Filma med steadicam, första gången.

Saken är den att det krävs antingen en trådlös remote-control eller en trådbunden oavsett om man har en liten handhållen stabilisator eller en stor steadicam.

Så om du inte har denna kontroll blir du tvungen att använda autoinställnigar iaf, oavsett system.

[citat=krockis]nackdelen med de hemmagjorda enhands steadycams är just att man måste vara arnold för att palla ta fler än 2 tagningar med en ordentlig kamera på den[/citat]Vår steadycam hålls med två händer, och som "tur" är så har jag ingen ordentlig kamera, så det fungerar utmärkt än så länge. :)

Kan inte du, eller någon annan, lägga upp ett/flera klipp så man får se hur bra det blivit med era "små" steadycams (d.v.s. typ den för 140 spänn eller Artemis/glidecam)??

Tack! =)

[citat=Mikael_hs]"sen så är du helt begränsad att jobba med focus manuellt. tycker jag är ett stort minus att man måste ha kameran på automatinställningar för kunna filma något."

Som jag förstått det så finns det enhands-steadys att köpa som man opererar med bara en hand, vilket gör att du kan använda den andra handen för t.ex. kamerans focus[/citat]

ALLA Steadicams är tvåhandsriggar. Skillnaden mellan dom är att det finns tyngre riggar med arm som avlastar vikten från högerarmen till kroppen. Riktigt bra operatörer kan operera TV-grejer med LANC-kontroll på armens handtag. Men det är aldrig frågan om några "skärpedragningar" utan snarare rocket focus i TV-sammanhang. Att göra skärpedragning och operera samtidigt är neurologsikt helt omöjligt vågar jag påstå. Video har ju större skärpedjup och är mer förlåtande så där gör det kanske inte så mycket att man halkar lite men på t ex 35mm måste man alltid jobba med en B-foto som opererar skärpan via fjärrfokusmotor.

Läser från Sachtlers hemsida:

"The handgrip design allows users to carry it in one hand, while controlling the camera with the other. "

[citat=Mikael_hs]Läser från Sachtlers hemsida:

"The handgrip design allows users to carry it in one hand, while controlling the camera with the other. "[/citat]

Ja. Just det. Precis som dom skriver. Den ena armen bär upp kameran med handgreppet. Den andra handens fingrar kontrollerar pan och tilt. Exakt som på alla Steadicams i hela världen.

Med så grundläggande brister i förståelse för hur man opererar Steadicam tror jag att det kulle vara en kalasidé att gå någon kurs. Man behöver säkert inte gå en av Steadicam auktoriserad kurs utan kan med stor sannolikhet gå en privat. Eller så surfar man in på Steadicam.com och studerar bilderna och tänker efter. Vad gör operatörerna? Hur håller dom? Vad är anledningen? Osv...

Så här ser det ut: Ena handen bär. Den andra opererar (kontrollerar kameran). Drar skärpa och zoomar gör man med den tredje armen. Om man har en (+ den armen måste vara fruktansvärt lätt på handen och snabb för om man blåser på en Artemis så börjar kameran svänga occh horizonten gungar.) ;)

http://www.dvwarehouse.com/images/ST-JR.jpg

En bra grej om man vill operera Steadicam är att först veta vad uppfinningen gör. Är det någon som har en aning om vad det är en Steadicam gör med kameran egentligen? Visst; rätt skött tar den bort skak och så vidare, men vad är själva principen bakom? :) Om man inte förstår principen bakom kommer man ju aldrig att kunna balansera riggen rätt.

(När man vet vad en Steadicam gör så förstår man plötsligt någonting väldigt viktigt: Det är svårare att operera en lätt Steadicam med bra resultat. Jag har opererat både lätt och tung. Tyngsta var Stedicams största rigg med 12 kilo tung Moviecam 35. Riggen vägde uppåt fyrtio kilo. Man måste ha en rygg stark som en oxe för att operera den tyngden. Det var det tyngsta jag någonsin gjort. Svetten forsade och dan efter kom jag inte upp ur sängen för att ryggen var så slut. Lättaste jag opererat var en EFP med Arri 235 som bara väger 2,5 kilo utan mag. Små DV-kameror tycker jag är för klena för att köra på Steadicams. Steadicamen i sig är inte en optimal uppfinning för kameror som bara väger något halvkilo. Det finns bättre lösningar för det. Hantaag en bit utanför kamerakroppen och inbyggd optisk stabilisator ger lika bra om inte bättre resultat. Man kan såklart hänga på kamerorna vikter och köra en större Steadicammodell så får man mycket bättre resultat.)

Här är mitt reel med en hel del Steadicam-tagningar. http://www.operafilm.com/page0/page10/page10.html

Det är intressant hur väl man ser skillnad på dollytagningar och kranbilder mot Steadicam. Dolly är så oerhört mycket mer exakt och distinkt.

Danke! Jag tänkte inte på det. Visste att glidecam funka så, men såg inte att även Artemis har ett vridbart handtag.

För övrigt förstår jag självklart principen bakom steadicam, man går väl natur :P

Det är ju rätt "basic physics" i grunden. Center of gravity är inte så svårt att ådstakomma för en lätt kamera, men blir betydligt svårare ju tyngre kameran är. Man måste ta hänsyn till vikt, balans och framför allt vad operatören orkar med osv

Men men jag är ju verkligen ingen expert på steadicam, långt ifrån. Men grunderna förstår jag, utan att vara någon ingenjör :P

Ska kolla på dina klipp nu, och tack så mycket för för all bra info! =)

Jag läste i senaste numret av tidningen DigitalVideo om en lite annorlunda grej från Manfrotto, Fig Rig, för drygt 2 000 spänn. Kan det kanske va' nåt?

Kolla in http://www.manfrotto.com

eller

http://www.scandinavianphoto.se/?go=/info/news.aspx?newsid=4017370

Man skulle kunna säga att Mike Figgis idé med FigRig är att få kameran att kännas lite "större" än den är. Han jobbar ju mycket med DV för att han gillar produktionfriheten och det estetiska med den råa videobilden men han och andra fotografer har problem att relatera till en kamera som fångar upp minsta lilla ryckning i handleden och får det hela att kännas turistfilm. FigRig stabiliserar kameran på så sätt att den gör den till en större fysisk kropp. Men det är inte en ersättning för Steadicam. Steadicam är nåt helt annat.

Det är vanligt att man gör någonting åt DV-kamerornas begränsande småttighet med olika lösningar på inspelningar. Lars Von Trier använde ett väldigt stort axelstativ med vikter på t ex Idioterna. Ibland sätter man DV-kameran på handkameraenheter för stora 35mm riggar osv.

Rätta mig gärna, men om jag fattat rätt hur en kamerastabiliserare fungerar och vad martin försöker säga är, att genom att flytta tyngpunkten utanför kameran så får man ett tröghetsmoment som gör kameran mindre känslig för yttre störningar. Ju högre tröghetsmoment, ju stadigare upplever man kameran. Några trick för att öka trögheten är mer vikt, eller lååånga momentarmar, var och en med sina nackdelar. Men kameran är väl knappast gjuten i cement för det. Har man klurat ut det, så borde manövereringen inte vara så oöverstigligt, bara man lägger ambitionsnivån rätt.

Pillade ihop ett enbens-stativ med vikt och övade i lägenheten ett tag http://www.voodoofilm.org/forum/showthread.php?p=37736#post37736, det blir bättre än bara handhållen, helt klart. Men precis som det står i tråden, övning är grejen. Med övning och minsta lilla DV-kamera lär man sig faktiskt massor. Armar och ben lär sig, kroppen lär sig.

Dom _stora_ problemen börjar när man ska zooma. Rör man kameran så får man tillbaka vibrationerna, ett alternativ är att använda kamerans lilla fjärr, bättre men långt långt från perfekt.

I den här trailern är hembyggda stabilisatorn faktiskt använd en hel del, fast som det nu ser ut så syns det nog inte. Hade väl lika gärna kunnat använda stativ... om bara underlaget hade varit jämt... som det blev sparade vi massa tid på att sätta upp. Solen går upp på 20 minuter, med omtagningar blir det mkt ont om tid. Så visst, stativ hade kanske t om blivit bättre, fast då hade vi inte hunnit. Inte på två man.

http://jacobstalhammar.com/2pictures/8JensKullaberg/Kullaberg_trailer_page.html