Gå till innehåll

10 dödsynder gällande personregi


Recommended Posts

Alexandra. Det med att gå fram och visa är riskabelt då det kan leda till att personen imiterar istället för att den kommer ur sitt egna liv.

 

Nizze ja det är väl dumt att bara ta en till utan att veta varför, så det bästa är väll att ha nån ny istruktion som gör att skådespelaren gör det ännu bättre. Ibland är man nöjd men tekniken funkade inte eller åkningen blir dålig, då kan man ju inte göra mer än ta en ny bara.

Länk till kommentar
Share on other sites

[citat=Henrik.Andersson]Alexandra. Det med att gå fram och visa är riskabelt då det kan leda till att personen imiterar istället för att den kommer ur sitt egna liv.

[/citat]

 

Absolut, men samma sak här. Känner man in sina skådespelare vet man vilka som kan hantera den formen av regi. Men, jag håller med dig. Man bör vara väldigt försiktig med vem man ger den typen av regi.

Länk till kommentar
Share on other sites

[citat=Henrik.Andersson]Alexandra. Det med att gå fram och visa är riskabelt då det kan leda till att personen imiterar istället för att den kommer ur sitt egna liv.

[/citat]

 

Absolut, men samma sak här. Känner man in sina skådespelare vet man vilka som kan hantera den formen av regi. Men, jag håller med dig. Man bör vara väldigt försiktig med vem man ger den typen av regi.

Länk till kommentar
Share on other sites

[citat=Nizze]Men kubrick hävdade att om man sa att en skåde spelare gjorde "det bra, men vi måste ta en till" så tänkte skådespelaren mer på det den gjorde bra eller vilket som bra istället för att agera,. Han mende att det försvann en viss knista från skådespelarana.

 

Vad säger ni om det?[/citat]

 

Kubrick sade även att han aldrig vet vad han vill, han vet bara vad han INTE vill. Och så verkar vara fallet med mig också. När Polanski gjorde Rosemary´s Baby sade han att han inte regisserade skådespelarna utan lät dem själva spela ut scenen såsom de vill med vissa begränsningar, naturligtvis.

Länk till kommentar
Share on other sites

Men man bör vara försiktig om man regisserar såsom Polanski gör, även om det är det enklaste sättet. En stor fördel, eller snarare ett krav i detta fall är väl att man kan lita på att skådespelarna vet vad de gör - att de är väldigt självmedvetna och inte spelar där de inte borde spela. Med andra ord, det kan vara lite komplicerat med amatörer.

Länk till kommentar
Share on other sites

  • 9 månader senare...

Alltså snälla... korrekturläs era inlägg...

Jag är ingen stavningsmästare, tvärt om men asså...

Dethär forumet är läskigt!

 

 

Henrik: HUR gör du detta? HUR framställer du dessa "processer"??

Det är vad jag vill veta.

 

Såhär enkelt tror jag det är:

Alla har rätt här. Processer är säkert bra för vissa skådespelare som har svårt att bara skapa ett fejkat uttryck. Min kompis till exempel.

Jag säger: "Gapa jättestort, skirk, och hoppa upponer som en galning!"

Och han tänder en cigarr och gör en kullerbytta, i pricip.

 

För att få honom att se arg och ond ut måste man säga något i stil med:

"DU VILL ÄTA UPP KAMERAN!"

Tror jag. Jag har aldrig provat denna teknik, men jag ska. Jag har endast kört med direktregi, och det har hittils funkat väldigt uselt, förmodligen eftersom jag jobbat med usla skådespelare och att jag inte är särskillt bättre som regissör.

Men försök dra igång en djup process-regi och snacka beteendevetenskap med en hollywod-b-skådis. Där får du förmodligen antingen ingen respons alls eller något HELT annat än du tänkt dig. Inte fan vet jag...

 

Som sagt, förklara mer om hur du drar igång processerna, vad säger du till skådisarna. Gäller väl alla som kör med "indirekt regi"

Länk till kommentar
Share on other sites

Vissa av dessa tidigare inlägg i den här tråden som du tar upp efter dryg års tid är rätt naiva och inte förankrade i någon verklig situation känns det som. Det är massa citat av kända regissörer som man inte kan relatera till sin egen situation. Det finns inga rätt eller fel, bara det ser trovärdigt ut på film. Det spelar ingen roll om dina skådisar tänker på sin döda hund när de ska se ut som att deras mamma har dött. ser det äkta ut på monitorn så är det äkta. film handlar om att manipulera och fuska. mitt råd till dig är att sluta arbeta med kompisar som du redan har en relation till som just kompis, ifall dessa inte är skådisar. skaffa "riktiga" skådisar som brinner för det de gör o vill få det att se bra ut. exempelvis på filmcafe.nu. Sedan så lär du känna de innan inspelning. snappa upp allt om de, deras goda sidor, deras svaga punkter, vad som betyder mkt för dem, fritidsintresse osv. osv. dessa är riktigt bra att ha sedan när du filmar. då vet du hur du ska få de i en stämning som var o en av skådisarna kan relatera till.

 

sen gäller det kunna ta folk och stå på sig. ingen har sagt att det är lätt eller att alla kan vara bra regissörer. du måste kunna se vad du vill ha, se möjligheter och samtidigt begränsningar samt hur du kommer runt dessa. ha en klar vision och vara förberedd. när jag regisserar så gör jag ingenting innan jag låter skådisarna köra sin tolkning. de kanske ser något som jag inte ser eller tolkar situationen på ett trovärdigare sätt. dialogen ska ju anpassas så det sitter bra i skådisarnas mun osv. börjar du styra direkt så får du aldrig veta vad du kunde ha fått av skådisarna innan. hjälp de styra sig själva men var ärlig. suger något så säg att det gör det. säg vad du ser som problem o förklara för de vad du vill se. detta med härma en anser ja vara skitsnack. om någon härmar mig som regissöre o det ser trovärdigt ut så har ja inga problem med det. det e bara riktiga amatörskådisar som härmar kasst, det ordnar sig så fort du byter från kompisar ska du se. lycka till o kör på !!!

Länk till kommentar
Share on other sites

Tog upp denhär tråden eftersom det är den vettigaste som finns i princip.

Borde finnas fler trådar med regitips. Ditt inlägg hjälpte en aning, Krockis.

 

Men den svarade inte på min fråga. Hur funkar dendär processregin som många snackar om? Jag är nyfiken. Man lär väl känna skådespelaren mycket väl för att veta vad man ska använda för process.

 

Håller för övrigt med att det är ganska ointressant vad skådespelaren tänker, men om det hjälper, och i många fall värkar det bli mycket bra resultat, så är det ju bra.

Länk till kommentar
Share on other sites

jobbar du med professionella skådisar, amatörskådisar eller rena amatörer? det är rätt stor skillnad. när det gäller professionella brukar vi prata om filmen och om rollen och sedan får de skapa sina egna "processer". ställer stora krav på rollsättning och ömsesidig tillit. amatörskådisar funkar det bra med motivationsverb på, och slutligen amatörer brukar må bäst av fysisk regi, typ "hosta" och "vänd dig om", men även när man pratar känslor och motivation. typ "du vill bli kramad", "du vill kyssa henne", "du har svårt att svälja" eller "du letar obemärkt efter en flyktväg".

 

och nu kan du glömma allt jag sagt för det funkar aldrig som man tänkt. fast det är bra att luta sig mot så man inte ser osäker ut för då går det garanterat åt helvete. :-)

 

för övrigt har jag med framgång använt alla "dödssynderna" utom två. gissa vilka?

 

/mattias

Länk till kommentar
Share on other sites

[citat=damtralla]JAG FATTAR DET! Men HUR?!

 

"Eeaum.. tänk på din döda katt"

"Jag har aldrig haft någon katt"

"Tänk om du hade en katt!"

 

eller? Vad säger man till skådisarna för att de ska uppnå dessa tankeprocesser så man får vad man vill ha?[/citat]

 

just därför ska du lära känna skådisar så du vet vilka punkter du ska trycka på för att få önskad effekt. som mattsand sa så är det olika med olika skådespelare. av egen erfarenhet är riktiga amatörer och proffs enklast att jobba med. ligger de mellan där så tror de oftast att de är bättre än vad de är och kan inte ta kritik på ett bra sätt. ni kan sätta er och diskutera varför karaktären gör som den gör och hur skådisarna uppfattar detta. är det realistiskt att deras karaktär reagera såhär i just denna situation osv.

 

finns inget klart sätt att regissera på då det finns 10000 olika själar som reagerar olika i olika sammanhang. därför ska du veta vad du vill se av skådisarna och framförallt se tendenser när de är på väg åt rätt håll så du kan styra de hela vägen genom scenen. sen beror det till stor del på manuset och filmens budskap. har du en kass replik och osammanhängande historia så kommer du aldrig se det du vill se av dina skådespelare. vet hur det känns att sitta där med ton värmen av ljus och tagning 25 och man fattar inte varför det inte fungerar. sen har det visat sig att man har tagit sig vatten över huvudet och att vissa saker i manuset helt enkelt inte fungerar. dålig casting kan skada/fördröja en film avsevärt.

Länk till kommentar
Share on other sites

  • 3 månader senare...

Tycker inte det är fel att köra resultatriktat.

 

Först låter jag skådisarna köra som de tror, efter det ger jag regi. Jag jobbar ju självklart med amatörer som jag inte betalar, så vill inte kräva perfektion genom omtagningar eller massa övningar.

 

Men håller självklart med att man knappast får bästa resultaten genom att säga "var mer arg".

 

Är ju bättre att förklara "tror du att Tomas skulle reagera sådär när han får reda på att Jens snodde hans bil?" Så man får reda på vad skådisen tänker, osv...

 

Absolut bästa exemplet på dålig regi är i Mulholland Dr. då regissören i filmen säger helt störda saker...

 

Men problemet är ju inte bara skådisar, dåliga regissörer vet inte vad de vill, hur ska de då kunna leda skådisar? Jag vet alltid mer eller mindre hur jag vill ha en scen, sen vet jag när jag kan acceptera en scen/skådespel även om den inte liknar min inre vision, men så länge det viktiga eller det jag vill uppnå har uppnåts så är jag nöjd.

Länk till kommentar
Share on other sites

  • 6 månader senare...

Steg ett till processer är ju närvaron. Att skådespelaren är på en plats utan teknik och lampor. Ett sätt är att få skådespelarna att lyssna på varandra istället på sig själva. Jag säger åt skådespelarna att lyssna på dom andra. helt enkelt.

 

Sen kan man i lyssnandet finna intressanta ställlen där karaktären gör val/beslut. Här kan man hos utbildade skådespelare bara förlänga eller förkorta processen.

 

Man kan också gå in och direkt lägga in tysta repliker(tankar) som skådespelaren ska rabbla i huvudet.

 

Hoppas det gav dig nått nytt att fundera över.

Länk till kommentar
Share on other sites

  • 1 månad senare...

Som regissör räcker det att veta vart man vill. Vad man vill ha. Disskuterar man sedan detta med skådespelarna brukar det inte vara några problem att komma dit. Det är fakiskt inte så kinkigt vilka uttryck du använder, om du tar skådespelarens plats eller säger "var mer arg" eller "tänk på någon närstående som dött", proffesionella skådespelare vet vilka knappar dom ska trycka på. De kan ta fram den där känslan på ett kick utan att tänka på sin döda moster. Det är deras jobb. Vad som är viktigt är att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan skådespelare och regissör, att man litar påvarandra och hela tiden pratar om karaktärerna och deras relationer. Stämmer av så att men vet vilket håll man ska åt.

Skådespelarna är inte beroende av exakt vilka ordval regissören gör i sina anvisningar så länge dom förstår varandra.

Arbetar man med amatörer är det självklart svårare.

Länk till kommentar
Share on other sites

Delta i konversationen

Du kan posta nu och bli medlem senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Gäst
Skriv ett svar...

×   Klistras in som rik text.   Återställ formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   Du kan inte klistra in bilder direkt. Ladda upp eller sätt in bilder från URL.

×
×
  • Skapa nytt...