Jump to content

De Osynliga - (14 sidor)


WingDing
 Share

Recommended Posts

Första gången jag skriver på svenska.

 

Logline:

 

5 vänner åker ut i den svenska skogen för att fira sin semester. Väl där upptäcker de ett hot bortom någonting de hade kunnat tänka sig. Nu ställs dem inför sig egen mänsklighet och dödlighet.

 

Jag skrev klart det igår och har inte riktigt haft tid att fixa smådetaljerna.

 

All feedback uppskattas :)

De Osynliga.pdf

Link to comment
Share on other sites

Tekniskt - Bra skrivet

 

Handling - Bra skrivet. Man förstår vad du vill beskriva.

 

Dialog - Inte jätteimpad. Kändes spontant stelt. Jag ogillar dialoger som lätt kan ersättas med sinnesstämningar istället. Att man "ser" vad karaktären säger. Ska man ha dialog gillar jag när det är smart, snabbt och rappt.

 

Story: Skön twist på slutet, men har inte en aning om vad du vill med storyn som helhet. Vad är ditt budskap? I vanliga fall tycker man ju synd om karaktärerna som dör, men nu kände jag ingenting. Det är lite tricket och det svåra med att skriva kortfilmer; Att få publiken att tycka synd om protagonisten och utveckla karaktären snabbt. När jag hade läst klart kände jag ingenting.

 

Helhet: Du verkar veta hur man formaterar ett manuskript och du använder bra och lättförståeliga beskrivningar. Själva storyn den här gången kändes dock platt. Hade säkert fungerat som en långfilm med utveckling av karaktärer och dylikt, men inte nu.

 

Lycka till i framtiden.

Link to comment
Share on other sites

Tekniskt - Bra skrivet

 

Handling - Bra skrivet. Man förstår vad du vill beskriva.

 

Dialog - Inte jätteimpad. Kändes spontant stelt. Jag ogillar dialoger som lätt kan ersättas med sinnesstämningar istället. Att man "ser" vad karaktären säger. Ska man ha dialog gillar jag när det är smart, snabbt och rappt.

 

Story: Skön twist på slutet, men har inte en aning om vad du vill med storyn som helhet. Vad är ditt budskap? I vanliga fall tycker man ju synd om karaktärerna som dör, men nu kände jag ingenting. Det är lite tricket och det svåra med att skriva kortfilmer; Att få publiken att tycka synd om protagonisten och utveckla karaktären snabbt. När jag hade läst klart kände jag ingenting.

 

Helhet: Du verkar veta hur man formaterar ett manuskript och du använder bra och lättförståeliga beskrivningar. Själva storyn den här gången kändes dock platt. Hade säkert fungerat som en långfilm med utveckling av karaktärer och dylikt, men inte nu.

 

Lycka till i framtiden.

 

Dialog - Jag är inte världens bästa dialogförfattare, speciellt inte på svenska där jag tycker det ofta blir så extremt stelt och styltigt, men jag ska försöka bättra på dialogen till nästa draft, får sätta mig ner och verkligen försöka få till det.

 

Story: Budskapet handlar väl mycket om hur snabbt en grupp kan bryta ner och vända sig mot varandra när man sätts i en isolerad miljö, med denna gången ett hot som dom inte kan påverka. Jag var själv med om det för ett tag sen och tyckte det var intressant.

 

"När jag hade läst klart kände jag ingenting." - Tack, några förslag på hur jag kan bättra på djupet så karaktärerna kanske blir lite mer identifierbara med publiken? Du behöver egentligen bara bry dig om Rickard och tycka lite synd om tjejerna.

 

Helhet: Jag kan väl bara tala för mig själv, och säga att man lätt blir blind när man fäster sig vid något, men jag tycker där finns en intressant story, med än så länge hyfsade karaktärer så jag fortsätter skriva, men att storyn känns platt är ju lite tråkigt. Men tack för din kommentar :)

Link to comment
Share on other sites

Det är som du säger inte lätt att skriva en bra dialog på svenska. Jag hade istället lagt fokus på att träna upp engelskan så mycket som möjligt.

 

Den här storyn har vi sett alldeles för många gånger, men den fungerar väl oftast bra kan jag väl medge. Det svåra är då att skriva någonting som verkligen griper tag i en.

 

När jag läste manuskriptet så förstod jag inte riktig vem huvudpersonen var och det blir därför svårt att tycka synd om någon om alla bara har olika biroller. Man måste kunna visualisera sig en karaktär i huvudet när man läser och just nu såg jag typ ingen. Det kan räcka med att sätta en cigarett i mungipan på någon, klä någon i utmärkande kläder, ge någon ett ticks osv osv, för att man ska kunna se en karaktär framför sig. Jag länkar dig första bästa Google-sökningar här: How to Create a Fictional Character from Scratch: 10 steps

 

Som jag nämnde innan så har vi sett den här typen av förutsättningar förut. Grupp-blir-hotade-av-något-i-en-isolerad-miljö etc och du måste därför utmärka dig något enormt för att inte falla in i mängden. Fortsätt skriv. Arbeta igenom karaktärerna. Kör på.

Link to comment
Share on other sites

Du får nog ha lite mer tålamod. Feedback brukar i regel komma, men vid lite längre manus så kommer det inte över en dag. (Edit: Det kom in feedback samtidigt som jag skrev det här)

 

Men jag har läst igenom och kan ge dig några spontana synpunkter. Det är inte riktigt den genre jag gillar bäst, men om jag ser det ur en allmänt hållen synvinkel så:

 

* Var tydligare med vart de kommer. Vad är det för plats? När de kommer fram så framgår det inte ens att de kommit fram till ett hus. Sedan är de i ett uterum. Och sedan finns det ett hus i anslutning. Det är viktigare att vi förstår vilken öde plats de är på, än att det har tagit lång tid att åka dit på en öde väg. Kanske kan de fotvandra en bit?

 

* Var tydligare med vad "De osynliga" är för några. Synliga är de ju. Människor med smink, peruk och samma kläder som mördar. Men så kommer något gemensamt medvetande in. Om Per blir del av det, så borde han känna och uppleva deras behag i att skrämmas och mördas. Har de med sig smink, peruk och kläder i händelse av att de blir fler på vägen? Det behöver finnas någon logisk förklaring till varför de kan gå in i ett hus, men inte ta med sig någon ena gången och sedan kunna gå in och ta folk andra gången. Sätt reglerna för ditt monster.

 

* Vad hände med den överlevande? Blev han anklagad för mord på de andra? Blev han en del av deras medvetande? Dog han?

 

* Skulle vara intressantare om du ruckade på de invanda könsrollerna om vem som reagera på vilket sätt.

 

* Formatmässigt sett såg det bra ut.

 

Lycka till med ditt forsatta skrivande.

Link to comment
Share on other sites

Dialog - Jag är inte världens bästa dialogförfattare, speciellt inte på svenska där jag tycker det ofta blir så extremt stelt och styltigt, men jag ska försöka bättra på dialogen till nästa draft, får sätta mig ner och verkligen försöka få till det.

 

Du pratar ju svenska, eller hur? Det är precis lika lätt att få det stelt och klyshit på engelska, det är bara att vi som svensktalande inte hör det lika tydligt som engelsktalande.

Link to comment
Share on other sites

"Den här storyn har vi sett alldeles för många gånger"

 

Jepp, det är supersant. Men vi kan inte alltid bestämma vilka ideér vi faller för.

 

"När jag läste manuskriptet så förstod jag inte riktig vem huvudpersonen var och det blir därför svårt att tycka synd om någon om alla bara har olika biroller. Man måste kunna visualisera sig en karaktär i huvudet när man läser och just nu såg jag typ ingen. Det kan räcka med att sätta en cigarett i mungipan på någon, klä någon i utmärkande kläder, ge någon ett ticks osv osv, för att man ska kunna se en karaktär framför sig. Jag länkar dig första bästa Google-sökningar här: How to Create a Fictional Character from Scratch: 10 steps"

 

Det här är skitbra. Det är så mycket roligare att diskutera manus när man får lite konstruktiv kritik, du verkar ju uppenbarligen kunna din sak. Att ge karaktärerna djup och lite mer personlighet till nästa draft, check.

 

När jag ändå har dig här, en av de största utmaningar jag hade är att av produktionsskäl så kan inte manuset överstiga 15 sidor, så det kändes desperat svårt att utveckla en relation mellan Rickard och Mikaela på den korta tiden. Tycker du jag ska skippa den sub-plotten helt? Eller har du förslag på hur man annars kan fördjupa sig i deras förhållande utan att nödvändigtvis tappa fokus från huvudstoryn?

 

Funkar det i nuläget, med separationen internt mellan Per/Louise och Rickard/Mikaela, eller behöver jag utveckla, låta det växa lite mer och långsammare?

 

Sista frågan: Funkar tempot för dig?

 

Tack :)

Link to comment
Share on other sites

Hej Désirée! :)

 

Feedback kom ju när jag pushade lite för det ;)..men jag ska försöka ha lite mer tålamod nästa gång.

 

Punkt 1: Okej, jag tyckte det var ganska uppenbart, men jag kanske kan använda lite mer etablering.

 

Punkt 2: Haha, jo synliga är de ju. För mig är deras namn lite mer reprensativt, lite mytiskt sådär. De kommer från ingenstans och försvinner igen inom loppet av en natt. Nu är dem ju inte osynliga, men deras tillvägagångssätt är lite av det slaget, men du har rätt det behövs lite mer definering.

 

Det finns ingen logik i att dom inte kan ta dom, för att dom har möjligheten att göra det hela tiden. Dom väljer att inte göra det för att det tillhör lite deras experiment för att se vilka dom kan ta till sin "sida"..men åter igen, hade jag förklarat det väl nog hade ju inte du ställt frågan, så jag ska försöka klargöra det på slutet, kanske blir en del av en resolution.

 

Jag ska försöka definera "De Osynliga" lite bättre som karaktär.

 

Rickard dör på slutet.

 

Könsroller: Jag ska ta mig en titt på det. Det kan vara intressant och kanske leka runt lite med vem som dör/reagerar på vad, för att ändra motiv etc

 

Tack så mycket :)

Link to comment
Share on other sites

Jag hade förresten försökt att få ledaren av De Osynliga att inte prata ö v h t. Det förstör mystiken. Träna på att beskriva mer än att använda dialoger i den här typen av genre.

 

Jag tycker du ska ta dig tid att skriva om det hela en gång till så kommer jag ge dig feedback igen.

 

Lycka till!

Link to comment
Share on other sites

Punkt 1: Okej, jag tyckte det var ganska uppenbart, men jag kanske kan använda lite mer etablering.

 

Om du läser vad du skrivit så står det faktiskt inte vad de kommit fram till. Det framgår av helheten, på ett ungefär, men inte i beskrivningen av scenen.

 

"Bilen kommer sakta körandes över den långa grusvägen, när

den når slutet av vägen kör Per upp och parkerar på gräset.

Alla går ur bilen, sträcker på benen och ser glada ut över

att vara framme. Mikaela är först med att börja lasta ur

bilen."

 

Det finns ingen logik i att dom inte kan ta dom, för att dom har möjligheten att göra det hela tiden. Dom väljer att inte göra det för att det tillhör lite deras experiment för att se vilka dom kan ta till sin "sida"..men åter igen, hade jag förklarat det väl nog hade ju inte du ställt frågan, så jag ska försöka klargöra det på slutet, kanske blir en del av en resolution.

 

Jag ska försöka definera "De Osynliga" lite bättre som karaktär.

 

Då finns det ju en logik, om de har en tanke bakom. Men det är inte tillräkligt tydligt om de vill ha en och sen dödar resten, eller vad som är syftet med dödandet.

 

 

Rickard dör på slutet.

 

Jo, förlåt, det var jag som blandade ihop karaktärerna. Jag såg framför mig en ensam kille kvar, men så var det ju inte.

 

 

Jag tänkte spontant på en film baserad på en Stephen King novell (tror jag) om fyra ungdomar som blir fast på en flotte ute i en sjö för att det finns ett monster i sjön. Det enda som var kvar sen var en bil med öppna dörrar och radion på.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...