Jump to content

Snyggast öppning..?


MrPetter
 Share

Recommended Posts

Många författare säger att nyckeln till en bra berättelse är att sätta den första meningen. Resten rullar på. Jag jobbar mycket med artister och får ofta höra att nyckeln till framgång vid ett livegig sitter i första steget in på scenen - sitter det så sitter resten. Sak samma med film; en bra början kanske inte gör en film - men det kan sätta en stämning som formar hela uppfattningen av filmen.

 

Så lista de filmer ni tycker har öppningsscener utöver det vanliga!

:-)

 

Jag börjar med ett par otippade;

 

28 dagar senare - från kraschen, när han vaknar på sjukhuset. Inte en ton stämningsmusik, bara ljdet av ett totalt övergivet sjukhus och London. Tills han lägger händerna på en övergiven bil och larmet som sätter igång (där också musiken startar) - det är fantastiskt!

 

Harmonica (om jag inte minns fel) - där Morricone / Leone tillsammans arbetat fram bildspråk och musik; musiken, själva instrumenten, hämtas från ljud som vi ser i bild. Vindflöjlar med mera... fantastiska kameraåkningar och klipp, som nästan bara blir bättre och bättre.

 

Någon annan..?

 

//Petter

Link to comment
Share on other sites

Första steget in på scen? Personligen tycker jag inte nycket sitter förrens jag spelat nån minut & glömt bort havet av människor framför mig :-)

 

Det är Once Upon A Time In The West du nämde där! En STOR personlig favorit!!! :-D

Jag gillar intron till Dark City åsså! När han vaknar upp i badkaret i ett helt svart rum med en mosad kanyl på golvet & undrar "Var fan är jag? VEM fan är jag??"

Link to comment
Share on other sites

Titanic.

 

Först en illusionerad bild av vad som ser ut att vara en film från Titanic förlisning, och sen fadas det in på havet och på Titeln.

 

Once upon time in the west hade vi som analysfilm i just Ljud och musik. Är inte så stort fan av Morricone, men titel melodin var bra, men var alldeles för mycket character themes över det hela.

 

Sen heter det diagetisk musik det han gjorde till once upon time in the west.

Link to comment
Share on other sites

Jag bidrar med mest irriterande istället. Öppningscenen i den förträffliga "Once upon a time in America". Med telefonen som ringer i vad som känns som hundra år. Måste vara jobbstress som gör det, för den triggar verkligen mig. Vill bara skrika "Men svara då för i #&&/#¤/#!!!" :)

Link to comment
Share on other sites

Dark city har jag fortfarande svårt att förstå storheten med, filmen börjar ju inte ens med badkaret och kanylen, den börjar ju med en lång voiceover som berättar ALLT som skulle vara mystiskt och spännande i filmen... :(

 

bästa jag kan komma på som inte är Leone är ju Johnny To's Breaking News, en sjuminuters kamerakranåkning genom en gata där man får följa huvudkaraktärerna i deras första sammandrabbning, börjar med lågmält spänningshöjande dialog och slutar med en vild eldstrid med stuntmän som hoppar från balkonger och liknande... måste ha varit ett rent helvete att få allt det där att klaffa. Men snyggt som fan blev det :D

 

28 dagar senare, där håller jag med, öppningsscenen är riktigt bra, synd bara att den degenererade till ytterligare en "zombiefilm". jag har inget problem med Zombies, jag diggar verkligen Romeros filmer och Shaun och Braindead, men 28 blev ju bara en vanlig tråkig slasher i slutet... :(

 

Gillar ju även Bonds öppningsscener, speciellt de senare (Dalton och Brosnans). De ger den där sköna "närapå löjlighetsfaktorn" som jag alltid söker i en popcornactionrulle.

 

Jag kommer säkert på fler när jag tänkt efter lite mer.

Link to comment
Share on other sites

ni kanske kan hjälpa mig med namnet på en film jag såg på filmkunskapen som hade ett fantastiskt intro. Det är en western film som börjar på en tågstation mitt ute i igenstans. Det kommer typ tre-fyra bad guys och tar över stationen från en gammal man och en mexikansk kvinna. Där väntar dem på tåget. en kille står rakt under en läcka som droppar ner på hans hatt (som han sedan dricker från tror jag) en sitter lutad mot vägen med en fluga som landade på hans ansikte hela tiden (har för mig att dem målade hans ansikte med socker för att få flugan att stanna) efter ett tag kommer tåget som stannar och när det åker förbi så ser man att en kille har klivit av på andra sidan som nu står och spelar på sitt munspel, det blir en duell mellan de tre och den nya killen som vinner även fast han blev träffad av en kula. I vilket fall så var det ett grymt intro och Amelie som sagts tidigare har en väldigt bra början också.

Link to comment
Share on other sites

Dark city har jag fortfarande svårt att förstå storheten med, filmen börjar ju inte ens med badkaret och kanylen, den börjar ju med en lång voiceover som berättar ALLT som skulle vara mystiskt och spännande i filmen... :(

 

Alltså, jag är nästan säker på att jag de första gångerna jag såg den filmen INTE såg det introt (som jag numera värdlsvant spolar förbi om jag ska visa den för någon som inte sett den)! Kan det vara så att det klipptes in i senare versioner av filmen? Till DVD-utgåvan eller något? Någon som vet?

 

//Petter

Link to comment
Share on other sites

ni kanske kan hjälpa mig med namnet på en film jag såg på filmkunskapen som hade ett fantastiskt intro. Det är en western film som börjar på en tågstation mitt ute i igenstans. Det kommer typ tre-fyra bad guys och tar över stationen från en gammal man och en mexikansk kvinna. Där väntar dem på tåget. en kille står rakt under en läcka som droppar ner på hans hatt (som han sedan dricker från tror jag) en sitter lutad mot vägen med en fluga som landade på hans ansikte hela tiden (har för mig att dem målade hans ansikte med socker för att få flugan att stanna) efter ett tag kommer tåget som stannar och när det åker förbi så ser man att en kille har klivit av på andra sidan som nu står och spelar på sitt munspel, det blir en duell mellan de tre och den nya killen som vinner även fast han blev träffad av en kula. I vilket fall så var det ett grymt intro och Amelie som sagts tidigare har en väldigt bra början också.

 

Once Upon A Time In The West.

Link to comment
Share on other sites

Donnie Darko, han vaknar, han ser, han vet och sedan kickar en film som bara är så skön igån till tonerna av Echo and the Bunnymen's the Killing Moon igång och jag blir helt såld.

 

American Psycho, detta finlir med maten som dessutom leder till den scen där jag tycker att Patrick Bateman blivit presenterad. Nämligen efter hans morgonrutin.

 

Reservoir Dogs, say no more.

 

Sound of Music, så otroligt självklar. Bilderna, musiken och Julies utstrålning lyfter allt till höga höjder.

 

Seven, så otroligt mörk inledning på något som bara kan bli mörkare.

 

Napoleon Dynamite, någon som blir hungrig?

 

Vilken film som helst av Kevin Smith, de lovar alltid väl i början. De håller dessutom sina löften till slutet.

Link to comment
Share on other sites

onödigt vetande:

Once upon a time in the west brukar räknas som världsrekordhållare i "pre-title-sequence"-längd... nästan 3 timmar (beroende på utgåva) :P så den slår ju det mesta;)

 

Akira har också ett skönt intro, med motorcykelfajter och liknande.

 

och räknar vi storslagenhet så känns det som givet att man drar med början av Gone With The Wind, den där tillbakaåkningen med far och dotter i siluett med herrgården i bakgrunden och trädet bakom sålde hela filmen för mig.

 

Goldeneyes inledning i widescreen är också maffig. Jag hade svårt för panscan redan innan, men när jag fick se G.E. i widescreen så tappade jag tålamodet helt för pan scan... jag fick se en helt annan film!

 

MrPetter: jo, jag vill också minnas att den inledningen är "ny"... men den sabbade hela filmen för mig, det blev liksom inge spännande då... det och den jobbiga klippningen:(

 

och dessutom skäms jag för att jag inte nämnt BladeRunner... Vangelis musik, den maffiga utsikten, bilarna som susar fram, och även Leons i förhör i slutet av anslaget... allt sitter så bra...:)

Link to comment
Share on other sites

The Player är ju galen. Där har vi en kaxig regissör (som gick bort i November) som låter folk dra referenser till Welles Touch of Evil (vilket var längsta öppningen) när han själv slår den öppningen med ca 1-2 minuter.

jo men altman hade nog all rätt i världen att vara kaxig också.

 

fast skönaste grejen i öppningen är nog att Buck Henry, som skrev manuset till klassikern The Graduate (Mandomsprovet) är han som sitter och pitchar en idiotisk idé till "The Graduate, Part II".

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...