Jump to content

Tillbaka till Tomelilla


Pandan
 Share

Recommended Posts

Var ett bra tag sen man hängde här på forumet, men tänkte nu göra en liten återkomst med ett manus som, till skillnad från så många tidigare, faktiskt ska filmas. Kritik är därför vikitigare än någonsin!

 

Tillbaka till Tomelilla

12 sidor

Drama

 

Kort: Tre barndomsvänner har inte setts sen deras student tio år tidigare. De återförenas nu efter att deras fjärde vän tagit livet av sig i den lilla hålan de alla försökt glömma.

 

Trevlig läsning!

 

/Pandy

Tomellila v9.zip

Link to comment
Share on other sites

Tjena Filip! Allt väl? Med mig är allt fint.

 

Ditt manus: Vad är det du vill berätta? Är det en fråga om skuld? Eller att komma ut ur garderoben och våga stå för den man verkligen är? Vad är själva kärnan i berättelsen? Det är lite oklart tycker jag. Fundera på detta. Eller om du redan vet, vilket du förmodligen gör: Renodla. Finslipa. Förtydliga.

 

Jag förstår inte riktigt relationen mellan gänget och Alvin. De gick i samma gymnasieklass och de umgicks även på fritiden, och Alvin var hackkycklingen i gänget. På grund av att han var homosexuell? Mobbade de honom? På riktigt alltså? Eller småtrackade de honom bara? Hur pass tight var de, egentligen? Killarna har tydligen inte setts på tio år, det är väldigt lång tid. Allt det här är oerhört viktigt för publiken att veta.

 

För hur många mobbare är det som brukar komma till den mobbades begravning? Publiken kan missförstå och få intrycket att de ihuvudtaget inte brydde sig om Alvin som person, att de kommit till begravningen eftersom det här är första gången som de konfronterats med döden och de känner skuld och tror de kan ha bidragit till självmordet.

 

Men eftersom det framgår att både Alex och Nikki hälsat på hos Alvin medans han levde är det förstås inte din avsikt, förmodligen pågick det en hel del sex under dessa träffar, jag gissar på att Nikki och Alvin träffades medans Nikki hade ett uppbrott från Aurora och Alvin ett från Alex? Är det korrekt?

 

Iallafall, det är mycket som är otydligt och som bara antyds och det gör att jag har svårt att ta till mig historien du vill berätta.

 

Och det finns två karaktärer som jag stör mig på, den första är Jimmy, han känns för mycket av en alfahane, för okänslig, nästan psykopatisk, jag förstår inte varför någon av de andra skulle vilja umgås med honom, du skulle nog tjäna på att ge honom ett ögonblick av sårbarhet där han inte är så macho, där du visar att hans ”tuffa” yttre enbart är en roll som han spelar för att dölja någonting annat, sorg, ilska, etc. Du gör det när han står ensam och skriker vid sjön och på slutet med den sista scenen, men det köper jag inte. Det känns inte naturligt! Det tror jag beror på att karaktärerna helt enkelt inte känns trovärdiga. Det är något som inte stämmer och jag tror det har med gruppdynamiken mellan dem att göra. De känns inte som ett riktigt gäng!

 

Sedan tycker jag Aurora är en rätt otacksam roll att spela, kan hon göras mer mänsklig? Som det är nu känns hon mest som en slags accessoar som hänger på Nikki, hon är BARA hans flickvän, inget mer, det är trist.

 

Ja, ja, nu blev det en hel del kritik, förhoppningsvis får du lite nytta av det. Och om jag verkar hård är det för att jag jämför det med andra grejer du skrivit!

 

/Daniel

Link to comment
Share on other sites

Tjaaaaa Danne!! Fan de va ett tag sen! Kul att höras av, var hänger du nu, fortfarande London eller i den svenska skogen igen?

 

Förresten ser man att motorsågen varit framme rejält här, haha. O ja som är så stolt över mitt manus :( Men men, blir man blind så får man ta åt sig.

 

Till o börja med bara; vi har en maxgräns på tolv minuter, därför finns det vissa problem som inte kan förstoras(som långsammare uppbyggnad och Aurora). Manuset var först en ide på tretti sidor, sen en första version på 18 och nu äntligen runt 12. Sen, eftersom det ska filmas, finns också vissa problem som de där med att inte ha en budget till en helikopter :P

 

Det är definitivt skuld det främst handlar om, och här skuld till hur de behandlande sin fjärde vän. För mig är det hierarki som uppstår inom alla gäng och Alvin var sist i ledet. Alla kilarna har olika anledningar till att tro att det var deras fel. Alex för att trots hans vänskap så räckte det inte till för att rädda honom, Jimmy för att han var den tydligaste mobbaren och Nikki för att han övergav kärleken och istället satsade på Aurora.

 

De var definitivt vänner, men även vänner kan göra varandra illa, framför allt när det är i grupper. Tänker till exempel på This is England där den tjocka killen konstant småmobbas på vad som kan kallas för ett "oskyldigt sätt". En hel del har även med att "komma tillbaka" att göra, deras barndom, deras hat till hålan etc.

 

Skitglad att du kopplade att Nikki var tillsammans med Alvin under sin paus med Aurora. Rädd för att den planteringen inte var nog. Däremot ser jag inte att Alex hade ett förhållande med honom, utan han var bara hans vän och kanske mer än de andra då han verkar vara den nya hackkycklingen i gänget. Han känner igen sig i hierarkin. (hoppades att det skulle framkomma i slutet:()

 

Om karaktärerna så förstår jag vad du menar med Jimmy, även om det var lite tänkt så. Han har sin scen på stranden vilket är enda gången han är själv och därför kommer det fram. Aurora var från början bara bollplank på Nikki men har blivit större varje gång, men visst, hon är fortfarande ett emotionellt bollplank för honom. Hade gärna gjort henne lite större, men som sagt är det problem.

 

Det där med komma ut ur garderoben håller jag inte med om men är nog bara för att jag är en romantiker. Jag ser det inte som att han dumpar aurora för att han inser att han är gay, utan för att han inser att kärleken till henne har varit falsk. För mig är han inte ens nödvändigtvis gay, han råkade bara bli kär i en kille och har ljugit om det för sig själv.

 

Ska hålla din kritik i åtanke för nästa version! Fan leta upp mig på facet så snackar vi mer! Kram

Link to comment
Share on other sites

Grusväg? Vik? Du har aldrig varit i Tomelilla va? Är det förresten tänkt att alla skådisar skall vara skåningar? För om inte så har du rejäla trovärdighetsproblem på halsen...

 

Så till historien. Jag gillar premissen, men liksom Daniel Hållquist har jag problem med gruppsammansättningen. Jimmy i synnerhet är way over the top, och jag har mycket svårt att se hur de någonsin kan ha varit vänner. Och då jag inte får bilden av tre vänner som träffats för sin fjärde väns begravning framför mig så faller mycket av känslan i filmen. Likaså är filmens sista bild, feel-good-scenen där alla ler mot varandra inte särskilt välunderbyggd. Jimmy har inte gjort något för att be om ursäkt, och Nikki har just dumpat sin flickvän sedan tretton år. Varför ler alla?

 

Och ja, varför dumpar Nikki Aurora på slutet. För att "kärleken har varit falsk" enligt ditt tidigare svar, men det är inget som framgår i manuset. Nu kommer dumpningen från absolut ingenstans och fick mig att helt tappa bort den spänning som byggts upp i slutscenerna. Historien blir mer rimlig om han inte dumpar Aurora på slutet, för om kärleken till henne var falsk så övergav han ju verkligen Alvin helt utan anledning, och då borde han verkligen inte sitta och vara så nöjd på slutet.

 

Varför verkar Alex så säker på att Alvin tog livet av sig på grund av att han blev mobbad i gymnasiet? Det känns onekligen rätt långsökt, och Alex, som trots allt har träffat Alvin flera gånger sedan dess, borde verkligen veta bättre. Den delen av manuset känns minst sagt konstruerat. Jag satt och väntade på en förklaring till Alex påståenden, men så blev det ett antiklimax på den upplösningen...

 

Så, sammanfattningsvis: en bra premiss med många scener som funkar och som har framåtrörelse, och ett bra mysterium i grunden, men inte helt utan problem. Fila vidare så skall det nog ge sig.

 

/Jakob

Link to comment
Share on other sites

Jag tolkar handlingen så att det var Nikki som hade en relation med Alvin. Alex var bara en kompis, även om man innan upplösningen tror att det var han som var ihop med Alvin. Det är en bra plot point när man inser hur det hänger ihop. Om jag förstått det rätt alltså. :-)

 

Jimmys karaktär är extrem, och det är bra. Bort med tråkiga "realistiska" karaktärer i manus!

 

Så manuset är bra i stort, men här är några saker som jag tror kan förbättras:

 

Titeln: Filmen handlar om gamla relationer, att återförenas och om skuld. Titeln Tomelilla speglar inte detta.

 

Scen 6: Varför har de ett studentfoto på Alvin? Det är risk att publiken tror att han dog vid 18 års ålder. Samtidigt skapar det en koppling till gängets relation för 10 år sen, så att visa ett studentfoto är en bra idé, men detta kanske inte är rätt ställe?

 

Kan du tydliggöra att man inte ska se vilka killarna på stranden är i flashbacksen? (Och behövs flashbacksen egentligen?)

 

Dumpningen i slutet känns onödig.

 

Smajlscenen i slutet är inte tillräckligt underbyggd. Om du slutar med att de tittar mot soluppgången så funkar det bättre.

Link to comment
Share on other sites

Kul att kritik har börjat ramla in!

 

Haha, mjo Tomelilla titeln kommer nog få ändras av geografiska skäl. Anledningen att vi tagit den hittills är bara att namnet klingar så bra; tomt och litet. Vi kommer antagligen att hitta på ett namn, typ lilleboda eller liknande. Att titeln inte speglar berättelsen beror ju på hur man ser det. Den skulle kunna heta Alvin till exempel, men en stor del av berättelsen är att åka tillbaka till sitt förflutna och det man gjort innan så där tycker jag att det passar.

 

Jimmy är ganska over the top men jag tycker att han också borde vara det då det ska vara so men fasad som han byggt upp runt sig men som samtidigt ibland lyser igenom. Kommer dock nog tonas ner lite när skådespelaren kommer in för att göras mera verklig, men samtidigt i den stilen som det är skrivet.

 

Att man inte köper vännerna vet jag inte, va spelar det för roll att dom är väldigt annorlunda? Det speglar väl bara hur dom har blivit sen dess? Dom var fast i hålan som barndomsvänner och nu har dom alla gått åt varsitt håll i ett försök att glömma landet-livet.

 

Studentfotot har vi funderat runt länge av just samma anledning du säger. Vill ha det när han är 18 för att visa att "tiden stått stilla" sen dess men har också tänkt på att det kan vara förvirrande för publiken som tror att han dog för tio år sen... ska fundera ordentligt på det.

 

Nikki övergav ju Alvin för Aurora och har först insett det nu, att det var "fel" eller "för inget" är ju hela poängen som han tar tag i nu. Samtidigt så håller jag med om att det kan komma lite väl på att han dumpar Aurora, men ändå viktigt för hans karaktär då det är det stora i hans utveckling... men ska se över om det går att snygga till.

 

Slutscenen ska göras lite längre. det som händer är att Alvins motiv för återföreningen kommer fram; killarna är vänner igen, om än bara för en dag och minns Alvin och tiden de hade som positiv.

 

Alex ångest över Alvins självmord kommer från att han känner igen sig och som vän inte gjorde tillräckligt för att stoppa det. Tycker det är ganska tillräckligt. Alex är ju också den karaktären som fastnat hårt emellan allt och överanalyser mycket.

 

Tack för all kritik, ska se över till nästa version.

 

Ha re bra/pandy

Link to comment
Share on other sites

Jag har märkt att även om en karaktär kan verka väldigt överdriven på papper så blir det mer realistiskt när väl en skådis ger karaktären ett ansikte och en röst.

 

Lägg gärna upp nästa version! Annars är manuset bra redan nu, och jag hoppas att vi får se det filmat!

Link to comment
Share on other sites

Jimmy är ganska over the top men jag tycker att han också borde vara det då det ska vara so men fasad som han byggt upp runt sig men som samtidigt ibland lyser igenom. Kommer dock nog tonas ner lite när skådespelaren kommer in för att göras mera verklig, men samtidigt i den stilen som det är skrivet.

Bara för att förtydliga mig, när jag säger att Jimmy är överdriven tänkte jag mest på hur han flinar åt Alex medan Lillemor läser dikten i början. Det här är ju ändå en karaktär som både vi som publik och övriga karaktärer skall känna åtminstone viss sympati för. Jag menar inte på något sätt att karaktären skulle vara "orealistisk", snarare att de andra karaktärernas relationer till Jimmy inte känns helt trovärdiga. Vitt skilda ting.

 

Att man inte köper vännerna vet jag inte, va spelar det för roll att dom är väldigt annorlunda? Det speglar väl bara hur dom har blivit sen dess?

Ja, jag har inget problem med att de annorlunda, utan vad jag saknar är en förklaring till varför de en gång i tiden var så goda vänner. Vi vet att de har gjort saker tillsammans, som nakenbad och röka gås, men det framgår aldrig varför just de höll ihop. Svaret skulle kunna vara något så banalt som att alla bodde i samma kvarter och har umgåtts sedan barnsben, men just vad deras speciella band är framgår aldrig, och jag tycker att det är en brist. Som tittare måste jag fås att tro på vad jag ser, annars blir jag inte engagerad. Nu har vi en massa karaktärer som gång på gång påpekar och antyder att de en gång i tiden var ett tajt kompisgäng, och det är just det jag har så svårt att köpa.

 

/Jakob

Link to comment
Share on other sites

Aha, då fattar jag. Det kommar antagligen att tonas ner lite i början där till exempel Jimmy flinar. Vill få in lite karaktär redan där, men får se hur mycket det blir, man ska inte tappa fokus från dikten.

 

I en tidigare version så säger dom faktiskt att dom alla bodde hus-vid-hus och var tomelillas värstingar men den scenen förvann nu. Men det är så det är tänkt. Ska försöka lägga in en sån kort replik nånstans!

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...