerat... :/

Vi kom fram till att vi borde på något viss försöka para ihop 3 pers, från 3 kulturer t.ex Muslim, Rasist och ****** (inte kommit på något mer där:P )

 

De ska t.ex alla ha blivit te.x kidnappade och de måste leva tillsammans i en källare, de börjar känna varandra berättar lite om deras liv, snabbt... etc.. Och sedan samarbetar dom och övervinner kidnapparna. Tänkte att kidnapparna kunde typ vara somaliska pirater.

 

Vill som skrivet knyta det till samhälls ämnen, lite svårt då detta är mitt första manus, men andra "film"... ( Även fast första som ligger i en tråd någonstans på forumet, inte var direkt någon film.... )

Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...