Gå till innehåll

Ny våg av svensk genrefilm


TomStac

Recommended Posts

[citat=Munthe] om Marx Proletariatets Diktatur vore rådande så skulle vi BARA se Lasse Åberg och Lilla Jönssonligan på biograferna. "Folket" vill inte se SFI-produktioner. Så mycket förtäljer iallafall statistiken.[/citat]

 

Kanske lite väl svartvit bild av publikens ("Folkets") smak. En massa "värdefull" film är ju åxå publikframgångar.

T.ex. oscarsnominerade Så som i himmelen. Bergman drar jättepublik framför dumburken. mm, mm.

 

Den svenska filmpubliken föraktar inte "värdefull" film som sådan, även om delar av "Folket" gör det.

 

...Alla träd är inte björkar, men alla björkar är träd...

Länk till kommentar
Share on other sites

[citat=Munthe]Och man kan göra lönsam film i Sverige för svensk publik också om man inser att man måste jobba med små medel, billigare teknik, mindre team osv.[/citat]

 

Jag är bara rädd för att detta småmedelsGERILLAfilmande är en återvändsgränd. En DeadEnd.

Små medel betyder i realiteten fler kompromisser och mer slarv å fusk.

Denna brist på kvalitet gör att man loosar i den hårda konkurrensen om publikens plånböcker. Och lönsamheten blir obefintlig.

(Dessutom frestas man/tvingas? att låta massor med entusiaster få jobba utan att få betalt... Film till varje pris???)

 

Kunnande kostar. Skickliga yrkesmän väljs bort till förmån för unga filmnörden Pelle som vill mycket men saknar erfarenhet och kunnande. ...Kvalitet och professionalism kräver $$$$$.

 

[citat=Munthe] Fantasi är en bristvara i svensk film. Fantasi måste inte kosta massor. Polanski, Carpenter, Cronenberg, Bergman...alla dom började sina banor med billiga och väldigt fantasifulla filmer.[/citat]

 

Hell YEAH! Mer fantasi. Mindre feghet!!

Länk till kommentar
Share on other sites

[citat=Micke E]

Små medel betyder i realiteten fler kompromisser och mer slarv å fusk.

Denna brist på kvalitet gör att man loosar i den hårda konkurrensen om publikens plånböcker. Och lönsamheten blir obefintlig.

(Dessutom frestas man/tvingas? att låta massor med entusiaster få jobba utan att få betalt... Film till varje pris???)

 

Kunnande kostar. Skickliga yrkesmän väljs bort till förmån för unga filmnörden Pelle som vill mycket men saknar erfarenhet och kunnande. ...Kvalitet och professionalism kräver $$$$$.[/citat]

 

Jag förstår logiken, men å andra sidan kan begränsade medel i sig vara ett kreativt inticament. Mycket budget innebär inte per automatik bra film, och omvänt. Se bara på Terminatorfilmerna av James Cameron. Inte är T2 bättre än Terminator, i alla fall inte så mycket bättre som skillnaden i budget. Se också på John Carpenter. Hans tidigaste filmer är betydligt bättre än produktionen mot slutet av 80-talet. Tack och lov hade Carpenter sin kreativitet med sig när han fick göra film med lite högre budget (Flykten från NY och The Thing) men sedan började han tappa gnistan. Jag vet inte om det var pga att han fick större medel att arbeta med, men det kan ha varit en bidragande faktor. En del regissörer tvingar sig själva att arbeta med lägre budget igen för att hitta tillbaka till rötterna igen. Min erfarenhet av andra branscher säger mig att entusiasm många gånger kommer längre än ren professionalism.

 

Kolla bara hur många fd independentfilmare eller europeiska regissörer som när de har blivit uppätna av filmindustrin i hollywood har förlorat sin kreativa gnista. Låg budget innebär naturligtvis en massa kompromisser som inte alltid är kul och naturligtvis borde högre budget medföra större konstnärlig frihet. Jag säger bara att detta tyvärr inte är en lag. Det är en massa andra kompromisser som måste göras i större produktioner som independetfilmare tack och lov slipper, exempelvis att de förlorar den konstnärliga kontrollen.

 

Jag är inte rädd för att filmproduktion i vissa fall blir semi-professionell, eller ens amatörmässig. Min gamla punkmentalitet säger mig att filmkonst aldrig får bli de professionellas ensamma egendom.

Länk till kommentar
Share on other sites

Ju högre budget desto fler finansiärer. Ju fler finansiärer desto mer måste regissören slåss för sina beslut. Dessutom motivera kreativa beslut mot kolumner på ett papper.

 

1. Mycket pengar = Måste ha skådis som drar mycket folk.

2. Stor skådis vägrar finna sig i manus, skådis framstår som osympatisk.

3. Skådis tjatar på producent som vill göra skådis till viljes.

4. Manusändringar till det sämre för helheten = Regissör äter prozac.

5. Film som floppar.

Länk till kommentar
Share on other sites

Svinbilligt + Skitdåligt = Svensk genre-film ?

 

En sån filmvåg skulle nog fler än mig vilja slippa. Jag vill se svensk genrefilm som imponerar och berör tanke å känsla. Det är därför jag diskuterar här. Jag tror faktiskt att TomStacs våg är på väg... Goddamn t.o.m. kulturtanter börjar läsa svenska zombie- å vampyrskildringar!!! Och författaren John Ajvide Lindqvis böcker blir delvis hyllad av Kultursnobbarna!!

 

Det jag vill understryka e att ett framgångsrikt filmtänkande är beroende av resurser. Visst är NÖDEN UPPFINNINGARNAS MODER, men det måste finnas nån hejd på prispressen!

Länk till kommentar
Share on other sites

Jag menar inte att filmer ska vara hur billiga som helst. Det räcker med att svenska fimer hamnar på en normal Hollywoodbudgetnivå. Det måste ju finnas ett mellanting mellan Camp Slaughter-budget (ca 80 000kr) och 20-40 miljoner där normala svenska filmer ligger nu.

 

Och hur man än vänder och vrider på det tror jag aldrig att en högre budget per automatik betyder en mer engagerande och spännande film.

Länk till kommentar
Share on other sites

DOITYOURSELF! ALLA KAN! Kan de inte, kan de lära sig. Det tror jag på banne mig. (Ingen ironi.)

MEN film är en kollektiv konstform.

Visst älskar vi alla auteurteorin. Det är ju i slutändan regissören som får all ära, men åxå all skit för slutresultatet. I realiteten är filmskapande ett lagarbete med svagaste länken osv.

Troligen är många av de filmer vi filmnördar uppskattar bra TROTS sin regissör. Att det precis som i tvbranschen är nån eller några i det kreativa teamet, t.ex. ansvarstagande producent, skådespelare, fotograf, klippare som har styrt upp filmen så att den blivit bra.

Film är gruppKonst, därför är det viktigt vilka som är med i teamet. Sätter man in nybörjare i kreativa huvudposter syns det naturligtvis på slutresultatet. Att välja team är lika viktigt som att välja skådespelare. Å kunnande kostar. $$$$

Länk till kommentar
Share on other sites

Ja, men 20 miljoner för en vanlig långfilm?! Inspelningsteknik och post på en 35mm långfilm kostar ca 2,5 millar (går att få billigare). Sedan kan man ju överdriva och anställa 25 pers bakom kameran. Riktiga proffs. Men hur mycket proffs man än är kan man ju inte ge folk en halv miljon i lön för sex veckor arbete. Det fattar ju vem som helst. ...eller var tar pengarna vägen?

 

Du jobbar ju som redigerare, Micke. Får du 300 000 papp i månaden? Så skulle det ju se ut om man följde svenska långfilmsbudgetparametrar. Men det mystiska är att det jobbar en massa okvalificerade praktikanter på dom där 20 miljonersproduktionerna. Svenska filmer blöder pengar någonting helt makalöst.

 

Jag anser att mellan sex och tio miljoner i budget på en långfilm är fullkomligt tillräckligt för en normal svensk film. För filmer utan effekter och stunts kan man gå betydligt lägre. Filmer som Fucking Åmål borde gå att producera för 4 miljoner utan att pruta en enda proffslön.

Länk till kommentar
Share on other sites

men med ett insomnat filmmonopol kommer det aldrig fram några riktiga talanger att betala med de där pengarna iaf.

 

Filmmonopolet är till för att kontrollera vad som görs i sverige. Ser du ingen fara med att samma instans ligger bakom både hela filmsveriges utbildning och produktion. Ingen chans att det blir en likriktning? Eller att svenska staten får för mycket att säga till om av vilken kultur vi tittar på..

 

För inte så där jättelänge sedan censurerades varenda utlänsk film med lite våld eller naket i. Det var på den tiden vi bara hade två kanaler att titta på, vilket staten höll hårt på in i det längsta. TV är ett maktmedel de ville ha kontroll på till varje pris. Ingen som kommer ihåg debatten om kabeltvns vara eller icke vara?

 

Hur som helst är det inte speciellt gynnande för konkurrensen med statsfinanserade mångmiljonfilmer. Även om de är skit...:)

Länk till kommentar
Share on other sites

80.000 låter ju helt buskis! Med en sån budget borde det bli lönsamt iaf med en STOR distributör bakom sig, som lyckas lura många videohandlare att kränga alstret.

Men lönsamheten måste betalas av gratisarbete.

Pengarna som blir över borde rimligen tillfalla de svältande konstnärer å ungdomar som jobbat under premissen att få lön när de "enorma" vinsterna rasslar in?! ...Å då visar det sig antagligen att filmen ändå inte gått ihop?

Länk till kommentar
Share on other sites

Svenska budgetar ökar kraftigt hela tiden. och publiken blir bara färre. Och en Avid kostade över en miljon för tio år sedan. Idag klipper man online på en maskin för under 100 000 kr. Ändå stegrar kostnaderna konstant. Varför? Föär tio år sedan fick man sitta i en Henry och jobba med effekter (12 000 i timmen). Idag slår en PC för 10 000 med After Effects allt en Henry någonsin kunde klämma ur sig och PCn behöver man inte hyra in sig på. Ändå blir det bara dyrare och dyrare och dyrare. Helt vansinnigt.

Länk till kommentar
Share on other sites

Jag har lite insyn i en 20-40 miljonersfilm som snart går på bio. En film som Martin med flera antagligen kommer att döma ut som "värdefull" ;-).

Den har fått massor av skattepengar, och är gjord på dyr film.

Men även om budgeten låter gigantisk så är grundbudgeten antagligen en glädjekalkyl.

Man har räknat antagligen med att ALLT ska flyta smärtfritt, inget strul, inga omtagningar eller kompletteringar. (Antagligen eftersom de såååå gärna ville göra sin film.) Producenterna har inte kunnat betala alla anställda, vilket lett till en massa personliga tragedier. Inkasso m.m.

Och då har pengarna INTE gått till festliga Cannes Filmfestivalresor, det törs jag nästan lova.

Att göra film kostar.

Jag fick audiens en gång hos en filmkonsulent (Statens tidsbegränsade SmakDiktator). Han sågade min budget totalt. Min tiominutersfilm skulle enligt honom kosta en miljon att göra!! En miljon! För några få dagars filmande å nån veckas klippande mm?! Han kunde ju såklart inte stödja en gratisarbetarfilm med skattepengar. Löjligt tyckte jag då, men kanske hade han rätt. Folk måste få betalt. Det är ett arbete. Även om Regissören delvis kan leva på äran å berömmelsen =)

Så att en långfilm kostar 20-40 miljoner låter i mina öron trots allt inte helt orimligt.

Länk till kommentar
Share on other sites

[citat=Micke E]Jag fick audiens en gång hos en filmkonsulent (Statens tidsbegränsade SmakDiktator). Han sågade min budget totalt. Min tiominutersfilm skulle enligt honom kosta en miljon att göra!! En miljon! För några få dagars filmande å nån veckas klippande mm?![/citat]

Vad kostade Zombie Psycho STHL att göra?

Länk till kommentar
Share on other sites

Varför ska vi då stanna vid 20-40 miljoner?

 

Varför kan inte svenska filmer få kosta 200 miljoner? Det är ju trots allt staten som betalar? Med utgångspunkt för att det inte är orimligt att en svensk film av "unknowns" i en okomplicerad genre utan problem får kosta 40 miljoner så ser jag ingen anledning att samma filmer inte får gå loss på 200 miljoner (eller helst mer). Producenterna bakom filmerna är ju trots allt proffs och borde upplyfta ersättning på en rimlig nivå. Bruckheimer gör ju miljarder på sina filmer så varför skulle inte Peter Kropenin (eller någon annan) tjäna sig en rejäl hacka på filmerna (hackan är ändå ganska liten jämfört med Bruckheimers). Eller är det bara el-assistenter och B-fotografer som ska få "proffslöner"?

 

Dessutom tycker jag att det är oförskämt att skådespelare som Peter Haber eller Reine Brynolfson inte ens ligger i paritet med Christopher Lambert. Minst 12 miljoner per film borde dom ha. Dom är ju stora i Sverige!

Länk till kommentar
Share on other sites

[citat=TomStac][citat=Micke E]Jag fick audiens en gång hos en filmkonsulent (Statens tidsbegränsade SmakDiktator). Han sågade min budget totalt. Min tiominutersfilm skulle enligt honom kosta en miljon att göra!! En miljon! För några få dagars filmande å nån veckas klippande mm?![/citat]

Vad kostade Zombie Psycho STHL att göra?[/citat]

 

Filmkonsulenten träffade jag åtskilliga år före Zombie Psycho Sthlm´s konception.

Efter att ha tänt födelsecigarren för ZPS lovade jag att den e min sista film utan riktig budget. Vilket mycket väl kan innebära att det blir min sista film. Ever. - Män ja ä intä bittär!

Svar på frågan:

Filmen gjorde att jag inte hade råd att åka på semester under 2 år, trots att alla jobbade gratis och mycket av utrustning och mat var gratis. MED pengar hade den såklart blivit mycket bättre. Pengar är ett bra glidmedel.

 

Nu kanske en del forumläsare går i taket å tycker att jag e inkonsekvent, att jag själv är en förtryckare med buskisbudget. Oavsett det så tror jag att jag pekar på det STORA problemområdet för svensk film och speciellt (i den mån den nu finns) svensk independentfilm - nämligen ekonomin och då främst frånvaron av lönsamhet.

 

För kalenderbitare kan jag rapportera att trots väldigt goda recensioner i våra största filmtidningar så har inte mer än ett hundratal sålts. Men de småpengarna tillfaller distributören som satsat (förlorat) pengar på dvdupptryckningen mm. På glimz.net har ett tiotal personer betalt typ 9 kr var för att se den. Ströexemplar har hamnat i Japan, USA, Korea, Rumänien, Polen, Frankrike,Tyskland,Tjekien, Ryssland. Men en tysk distributör ska ge ut den i Tyskland snart, ska bli intressant. Jag har bättrat på filmen litegrann till den utgåvan.

Cheers!

Länk till kommentar
Share on other sites

[citat=Munthe]Varför ska vi då stanna vid 20-40 miljoner?

 

Varför kan inte svenska filmer få kosta 200 miljoner? Det är ju trots allt staten som betalar? Med utgångspunkt för att det inte är orimligt att en svensk film av "unknowns" i en okomplicerad genre utan problem får kosta 40 miljoner så ser jag ingen anledning att samma filmer inte får gå loss på 200 miljoner (eller helst mer). Producenterna bakom filmerna är ju trots allt proffs och borde upplyfta ersättning på en rimlig nivå. Bruckheimer gör ju miljarder på sina filmer så varför skulle inte Peter Kropenin (eller någon annan) tjäna sig en rejäl hacka på filmerna (hackan är ändå ganska liten jämfört med Bruckheimers). Eller är det bara el-assistenter och B-fotografer som ska få "proffslöner"?

 

Dessutom tycker jag att det är oförskämt att skådespelare som Peter Haber eller Reine Brynolfson inte ens ligger i paritet med Christopher Lambert. Minst 12 miljoner per film borde dom ha. Dom är ju stora i Sverige![/citat]

 

Kul tankeexperiment! =)

Men - återigen utan att veta, så tror jag att filmkonsulenterna inte är Onda människor utan bara att de är skiträdda, och vill framstå i så god dager som möjligt, för så många som möjligt. De vill INTE avslöjas i pressen som de som slösat med skattepengar. De spelar på så säkra kort de nånsin kan och ser säkerligen till att sätta prispress på allt å alla. (Vilket t.ex. kan leda till att Producenter lämnar glädjekalkylbudgetar som snabbt spricker vid kontakt med verkligheten. Vilket filmproletärerna får betala med utebliven betalning osv.) Eftersom de flesta av oss så otroligt gärna vill vara med i långfilmssammanhang "horar" nog väldigt många till underpriser iaf. Teaterförbundet har ju förhandlat vissa nivåer. Det är nog de som används av de flesta producenter. Kanske kan Persbrandt å nåra till med bra förhandlingspositioner se till att få mer?

 

Så i varje fall jag är inte så orolig över just de skattepengarna. (Snarare är det så att för lite pengar finns till film... Hur mycket av våra skattepengar går t.ex. till militären å deras mög?)

Länk till kommentar
Share on other sites

[citat=Micke E]

För kalenderbitare kan jag rapportera att trots väldigt goda recensioner i våra största filmtidningar så har inte mer än ett hundratal sålts. Men de småpengarna tillfaller distributören som satsat (förlorat) pengar på dvdupptryckningen mm. På glimz.net har ett tiotal personer betalt typ 9 kr var för att se den. Ströexemplar har hamnat i Japan, USA, Korea, Rumänien, Polen, Frankrike,Tyskland,Tjekien, Ryssland. Men en tysk distributör ska ge ut den i Tyskland snart, ska bli intressant. Jag har bättrat på filmen litegrann till den utgåvan.

Cheers![/citat]

 

Kan du inte redovisa din budget för filmen i stora drag, Micke, så alla lättare förstår vad du pratar om?

 

Jag hoppas att det blir proppen ur snart på sajter som glimz.net och kanske först film på mobilsajter där det är enklare att ta betalt. Det senare gynnar iofs mest korta, väldigt förenkladt historieberättande men borde på sikt förbättra ekonomin genom att ge många men små inkomstkällor. Tror i allmänhet mer på direktvisningar till mobil/dator/hembio i framtiden för den typ/längd av film som de flesta här håller på med...

Länk till kommentar
Share on other sites

[citat=Micke E]Filmen gjorde att jag inte hade råd att åka på semester under 2 år, trots att alla jobbade gratis och mycket av utrustning och mat var gratis. MED pengar hade den såklart blivit mycket bättre. Pengar är ett bra glidmedel.[/citat]

 

Hade den verkligen blivit det? Bara för att du hade betalat ut löner och catering, etc? Jag tycker att filmen ser väldigt bra ut som den är, bortsett från någon digital effekt eller så. De personer som har varit inblandade i produktionen har uppenbart vetat vad de har gjort.

Länk till kommentar
Share on other sites

Jag är helt på din linje TomStac. Kan man inte göra en fullt fungerande film på en låg budget så kan man inte göra en fullt fungerande film med en mastodontbudget.

 

Och när det gäller konsulenterna och producentsystemet så är det så att jag har haft enormt mycket insyn i svensk filmekonomi. Jag har gjort SFI-långfilm med några av branschens absolut mest etablerade producenter och vet hur slipstenen dras. Jag vet exakt vad en "producentinsats" är och varför. Mina erfarenheter från filmbranschen säger mig att bidragsmyglet är enormt utbrett. Och det finns få som kan dra gråtvalsen om "pressade löner" så väl som producenterna för att få lite fler bidrag. För två år sedan gick ett gäng producenter och regissörer samman och gnällde om att branschen behövde mer stöd för att det snart skulle produceras alldeles för lite film. Förra året premiärsattes 44 svenska långfilmer med en medianbudget på 19 miljoner (helt sanslöst). Det är många bolag som har god ekonomi nu när publiken sviker. Ett sjukt samband.

Länk till kommentar
Share on other sites

OM man väljer att jobba på extremt låg budget är det dummaste man kan göra att bara filma på helger och dra ut produktionen under oerhört lång tid. För lågbudget gäller bara en enda regel: "Fast in - fast out. Like a duck maiting."

 

Finansierar man själv så innebär varje helgtillfälle en ny "igångsättning" vilket är extremt ineffektivt. Riskerna är enorma att kontinuiteten försvinner och att hålla uppe kontinuiteten kan ibland vara krångligt och helt onödigt dyrt.

 

Det är mycket bättre att avsätta en vecka för inspelningen, se till att alla kan ställa upp då (planera det långt i förväg) och sedan sätta en stram deadline för sig själv i efterarbetet. Min erfarenhet av att ha jobbat på alla budgetnivåer är att ju mer pengar man har desto snabbare måste man kunna jobba. Den kunskapen har man möjlighet att lära sig när man jobbar på låg budget och finansierar kalaset själv. Det är enormt mycket vunnet att kunna agera blixtsnabbt när man väl sitter där med en fet högbudgetkund eller med en SFI-budget.

Länk till kommentar
Share on other sites

En låg budget ska man aldrig se som någonting negativt utan som en tillgång. Det finns en frihet i att jobba med låga budgetar som är viktig att inse. Läste någonstans att Peter Jackson fortfarande betraktar sig som en lågbudgetfilmare - det är bara det att när han har en halv miljard att göra film för så underfinansierar han på ett smart sätt en hel filmindustri i Wellington. Men det är fortfarande en slags smart lågbudgettänk bakom det hela. En annan filmare som jobbar mycket på det sättet är Robert Rodriguez. Rodriguez styrka ligger ju inte i de feta budgetarna utan i attityden och idéerna. Han blev ju bättre när han åkte hem till Austin och halverade budgetarna.

Länk till kommentar
Share on other sites

Delta i konversationen

Du kan posta nu och bli medlem senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Gäst
Skriv ett svar...

×   Klistras in som rik text.   Återställ formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   Du kan inte klistra in bilder direkt. Ladda upp eller sätt in bilder från URL.


×
×
  • Skapa nytt...