Jump to content

Livet på Landet - en synopsis på en dåtida polisserie


Recommended Posts

Nu är jag igång med skrivandet igen, den här gången med ett nytt manus och

förmodligen nått som jag kommer försöka göra verklighet av.

 

Livet på Landet är en serie som speglar den svenska landsbygden på 70-talet

och som kommer att handla om en bypolis som heter Per som lämnar Stockholm

för att slå sig ner i byn Kullen (kanske byter namn senare) som ligger utanför

ett större samhälle där han kommer ingå i en polisstab på 1 polischef och

3 underordnande poliser (kallas kanske konstaplar?)

 

Per kommer spelas av mig själv, som också heter Per och är manusförfattare.

Per kommer att bo på Kullen och tjänstgöra som polis dygnet runt för sitt område.

 

Serien kommer att påminna om den brittiska serien "Tillbaka till Aidensfield" men eftersom

jag inte vill kopiera deras idé så kommer denna serie att gå sin egen väg på ett eller annat sätt.

 

 

Grundserien som jag tänker spegla producerades i ungefär 20 års tid nästan oavbrutet och man lyckades

få med alla möjliga händelser men brandkåren var inte särskilt inblandad i detta mer än vid vissa eldsvådor,

detta tänker jag förändra och låta det finnas en lokal brandstyrka.

 

 

Jag började skriva tisdag 12 juni och kanske gjort en story som ger en 30 minuters speltid

och funderar på om det är 45 minuters avsnitt man ska försöka satsa på, serien kommer inte riktigt

bli rullande, snarare att det kommer nya händelser i varje avsnitt men ibland hör dom ihop väldigt mycket.

 

Jag börjar så, får vi se vad jag får för reaktioner på detta.

Link to post
Share on other sites

Du måste utveckla/förklara din ide mycket mer än så här.

 

Vad är hooken? Vad är det som skiljer ut din ide från alla andra polisserier? Den (tunna) beskrivningen "Polis som är manusförfattare flyttar ut till landsbygden" innehåller ingen konflikt, ingen (ironisk) tvist, och ingen potential för varken drama eller komedi. Vad har du tänkt att detta ska vara för genre, förresten?

Link to post
Share on other sites

Det varken handlar om en polis som skriver eller så utan det är om en ung polis som flyttar ut på landet

där han får ta hand om ett område där det är viss oroligheter och bus om dagar och kvällar.

 

Han kommer även ingå i en polisstyrka i den närliggande staden.

 

 

Ska ta en titt på manus senare igen och fortsätta på det igen, ska försöka uppdatera här då också.

Link to post
Share on other sites
Det varken handlar om en polis som skriver eller så utan det är om en ung polis som flyttar ut på landet

där han får ta hand om ett område där det är viss oroligheter och bus om dagar och kvällar.

 

Han kommer även ingå i en polisstyrka i den närliggande staden.

 

 

Ska ta en titt på manus senare igen och fortsätta på det igen, ska försöka uppdatera här då också.

 

Fortfarande, det här är ingen TV-serie.

Link to post
Share on other sites

Jag har för mig att nånting som sänds regelbundet och görs i flera avsnitt,

det kallas för serie, haft nästan 10 dagars uppehåll nu men nu är jag igång

med skrivandet igen och jag hoppas på att få slutföra det första avsnittet

som jag beräknar bli ett 45 minuters avsnitt vilket vissa serier brukade vara.

Link to post
Share on other sites

Jag har försökt att tänka mig in i själva manus och de olika roller som finns i manuset.

Det handlar ju inte bara om repliker, man ska tänka på hur folk tittar, rör sig och sen har vi

ju allt runtomkring, bara en sån sak som familjen och den privata situationen runt en

karaktär, man kommer på en idé och av det kan man utveckla en diskussion karaktärerna emellan.

 

Det krävs att man tänker till i hur dom gör på tv - de filmer och serier man redan sett,

att agera som vi gör i verkligheten, prata om vardagliga saker, jakt, fiske, bilar - det kanske måste

bli lite mer än så för att få tittaren med i det hela.

 

Några extraordinära händelser eller liknande, inte extremt stora men sånt som man kan påverka.

Link to post
Share on other sites
Det krävs att man tänker till i hur dom gör på tv - de filmer och serier man redan sett,

att agera som vi gör i verkligheten, prata om vardagliga saker, jakt, fiske, bilar - det kanske måste

bli lite mer än så för att få tittaren med i det hela.

Lite mer? Det låter som den mest trista serien någonsin och innan du slösar bort mer tid på att skriva på den rekommenderar jag att du hittar på en ordentlig premiss.

 

På Filmcafé påstår du att du att du arbetat på den här "serien" i 3 år, men i själva verket har du bara skrivit i några dagar?

Har du någon outline för seriens innehåll? Exakt vilka konflikter den kommer kretsa kring, hur handlingen rör sig med varje avsnitt och hur du kan fortsätta i mer än en säsong?

En serie i helhet handlar inte om att berätta en historia, det är avsnitten till för - En serie handlar om att ha ett fungerande koncept. The Walking Dead - Överlevande efter "världens undergång", CSI - Kriminaltekniker som löser fall med hjälp av toppmodern kriminalteknik och noggrannhet, Tillbaka till Aidensfield - Polisens jakt efter den kriminelle affärsmannen Claude Greengrass.

 

Det du har, är som Mr A säger, ingen serie. En stadspolis som löser småbrott är inte bara världens mest icke-originella handling, det är också dödstrist och garanterat inget koncept som håller en längre tid.

 

Försöker bara bespara dig tid :bire

Link to post
Share on other sites

Därför ska det ske en hel del annat runtomkring och jag vet att det är många som gillade den brittiska serien och nog kommer det bli en del folk som intresserar sig för en svensk version som kan påminna om den, dock kan man inte kopiera deras koncept, sen är det väl så att man ska ha ett antal karaktärer som är återkommande, kanske jobbar på ett särskilt sätt och vissa fall är småpotatis och vissa fall för polisen är kanske större grejer som kanske kräver dubbla avsnitt.

 

Jag tror det kan bli nått men då måste man göra en hel del efterarbete för att hitta ett väldigt bra koncept av det hela, då tittare väl fastnar för karaktärerna och tycker att karaktärerna är lite speciell då blir man fast och vill följa varje avsnitt.

 

Så var det för mig med Aidensfield, Rederiet, Tre Kronor och allt annat man sett.

 

 

Jag ska väl under tiden jag skriver på manus skriva en överblick över de personer som kommer med i serien,

vad de har för speciella egenskaper och sådant som gör att man kanske fastnar för vissa personer där.

Som sagt, det är inte bara småbrott, det kan vara småbrott som blir större grejer, och sen händer det hela tiden

grejer runtomkring detta också.

Link to post
Share on other sites
Därför ska det ske en hel del annat runtomkring och jag vet att det är många som gillade den brittiska serien och nog kommer det bli en del folk som intresserar sig för en svensk version som kan påminna om den, dock kan man inte kopiera deras koncept, sen är det väl så att man ska ha ett antal karaktärer som är återkommande, kanske jobbar på ett särskilt sätt och vissa fall är småpotatis och vissa fall för polisen är kanske större grejer som kanske kräver dubbla avsnitt.

 

Jag tror det kan bli nått men då måste man göra en hel del efterarbete för att hitta ett väldigt bra koncept av det hela, då tittare väl fastnar för karaktärerna och tycker att karaktärerna är lite speciell då blir man fast och vill följa varje avsnitt.

 

Så var det för mig med Aidensfield, Rederiet, Tre Kronor och allt annat man sett.

 

 

Jag ska väl under tiden jag skriver på manus skriva en överblick över de personer som kommer med i serien,

vad de har för speciella egenskaper och sådant som gör att man kanske fastnar för vissa personer där.

Som sagt, det är inte bara småbrott, det kan vara småbrott som blir större grejer, och sen händer det hela tiden

grejer runtomkring detta också.

 

Jag har för mig att nånting som sänds regelbundet och görs i flera avsnitt,

det kallas för serie, haft nästan 10 dagars uppehåll nu men nu är jag igång

med skrivandet igen och jag hoppas på att få slutföra det första avsnittet

som jag beräknar bli ett 45 minuters avsnitt vilket vissa serier brukade vara.

 

Det är ju bara synd att du är 20 år för sen med detta.

 

Dessa serier funkade innan HBO-standarden. Kan du nämna likadana serier som visas idag?

 

Och t.o.m. serien du själv hämtar inspiration från har en hook. Från IMDB:

A British police constable and his doctor wife, weary of the turmoil in contemporary London, decide to move and work in a quiet village where life is livelier than they anticipated.

 

Det må inte vara världens starkaste hook, men det är alltid något. Polis förväntar sig lugn och ro i en liten by i skymundan, men upptäcker istället det motsatta. DÄR har vi drama/konflikt.

 

Det är absolut fullt möjligt att själva manuset/manusen kommer vara briljanta, bara man läser dem. men du måste locka läsare också.

 

TV-bolag kommer inte vilja spendera tid och ork för att läsa dina manus om dom inte för blir lockade med en bra synopsis eller logline som säger åt dem att det finns en TV-serie här (läs: en story). Speciellt inte i Sverige där det för det första är otroligt hårt att ens få sina manus lästa då de flesta produktionsbolagen bara läser beställda projekt.

 

Så som du beskriver din serie så finns det absolut ingenting att hämta. Och dessutom åberopar du likheter till andra TV-serier som inte ens är aktuella idag.

Link to post
Share on other sites

Jag håller med Mr. A och Tolin i sak och princip; storyn du beskriver känns varken unik eller speciell - fast jag måste ändå flika in en "Stå på dig!".

 

Det kanske visar sig att ditt briljanta pilotmanus blir klart så småningom, men ingen producent nappar. Då har du trots allt tränat ditt skrivande och fått erfarenheter att ta med till nästa idé. Men vem vet, kanske nappar någon? Att stå på sig och tro på sin idé trots omvärldens påpekanden är också en aspekt av manusförfattandet - men idén måste förstås fullföljas och skrivas klart för att ens få en chans att bli refuserad ;-)

Link to post
Share on other sites

Det kändes som en kopia av den brittiska serien men jag måste ju komma med lite egenheter och

förändra ganska mycket, men visst det blir ju en del likheter.

 

Jo Polismannen flyttar och ser fram emot lugnet ute på landet,

men det visades efter några dagar bli lika mycket dramatik som Stockholm - eller kanske Göteborg.

 

Man får försöka klura ut en lista på karaktärer, särskilda händelser som listas o.s.v. sen ska man

kanske skriva ihop en story som helhet typ synopsis eller liknande, egentligen skulle man gjort den i bokform

också och satsat på en utgivning den vägen, säljer den kanske det blir större chans till en filmatisering.

Link to post
Share on other sites
3 underordnande poliser (kallas kanske konstaplar?)

 

Det verkar inte som om du har gjort någon vidare research om du inte vet om det heter polismän eller poliskonstaplar.

 

Per kommer spelas av mig själv, som också heter Per och är manusförfattare.

Per kommer att bo på Kullen och tjänstgöra som polis dygnet runt för sitt område.

 

Hur vet du att Per kommer att spelas av dig själv? Det är inte så bra att skriva ett manus med utgångspunkt att du själv ska spela rollen. Dels för att sannolikheten är liten och dels för att karakären lätt blir du, eller för att karaktären blir för "duktig".

 

Poliser tjänstgör inte dygnet runt.

 

Grundserien som jag tänker spegla producerades i ungefär 20 års tid nästan oavbrutet och man lyckades

få med alla möjliga händelser men brandkåren var inte särskilt inblandad i detta mer än vid vissa eldsvådor,

detta tänker jag förändra och låta det finnas en lokal brandstyrka.

 

Sluta tänk på din favoritserie utan skriv din egen story.

 

Jag börjar så, får vi se vad jag får för reaktioner på detta.

 

Du har fått en massa reaktioner. Bland annat saknar det helt och hållet någon form av karaktärsbeskrivning på Per, någon form av handling mer än att "det händer en massa". Alla serier har en röd tråd och de flesta har någon form av framåtskridande (åtminstone de som görs idag). Men det känns inte som att du intresserar dig för att ta till dig av de svar du får. Ta dig en funderare på de svar du har fått och vad det är du vill berätta med historien.

Link to post
Share on other sites

Jag tror helt ärligt att det bästa för honom vore att helt enkelt bara erkänna för sig själv att han vill göra en svensk version av Tillbaka Till Aidensfield. Inte "inspirerad av", inte "liknande" utan bara rakt av erkänna att detta är Tillbaka Till Aidensfield fast på svenska. Precis som Kontoret.

 

Betyder inte att man slaviskt behöver imitera ursprungsmaterialet...det gör ju varken Kontoret eller den amerikanska Office. Båda två kom att delvis bli något eget.

Link to post
Share on other sites

Polis? På landet? Finns väll inga poliser på landet?! Nä, här löser vi brott själva :)

 

Som förra året; då det kryllade med skummisar här i trakten (2 stycken). Då var det inte poliser som lurade in brottslingarna i skogen och gjorde så de inte kom ut... Näpp-häpp, poliserna kom först och tog fast bovarna efter att de kontaktats av en åklagare från byn...

 

Så gör vi här på landet :)

 

Speglar din synopsis den svenska 70-talslandsbygden? Nej... Du får nog gå längre tillbaka i tiden för att det ska finnas poliser på landet.

Link to post
Share on other sites
Jag tror helt ärligt att det bästa för honom vore att helt enkelt bara erkänna för sig själv att han vill göra en svensk version av Tillbaka Till Aidensfield. Inte "inspirerad av", inte "liknande" utan bara rakt av erkänna att detta är Tillbaka Till Aidensfield fast på svenska. Precis som Kontoret.

 

Det finns något "fan script" begrepp i USA som jag inte kommer ihåg vad det heter just nu, men det finns tydligen forum som är väldigt stora där man kan skriva manus till egna avsnitt av favoritserien eller nya sequels för filmer. Bara man vet att det är det man skriver så kan det bli väl så kul och lärorikt (dock inte säljbart).

Link to post
Share on other sites
Det finns något "fan script" begrepp i USA som jag inte kommer ihåg vad det heter just nu, men det finns tydligen forum som är väldigt stora där man kan skriva manus till egna avsnitt av favoritserien eller nya sequels för filmer. Bara man vet att det är det man skriver så kan det bli väl så kul och lärorikt (dock inte säljbart).

 

Det finns ju fanfiction, som är ganska omdebatterat angående dess riktiga "literära" värde. För längesen läste jag en artikel skriven om just detta av J.K. Rowling som menade att det inte bara var respektlöst utan även kreativt meningslöst.

 

men sen finns det ju TV-specs som man kan skicka till TV-bolag där man skriver ett löst fristående avsnitt av en TV-serie. Poängen där är ju att tydligen så kan det bli så att dem köper ditt manus, eller så har du det som arbetsprov och du kanske får jobb/praktik på plats hos författar-teamet.

Link to post
Share on other sites
Det finns ju fanfiction, som är ganska omdebatterat angående dess riktiga "literära" värde. För längesen läste jag en artikel skriven om just detta av J.K. Rowling som menade att det inte bara var respektlöst utan även kreativt meningslöst.

 

"Fanfiction", tack så mycket! Det var ordet jag sökte efter.

 

Respektlöst vet jag inte om jag skulle tycka att det var om jag var en storsäljande författare. George Lucas verkar tycka att det är smickrande och kul med fan-projects, så länge ingen tjänar pengar på dem. Men det är upp till var och en.

 

"Kreativt meningslöst" var hårt sagt av Rowling. Jag började en gång i världen som tonåring att skriva avsnitt för en favoritserie. De blev inte bra (pinsamma skulle jag säga idag), men det var så att säga inte poängen. Jag tycker mer att det handlar om att komma igång att skriva, hitta sina former och karaktärer och teman som är viktiga för en själv.

 

Sen blir det ju lite konstigt när man höjer ett sådant manus till skyarna eller lägger ner hela sitt hjärta och sin själ i det. Som övning betraktat tycker jag att det är helt okej. Men man ska ju vara medveten om att det är inte mer än övning. Grunden för den typen av arbete är trots allt någon annans. Förutom avsaknad av rättigheterna till det, så är ju dessutom ens egen tankeverksamhet i sammanhanget, betydligt mindre än om man hade skrivit allt själv.

Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

  • Similar Content

    • By Bylundjonas
      Hej. Jag har arbetat med ett synopsis som jag söker feedback på, det är på en sida.
      Filen är bifogad här: Alice the synopsis.pdf
    • By Morpheus
      Hei. Jeg heter Mohammed og er en spirende norsk manusforfatter. I tillegg er jeg ny her.
       
      Jeg vil først poste synopsiset på mitt siste manus, siden jeg ikke er sikker på hvor mange som leser eller gidder å lese et manus på norsk og se om noen synes historien høres interessant ut. Kommer til å poste manuset (28 sider) hvis det er noen som har lyst til å lese og gi meg tilbakemelding.
       
      "En gruppe foreldre for en sjetteklasse kommer sammen for å planlegge ungenes første avslutningsfest. Oppgaver og ansvar blir delt. Ros blir gitt. Så gir klasselæreren ordet til moren til tittelkarakteren, slik at hun kan informere de andre foreldrene om bursdagens hvor og når. Det hele ser ut til å gå fint til en av de andre foreldrene tar ordet og foreslår en tilsynelatende ubetydelig endring i skolens regler for bursdagsinvitasjoner.
       
      Motargumentene går først på prosedyre. Men snart handler det om helt andre ting: ansvar, makt, klasse, og hvor langt reglene, som var ment å forebygge klikkdannelse og ekskludering, skal kunne gå for å gripe inn i private valg og tvinge frem idealistiske resultater. Når det hele er over, er hver enkelt villig til å bruke Elis bursdag som slagmark hvor de må vise hvor de står. "
    • By Melina
      Hejsan! Jag är en 18 årig tjej som alldeles snart tar studenten,som gymnasiearbete hade jag visionen om att göra en dokumentärfilm, men med brist på tid så gjorde jag en liten promotionfilm åt klubben som jag hade tänkt göra en dokumentärfilm om. Men nu är mitt mål att göra den här dokumentärfilmen ändå, fast efter att jag tagit studenten. Jag har skrivit en synopsis här nedanför och jag skulle bli glad om du tog dig tid till att läsa det och kanske lämnar en kommentar om vad du tycker och tänker!
      Kram!
       
       
      SYNOPSIS
       
      Titel: GIRLFIGHTERS
       
      Syfte: Trots de hårda ord som denna tjejklubb har fått ta emot så har det gått med vilja och engagemang att få en enorm utvecklande klubb.
      Filmen ska även ha syftet att få svar på hur idrotts-Sverige (RF,SISU,ÖLIF..) ställer sig till denna tjejbrottarklubb och varför de gjorde som de gjorde/inte gjorde. Är anledningen till den skeptiska inställningen att de är en tjejklubb?
       
      Budskap: Fördomar och åsikter om Girlfighters BK har inte gjort klubben svagare. Snarare tvärtom.
       
      Form: Dokumentär
       
      Målgrupp:
      Nådd målgrupp kommer antagligen vara idrottsintresserade personer med en åldersbredd på ungefär 15-55 år.
       
      Men med tanke på en film som handlar om en tjejklubb som känner ett visst utanförskap så blir målgruppen personer som har blickarna mot ett jämställt Sverige....Män och kvinnor från 15år och uppåt. Hörselskadade och döva ingår i min målgrupp. (ska vara textad och med tal)
       
      Längd: 30 minuter
       
      Vi följer Girlfighters brottarklubb som är Sveriges första från grunden startade tjejbrottarklubb. Från att de startade år 2012 så har klubben utvecklats till en bättre och större förening. Det har dock inte bara varit en framgång. Girlfighters har hela tiden letat samarbeten för att skapa en gemenskap mellan olika brottarklubbar i Närke. Vad klubben får tillbaka är "Ni måste förstå att vi inte kan samarbeta, vi ser ju er som konkurrenter" och en annan säger i ansiktet till dom att Girlfighters kommer att läggas ned inom tre år. Girlfighters tränare, Linn, berättar om när hon var aktiv brottare i en annan klubb och som 13 åring blev avstängd från att träna där om hon skulle fortsätta vara tränare för Girlfighters brottarklubb. Vi väljer att ta kontakt med dessa personer som anses ha sagt detta, och vi tar även kontakt med Svenska brottarförbundet för att berätta om vad som faktiskt har pågått under ett antal år. Men trots den kritik som klubben har fått ta emot så har samtidigt fått mycket positiv feedback också, klubben har nu ett 20-tal tjejer som tillsammans tränar och tävlar. De lever för brottningen och har högre mål än någonsin. Målet är för 2015 att få 5 brottare uttagna till Sveriges största brottartävling, Glentons Mästarmöte. De lyckas få med alla fem brottarna till den stora tävlingen. Vi får bland annat följa Therese 10 år, klubbens absolut första brottare som nu har blivit uttagen till att få tävla på Glentons mästarmöte, nu är det bara att köra järnet för att visa vad Girlfighters går för. För tjejer kan de med.
    • By Erica87
      När frosten kom innanför huden
       
      Hon faller inte vackert, hon faller hårt.

       
      ”I natt skulle kylan tillslut tränga igenom skinnet, i natt skulle frosten komma innanför huden, in på självaste livet, in i mitt hjärta. Kylan skulle ta allt ifrån mig, min själ, mitt självförtroende, mina drömmar och min livslust.”
       
      Caroline är en olycklig ung kvinna som en natt börjar höra röster. Vi kastas in i handlingen direkt, den där natten då rösten träder in i hennes liv. Det är Johan som har kommit in i hennes hjärna och han har använt sig av svart magi och telepati. Johan är en ytlig bekant till Caroline och efter en nyårsnatt tillsammans så förändras allting. Caroline har en stor minneslucka och hon minns inte alls mycket, men minnena kommer sakta tillbaka och allting är mycket förvirrande för henne, hon får inte ihop hela historien.
       
      Strax efter att Johan har kommit in i Carolines hjärna så börjar han terrorisera, mobba och trycka ned henne, han försöker bryta ner henne till noll, precis som en psykopat bryter ner sina offer. Efter ett tag så styr Johan Caroline som en marionettdocka. Caroline hamnar så småningom på en akut psykiatrisk slutenvårdsavdelning.
       
      Parallellt med historien om hur Caroline försöker ta sig ur psykosen och den psykiska ohälsan får vi följa Caroline från början, i korta tillbakablickar från hennes barndom och ungdom, ända fram tills hon vid 21 årsålder börjar höra röster. Vi får se hur hon reser till olika ställen, har många killar, nya kompisar, festar, röker cigg och knarkar. Allt är ett virrvarr av lust och impulsivitet.
       
      Carolines barndom och ungdom är en blandad berättelse med sotsvarta händelser varvat med ljusglimtar. Det hela handlar om mobbning, upptagna föräldrar, föräldrarnas separation, utanförskap, ätstörningar, relationsproblem och en stor dos otur.
       
      Vi får följa Caroline genom landstingets vita och sterila psykiatriavdelningar, med hårda sängar och orangea filtar. När Caroline äntligen kommer ur psykosen så följer det en lång period av depression, sorg och självmordstankar.
       
      Sedan kommer vändningen, Caroline börjar skriva på en självbiografi om hela sitt liv, inklusive psykosen. Det förändrar allt, hon blir gladare, och börjar till exempel intressera sig för att köpa kläder igen. Hon är på väg åt rätt håll, hon börjar hitta tillbaka till livet igen. Hon blir äntligen medicinfri och går ner en hel del i vikt. Övervikt har varit ett stort problem för henne hela livet.
       
      Ett och ett halvt år efter psykosen bestämmer Caroline sig för att hon vill åka till Indien. Hon älskar att resa och har planerat att studera på distans därifrån. Det funkar bra. Ett tag. I härliga Goa tappar hon fotfästet på riktigt igen och förstår själv att det hela helt har urartat. Hon blir galen igen och lyckas på något mirakulöst sätt ta sig ända hem till Sverige helskinnad. Hon hamnar snart på en psykiatrisk slutenavdelning igen och hon är knäppare än någonsin. Psykskötarna är märkbart rädda för henne eftersom hon svär och skriker på sitt rum så fort hon är ensam. I korridorerna går hon och fnissar för sig själv. Hon är en regelrätt galning, i allas ögon, till och med i sina egna.
       
      Efter tvångsvård så börjar hon sakta tillfriskna och rösterna försvinner men en djup depression kommer som ett brev på posten. Caroline sväljer en massa tabletter med rom & cola och men hon överlever och någon vecka efter det så rakar hon av sig sitt långa, blonda hår. Allt är kaos och hon går upp mycket i vikt igen eftersom hon äter chokladbollar varje dag som tröst för helvetet som hon gått och går igenom.
       
      Håret växer sakta ut och med det gror något annat hos Caroline, nämligen en övertygelse om att hon minsann ska komma upp på benen igen, hon ska faktiskt överleva och hon vill leva. Hon och hennes mamma flyttar ifrån det olycksdrabbade huset på Öland och bosätter sig i en småstad i Blekinge. Samtidigt vävs de två parallella historierna ihop med varandra och vi får äntligen veta hur det gick till när Caroline och Johan träffades den där nyårsnatten.
       
      ”Och kanske är det bäst att bara glömma bort vissa saker. Att lämna det bakom sig och aldrig titta bakåt igen. Kanske finns det inget att förstå, inga förklaringar och det viktigaste är ändå nuet och framtiden.
       
      Slut dina ögon, rensa ditt hjärta, ta ett djupt andetag, låt allt det där blekna, och nu, njut bara av resan.”
       
      Baserat på den självbiografiska boken ”När frosten kom innanför min hud – en självbiografi om psykos” Av Caroline Erica Åström

    • By georgep
      Hej,
       
      Jag postar en synopsis (2 A4-sidor) skapat efter en novell jag har skrivit. Både jag och några läsare och kritiker var nöjda med novellen. Jag kunde inte släppa idén och för att kunna vara kvar i berättelsen kände jag att försöka skriva ett manus.
      Jag är medveten att jag inte följer så noggrant formatreglerna.
      Era synpunkter, speciellt kritiker, eventuella förslag, kan hjälpa mig revidera den och så småningom börja skriva ett manus.
       
      För dem som inte orkar läsa separat pdf-dokument lägger jag in texten till synopsis här nedan.
       
      Tack på förhand.
       
      George
       
      ------------------
       
      Falangstär. Giftig parfym av apelsinblommor
      Synopsis
       
      Premiss. Det finns ingen mening med livet. Det är bara vi som genom våra glada och ledsna
      upptäckter bygger den.
      Filmen börjar med bilder på protagonisten Mr. Grig Setraki, schweizisk ingenjör, hjärnforskare och
      uppfinnare. Han har tillbringat två jobbiga veckor i sin arbetsresidens i Pitesti-Rumänien där han
      var för affärer. Mr. Grig är en mycket pedant man som aldrig visar känslor. Efter två svåra veckor i
      Rumänien med stor heta dag och natt vaknar han trött tidigt på morgonen.
      Mr. Grig och sin assistent Miss P dricker kaffe på altanen och njuter av de få minuter innan hettan
      har inte hunnit lägga sig. 28 grader i skuggan känns nu som svalka. Grig bestämmer sig plötsligt att
      avvika från sin noggranna planering köra bil till en badort, Balchik, 50 mil bort på bulgariska sidan.
      På några minuter samlar han en handfull kläder i en snygg reseväska.
      Han börjar sin resa i sin röda Citroen. In i bilen ser de hektiska bilderna av livet på vägarna i
      Rumänien så som de betraktas i en tidtunnel. Bilen rullar genom Rumäniens vägar medan Grig
      betraktar flaschbilder av ett livligt liv.
      På vägen mot södra Rumänien tittar han uttråkad på den stora gråa tråkiga Rumänska Slätten.
      På sidan vägen dyker upp en stor, märklig reklamskylt som erbjuder ett besök i en genuint by
      Sfrijeni där man för bara 49€ får tillbringa en hel dag mellan bönder och deras herrar, greveparet
      Sfrijeanu i en miljö som ser ut som för 400 år sedan. Uttråkad tar han chansen att se vad det handlar
      om.
      Mr. Grig hamnar i byn Sfrijeni som visar sig skapat av på 90-talet av en före detta Säkerhetspolis,
      nu affärsman. Han möter riktiga bönder som pratar ett försvunnen rumänska och får tillbringa en
      timme i parets Slott. Grig småpratar med paret.
      Greve Sfrijeanu är en otuktad och arrogant man i över 50-år som bär en påhittad militär uniform.
      Mr Grig möter sin frun, grevinna Estella. Hon är tyst och visar en diskret elegans. Det är svårt att
      läsa ut hennes ålder. På hennes ansikte märks knappast en lätt brist på symmetri. Hon utstrålar en
      charm som är svår att förklaras. Man märker att Greven föraktar henne för hennes fina maner och
      missar inget tillfälla få henne skämmas genom att han spelar pajas.
      Mr Grig hamnar Grig i en dispyt med Sfrijeanu, när Grig påpekar några brister han sett i landet,
      vilket gör Sfrijeanu rabiat och kallar honom för landsförräddare.
      Bråket uplöses när Grevinnan Estella visar Grig hennes fabrik av parfymer från apelsinblommor.
      Sedan blir han inbjuden att besöka byn och äta på byns krog. Greveparets assistent, Galne Gheorghe
      visar honom runt. Galne Gheorghe ser ut som en hippie visar sig vara guru, präst och domare i byn.
      Väl i byn, som ligger i en skog av gamla ekar, samtalar Mr Grig med byborna. Det visar sig att
      ingenting är äkta i byn. Underjordshyddorna som som de 30 familjerna bor i är byggda i mitten av
      90-talet med stulna material. Ekarna var planterade och byborna är före detta stadsbor som blivit
      frestade av ett avtal av Greve Sfrijeanu. Mot en livslön fick de lära sig leva och agera bönder för
      turisterna. Inflationen i Rumänien slog till och deras löner var nu värda ”en flaska Coca Cola”.
      ”Bönderna” är fångar i byn men Greve Sfrijeanu såg till att de har tak över huvudet och mat från
      egen skörd.
      Kl 5 prick blir Grig utlovad att assistera en riktig rättegång i byns torg. Domare är Galne Gheorghe
      som skall döma en familjtvist där mannen har blivit förförd av en yngre kvinna, enligt mannens fru
      och dotter, en ”hora”. I sin tur tycker den unga kvinnan att de andra två kvinnor är de riktiga
      hororna. Båda vill ha mannen, farbror Bolovan, tillbaka.
      Rättegången håls under barhimmel på byns torg. Hela byn och greveparet är med. Gheorghe utropar
      domen, som lyder att kvinnorna är alla ”horor” av olika slag så som de själva önskade och döms att
      hjälpa varandra. Märkligt nog accepterar kvinnorna och lugnar sig direkt.
      En stor fest med mat och dans börjar just när kvällen kommer. Greveparet, Galne Gheorghe och Mr.
      Grig assisterar från en loge.
      Som en hyllning för höga gästen, börjar lilla folkbandet spela en vals. Mr Grig samlar mod och
      bjuder Estella. Han dansar klumpig. Mr Grig och Estella pratar strunt på flera språk. Hans ställning
      är korrekt och distant men han frågar henne om parfymen han känner är av egen produktion från
      apelsinblommor. Han träffar av en slump hennes arm och märker att den känns fräsch under hettan.
      Han tänker själv att den kvinnan som är så diskret och tillbakadragen har en mystiskt förmåga att
      framkalla en längtan till alla som möter henne. Troligen beror detta på nästan osynliga ojämnheter i
      hennes ansikte, är hans slutsats.
      Medan dansen fortsätter möter Mr Grig grevens grymma blick. Mr Grig får en ångestreaktion, ber
      om ursäkt och sticker i sin röda bil till badorten. Han åker en liten sliten fäja över bulgariska
      gränsen mitt på natten och fortsätter köra i mot badorten.
      Innan dagen gryr ser man honom liggande i bilen med ögonen öppna. Han ser trött ut. En åsna och
      en get närmar sig hans ansikte. Han vaknar trött och chockad och det tar en stund han förstår var
      han är. Han är framme på bergen framför lilla badorten Balchik. Han känner av doften av torr äng
      och från appelsinblommor. Upp på himmelen ser han blinkande en kod.
      Mr. Grig tillbringar en hel vecka hängande på stranden framför Hotell Oazis. Han ser ut inte kunna
      återhämta sig. På slutet av veckan kommer han i kontakt via e-mail med Galne Gheorghe. Han
      berättar att Grevinna Estella har fått en konstig stråke och ligger helt förlammad. Läkarna kunde
      inte hitta något fel i kroppen och skickade henne som ”frisk” hemma.
      Gheorghe berättar att Greven blev arg på händelsen då han sysslade med med formaliteter att
      förklara byn som autonomt område. Gheorghe får order att vara grevinnans assistent dag och natt.
      Han klär av och på henne och håller sällskap. Gheorghe kommet på ett sätt att läsa av hennes
      ögonblinkningar till meddelanden. Det första han tyder från henne är ”Ta mig härifrån”. Blygsam
      och rädd visar han lappen till Greven Sfrijeanu.
      Sfrijeanu sliter lappen i bitar framför Estella:s och Gheorghe:s och och utbrister uttråkad och arg
      ”Man kan inte få allt i livet”.
      falanster_synopsis_03.pdf
×
×
  • Create New...