Gå till innehåll

Att bli sedd a.k.a She Saw Me


Recommended Posts

Min första novellfilm :)

 

 

Handling: Johan har varken jobb, vänner eller någon flickvän. Hans ensliga dagar fylls av småbrott, porrtittande och att spela tv-spel. Innerst inne längtar han efter någon form av kontakt eller relation. Men en dag händer något, han tycker sig se en kvinna som stirrar på honom.

 

Följ filmen på: https://www.facebook.com/pages/Att-bli-sedd-novellfilm/1250987771636576

 

/D

Länk till kommentar
Share on other sites

Tjena grabben!

 

Jag blev förvånad av att få ett tack i sluttexterna... vad gjorde jag egentligen?

 

Men men... jag gillade filmen, fast den tog slut just när det var som mest intressant. Jag vill ju se hur det fortsätter! Du har just etablerat en intressant konflikt, och då tar det slut...

 

Ålrajt, för att gå över till det negativa.

 

Våga backa med kameran. Alldeles för många scener är bara närbilder. Närbild vill man gå till när det blir extra känslosamt, innan dess vill man hålla lite avstånd. Och etablera rummet: det är extra tydligt i scenen med Johan och tonårstjejerrna; det finns ingen bild med alla tre. Det blir lite klaustrofobiskt. Okej, nu var det kanske den känslan du var ute efter, men då är det bättre att bygga upp det under scenens gång. Börja vitt och sluta tätt.

 

Scenen där Johan och Hanna pratar med varandra i telefon är rätt trist upplagd. Jag gillar att det är en enda tagning, men det hade varit så mycket bättre om Johan gick runt i lägenheten med kameran i följe, istället för en statisk bild med en tråkig vägg i bakgrunden.

 

Hannas konflikt med Johan hade behövt mer tid. Nu framstår hon mest som obstinat och konstig, och det är svårt att se varför Johan har fallit för henne. Det känns som att det saknas ett par scener.

 

Ha det gott!

/Jakob

Länk till kommentar
Share on other sites

Tja Jakob!

 

Tjena grabben!

 

Jag blev förvånad av att få ett tack i sluttexterna... vad gjorde jag egentligen?

 

Hey, du lånade ju ut lampor! Det tycker jag förtjänar ett tack. För om jag skulle ha hyrt från Ljud & Bildmedia så hade ju det blivit en del stålar.

 

Men men... jag gillade filmen, fast den tog slut just när det var som mest intressant. Jag vill ju se hur det fortsätter! Du har just etablerat en intressant konflikt, och då tar det slut...

 

Jo, lite därför jag kände att jag ville utveckla det till en långfilm. Det finns så mycket som man kan utveckla, Johan och Hannas relation, som i denna film stannar vid ett möte, Johans agerande efter Hannas avslöjande då han kommer till insikt över varför hans liv är som det är.

 

När det gäller novellfilmen, där ville jag lämna mycket oavslutat och låta det stanna kvar hos publiken. Det pratas ju en del om ansvar i filmen, till exempel när han är på arbetsintervju och senare när Johan och Hanna sitter på berget, och det är ju upp till och var och en att bestämma vad de tror Johan gör efter eftertexterna rullat.

 

Självrannsakar han sig själv? Eller skapar han ursäkter åt sig själv och lever i självförnekelse?

 

Kan han förändras? Har han ens verktygen för det?

 

Ja, det är i alla fall tankar som jag har och det är min förhoppning att andra också reflekterar kring detta efter att de sett filmen. Om inte så har jag misslyckats, skulle jag vilja säga.

 

Ålrajt, för att gå över till det negativa.

 

Våga backa med kameran. Alldeles för många scener är bara närbilder. Närbild vill man gå till när det blir extra känslosamt, innan dess vill man hålla lite avstånd. Och etablera rummet: det är extra tydligt i scenen med Johan och tonårstjejerrna; det finns ingen bild med alla tre. Det blir lite klaustrofobiskt. Okej, nu var det kanske den känslan du var ute efter, men då är det bättre att bygga upp det under scenens gång. Börja vitt och sluta tätt

 

Jo, jag håller faktiskt med. Som du skriver så var jag ute efter en klaustrofobisk känsla men nu i efterhand så önskar jag att vi hade gjort mer med Johans lägenhet.

 

Anledningen till att det är så många närbilder är för att jag verkligen gillar Jonas ansikte, oftast behöver han inte ens säga något, utan det som man ser i hans ansikte säger allt som behöver sägas.

 

Scenen där Johan och Hanna pratar med varandra i telefon är rätt trist upplagd. Jag gillar att det är en enda tagning, men det hade varit så mycket bättre om Johan gick runt i lägenheten med kameran i följe, istället för en statisk bild med en tråkig vägg i bakgrunden

 

Håller med. Gillar verkligen Jonas spel i den scenen med resten är inte så spännande, bland annat därför jag ska använda mg av två kameror till nästa film.

 

Hannas konflikt med Johan hade behövt mer tid. Nu framstår hon mest som obstinat och konstig, och det är svårt att se varför Johan har fallit för henne. Det känns som att det saknas ett par scener

 

Johan ser faktiskt inget speciellt i Hanna, förutom att han misstolkat hennes blick och tror att hon är intresserad, vilket hon ju är, bara inte på det viset som han tror.

 

Men han är så ensam och sexuellt frustrerad att han skulle kunna bli intresserad av vem som helst nästan om de visade honom det minsta intresse.

 

Hade faktiskt med en scen där han kritiserar hennes bok och säger att han inte förstår varför man ska hålla på och älta i gammal skit. Vilket irriterar henne, hon är lite lättstött och har svårt att ta kritik. Men jag klippte bort den scenen för att jag tyckte att det blev för mycket prat och så uppstod det en märklig obalans mellan dem, för jag tyckte att Jonas var snäppet vassare än Sara i just den scenen, och i alla andra scener så tycker jag att de är precis lika bra.

 

När jag skrev manuset så såg jag också en dokumentär om Townes Van Zandt och i den pratade en vän till honom om storheten med hans sånger. Han kallade det "the spaces between", tror jag. Hur som helst, det handlar helt enkelt om man lämnar luckor i historien som lyssnaren, eller i mitt fall, tittaren, för jag inspirerades av det, får tänka till lite kring och fylla i luckorna själv.

 

Det var lite av ett experiment, kan man säga. Berodde främst på att novellfilmer inte ska vara längre än 30 min så då fick det bli lite tvära kast.

 

Tack för att du tittade och kommenterade! Vi hörs!

 

/D

Länk till kommentar
Share on other sites

Emellanåt håller din film hög klass. - ruskigt bra. Och han i huvudrollen är ju helt grym och tom. stabil. Visuellt har behöver du lite övning, men klippet till badkaret visar att du är snart där. Jag störs inte av det ni snackar om i telefonsamtalsscenen.

 

Kör hårt med långa manuset och gör allt du kan för att se till att det verkligen är färdigt, eftersom huvudkaraktären som du bygger detta runt har allt som behövs för en mycket bra film.

Länk till kommentar
Share on other sites

Emellanåt håller din film hög klass. - ruskigt bra. Och han i huvudrollen är ju helt grym och tom. stabil. Visuellt har behöver du lite övning, men klippet till badkaret visar att du är snart där. Jag störs inte av det ni snackar om i telefonsamtalsscenen.

 

Kör hårt med långa manuset och gör allt du kan för att se till att det verkligen är färdigt, eftersom huvudkaraktären som du bygger detta runt har allt som behövs för en mycket bra film.

 

Jo, så är det, jag behöver helt klart bli bättre på det visuella. Just fotot är väl det som jag har mest reservationer för, och det har ingenting med fotografen att göra som gjorde ett toppenjobb.

 

Men när jag gjorde filmen så var jag inte riktigt klar med vad jag ville göra för filmer, det blev jag när jag jobbade med den efteråt. Jag tonade ner det roliga och klippte bort det som var övertydligt, lyfte fram det subtila. Hur som helst, man kan säga att jag vill göra filmer som utspelar sig i en gråzon, där människor varken är goda eller onda, utan där de bara är. Filmer sm speglar livet, så som jag ser det, och som inte följer någons manusgurus cirkel eller 22 steg.

 

Levande och rått, så vill jag att det ska kännas, och det gäller fotot också. Sen behöver inte det innebära att man springer runt med en skakig handkamera, men det är helt klart något som jag får jobba med, för jag är absolut inte nöjd.

 

Tack för att du tittade och kommenterade! Kul att du vill se en fortsättning också :) Det är det jag jobbar för nu. Känns som om jag börjar närma mig en slutversion av manuset, men det vet man ju aldrig. I höst, efter min nya novellfilm, ska jag annonsera efter skådespelare och sen är tanken att jag ska spela in en trailer till långfilmen 2017, lyfta fram allt det som gör att den sticker ut jämfört med många andra filmer, och försöka få spridning på den, gärna hos producenter och andra i filmbranschen.

 

/D

Länk till kommentar
Share on other sites

  • 1 månad senare...

Flashback-användaren "motkraft" önskar att Johan hade varit mindre obehaglig. Håller ni med?

 

"Skådespelarna gör rollerna väldigt bra, stött av bra regi, foto, ljud och allt annat runtomkring. Faktum är att man inte tänker på de tekniska bitarna vilket betyder att de lyfter fram just historien, dialogen och känslorna. Mycket proffsigt på alla sätt.

 

Tycker dock att trots att huvudrollsinnehavaren delar den ensamhet och sorg som många har, så är det svårt att få annat än obehagskänslor för honom. Det är svårt att känna sympati för någon som är så egoistisk som han är, han ser inte andra utan bara sig själv och hans egna behov. Urtypen för män som många tjejer råkat ut för, de ger en främling ett vänligt leende och kanske säger något vardagligt vänligt och får plötsligt killen på halsen. Priset för vanlig vänlighet blir högt så det är bäst att titta bort och låtsas de inte finns.

 

Jag hade nog tonat ned den biten lite och gjort honom mer "som de flesta" men med den livssituation och längtan han har. Så att det går både att identifiera sig med honom och känna sympati. Egentligen rätt små förändringar mot nu, tillbakahållen aggressivitet istället för utagerad (vilket filmen delvis använder, den tillbakahållna kan många gånger upplevas som starkare av betraktaren men då lättare att identifiera sig med då den i någon mening respekterar den han riktar känslorna mot).

 

Jag hade samma invändning mot "Falling Down" med Michael Douglas förresten, började väldigt intressant med känslor som var lätt att identifiera sig med och delvis sympatisera med. Men efter ett tag så lyfte de fram att han var ett vanligt nut-case, inget intressant alls"

Länk till kommentar
Share on other sites

Jag håller bitvis med. Samtidigt så gillar jag att man inte vet vad man ska tycka om honom. Ibland tycker jag synd om honom, ibland tycker jag han är patetisk, ibland ett offer, ibland snäll och gullig och ibland nästan otäck. Det är det jag gillar mest med filmen, att den drar igång en massa tankeprocesser och inget är svart eller vitt.

Länk till kommentar
Share on other sites

Kollade på den igen. Inga problem att se hela vägen till slutet, så den funkar. Tycker endå att den vore bättre som komedi istället för drama. Tycker hans sympatiska sida kommer fram tillräckligt tydligt.

 

Jo, det tycker jag också, men på sätt och vis håller jag med, i långfilmen som jag skriver (som är en vidareutveckling) så försöker jag göra honom ännu mer sympatisk, då blir det mer av en chock för publiken när de inser hur pass mörk han är.

 

Tonar faktiskt ner humorn ännu mer i långfilmen, kan lätt bli så att man inte riktigt vågar gå in i det mörka när man samtidigt vill att publiken ska skratta då och då.

Länk till kommentar
Share on other sites

Tonar faktiskt ner humorn ännu mer i långfilmen, kan lätt bli så att man inte riktigt vågar gå in i det mörka när man samtidigt vill att publiken ska skratta då och då.

Nej, det är ju i mörkret humorn lever!

 

Men faktiskt, det finns ingen motsättning mellan mörker och humor. Och det är bättre att våga än att fega.

 

/Jakob

Länk till kommentar
Share on other sites

Nej, det är ju i mörkret humorn lever!

 

Men faktiskt, det finns ingen motsättning mellan mörker och humor. Och det är bättre att våga än att fega.

 

/Jakob

 

Jo, det mörka kan vara roligt, om det görs rätt.

 

Men i många fall så tycker jag att det blir för spretigt när man blandar humor & drama, särskilt när det handlar om tunga saker. Det finns undantag förstås, som Happiness av Todd Solondz som är en av mina absoluta favoritfilmer. Men ja, i många fall så tycker jag att det känns som om många svarta komedier (eller vad man nu ska kalla dem) inte riktigt vet vilket ben de ska stå, det är många i alla fall som inte klarar av balansgången.

 

Men som jag skrev tidigare i tråden så handlar det också om att jag vill göra andra slags filmer. Komedi intresserar mig inte så mycket längre.

 

/D

Länk till kommentar
Share on other sites

Men som jag skrev tidigare i tråden så handlar det också om att jag vill göra andra slags filmer. Komedi intresserar mig inte så mycket längre./D

 

Aight! Ja, det viktigaste är naturligtvis att göra den film man vill göra. Med det sagt, en film behöver inte bli en komplett komedi bara för att man infogar lite humor. Humor är en av de vanligaste försvarsmekanismerna när det kommer till att hantera trauman av olika slag, så för mig känns en film helt utan humor inte trovärdig. Humor är en del av att vara människa. Nu menar jag inte att ditt manus är helt humorlöst (jag har ju inte läst det), bara att man inte skall vara rädd för att infoga lite humor även i en tragisk situation. Livet brukar vara så.

 

/Jakob

Länk till kommentar
Share on other sites

Aight! Ja, det viktigaste är naturligtvis att göra den film man vill göra. Med det sagt, en film behöver inte bli en komplett komedi bara för att man infogar lite humor. Humor är en av de vanligaste försvarsmekanismerna när det kommer till att hantera trauman av olika slag, så för mig känns en film helt utan humor inte trovärdig. Humor är en del av att vara människa. Nu menar jag inte att ditt manus är helt humorlöst (jag har ju inte läst det), bara att man inte skall vara rädd för att infoga lite humor även i en tragisk situation. Livet brukar vara så.

 

/Jakob

 

Jo, jag håller med dig. Livet är komplext, hemskt och underbart. Det är väl det jag vill skildra. Livet i all sin komplexitet. Och livet är roligt. Också. Precis som du säger.

 

Det kommer alltså alltid finnas humor i mina filmer, men då tänker jag mig mer något som liknar Woody Allens filmer än renodlade komedier. Jag menar, jag gillar Woody Allens filmer men jag kan inte påstå att jag skrattar åt dem. Däremot småler jag då och då när jag ser dem.

 

Bifogar en scen från långfilmen som jag tycker är rolig utan att vara haha-rolig. Man skulle faktiskt kunna skildra det som i en komedi, men tanken är att skådespelarna spelar med ett straight face.

 

INT. BUSS – DAG

 

Johan och Hanna sitter längst bak i bussen.

 

HANNA

Brukar du gå på många utställningar?

 

JOHAN

Öh, nej. Jag har varit på en som jag kommer ihåg, som var jävligt bra.

 

HANNA

Vad var det för något?

 

JOHAN

Nan Goldin, heter hon. Hon är fotograf.

 

HANNA

Visas den fortfarande?

 

JOHAN

Nej, den gick på Kulturhuset för något år sen. Den hette, öh, balladen någonting... Ah, jag kommer inte ihåg, det var något konstigt. Men den handlade om relationen mellan man och kvinna, spänningar, tvåsamhet, och så var det en massa bilder så där. Det var väldigt ... ja, intressant, faktiskt.

 

HANNA

På vilket vis var det intressant?

 

JOHAN

Det var väldigt... sant, rått och liksom skitigt och snyggt på samma gång. Mycket naket och så...

 

HANNA

Var det det du gillade? Att det var naket?

 

JOHAN

Nej, det var ju inte som att det var porrigt. Men det kändes... äkta. Typ som att man kliver in i ett rum och så ser man den råa romantiken hängandes där på väggen liksom. Men det som vi ska på nu, vad är det han gör?

 

HANNA

Ja, han håller ju på med videokonst.

 

JOHAN

Men vad för slags videokonst? Är det någon slags konstellation eller är det filmer?

 

HANNA

Det är filmer.

 

JOHAN

Vad för slags filmer?

 

HANNA

En film som han gjort och som jag fått se innan, den handlar om en väska som man får följa, hur väskan tar sig från a till b, sen byter väskan skepnad några gånger, så från att ha varit en stor väska så blir det en liten väska som är lila.

 

JOHAN

Okej.

 

HANNA

Men hans nya utställning ska vara mörkare.

 

INT. LOKAL - KVÄLL

 

Dunkelt ljus. Cirka tio personer befinner sig i rummet.

 

De ser på en film med ett träd med stora, äckliga bölder, som projiceras på en duk på väggen.

 

Från en högtalare i taket kommer en knastrig röst, rösten föreställer trädet.

 

TRÄDET

Arrrgggghhhh. Aj, aj, aj.

 

Johan och Hanna står bredvid varandra i mörkret.

 

Man ser en manshand som rör vid trädet.

 

TRÄDET

Sluta! Nej!!

 

Johan sneglar på Hanna. Hanna går närmre för att se bättre.

 

INT. LOKAL - KVÄLL

 

Dunkelt ljus.

 

På väggen projiceras en film där ANDREAS, 30, smal och blond, flyr längs en korridor med en docka i famnen. Han jagas av en skugga och springer hela tiden fel, in i återvändsgränder.

 

Johan och Hanna är ensamma i rummet.

 

JOHAN

Vem är det som jagar honom?

 

HANNA

Vem tror du?

 

JOHAN

Någon som vill skada honom? Eller någon som har skadat honom?

 

HANNA

Mm.

 

JOHAN

Men det är ju rätt så uppenbart att barnet är... Ja, det är ju han själv.

 

HANNA

Varför tror du det?

 

JOHAN

Jaa... Båda är klädda i vitt.

 

HANNA

Ja, men det kan ju också betyda att han och barnet är de enda som är rena och oskyldiga? Du vet, vit lika med ren.

 

JOHAN

Jo... Men jag tror mer på min tolkning.

 

HANNA

Ja ,aj, jag bara spånar. Så vem tror du det är som jagar honom? Den som har skadat honom som barn?

 

JOHAN

Ja.

 

HANNA

Eller så är det hans egen skugga?

 

INT. LOKAL - KVÄLL

 

Dunkelt ljus.

 

I rummet står fyra skålar med jordnötter. På väggen projiceras en film där Andreas glufsar i sig jordnötter medan han stirrar rakt in i kameran och naglar fast oss med blicken.

 

ANDREAS

(med munnen full av nötter)

Ah, du vill ha mina nötter? Suga i dig det salta? Du, glöm det. Glöm det.

 

Han äter upp nötterna.

 

ANDREAS

Slut på nötter.

 

Han ler hemlighetsfullt och stoppar sedan in en hand innanför byxorna och fiskar upp en ny påse med nötter. Han ser in i kameran och gapskrattar.

 

Johan ser ut som ett frågetecken medan Hanna börjar gapskratta.

 

/D

Länk till kommentar
Share on other sites

Hej Daniel. Som jag redan skrev tycker jag att din film emellanåt håller mycket hög klass och hör potentiellt hemma på bio. Testade för skojs skull hur den skulle se ut om jag klipper om den som en komedi och samtidigt försöker öka tempot lite. Varsågod, här är den klippt enligt de standards som jag känner till:

 

Länk till kommentar
Share on other sites

Hej Daniel. Som jag redan skrev tycker jag att din film emellanåt håller mycket hög klass och hör potentiellt hemma på bio. Testade för skojs skull hur den skulle se ut om jag klipper om den som en komedi och samtidigt försöker öka tempot lite. Varsågod, här är den klippt enligt de standards som jag känner till:

 

 

Intressant! :) Ja, vi försökte själva klippa ner den ytterligare (den första versionen var 32 min) men vi tyckte att för många saker gick förlorade, kände också så med din version. Men kul att se och att du gillar den så pass att du vill testa att klippa om den! Lekte faktiskt med tanken att kasta om scenerna ungefär så som du gjort. Men det finns ju en anledning till att den är klippt så som den är, varje skeende i filmen är ju något som för huvudkaraktären närmare ett självuppvaknande. Blir det för tvära kast så blir det för fragmentariskt berättat och då försvinner nyanser. Blir mer sketchartat. Mindre psykologiskt intressant.

 

Fast det värmer lite i hjärtat att höra att du tycker den potentiellt hör hemma på bio. Har stora tankar om långfilmen så skoj att höra att också andra ser potential i historien.

 

/D

Länk till kommentar
Share on other sites

  • 5 månader senare...

Skippa fredagsbion och se min film istället :)

 

"Ibland ser man filmer som liksom tar sig under huden. Novellfilmen Att bli sedd är en sån film. Den handlar om Johan som är arbetslös och verkar sakna både flickvän och vänner. Hans tomma dagar fylls av cykelstjälande, porrtittande och att spela tv-spel fast det enda han egentligen verkar vilja är att desperat få nån form av kontakt med nån annan människa på jorden. Titta gärna på filmen och räck upp handen om du håller med mig: manusförfattaren och regissören Daniel Hållqvist har gjort ett riktigt bra jobb!"

 

http://www.fiffisfilmtajm.se/

 

"Svensk diskbänksrealism om Johan i 30-årsåldern som lever ett intetsägande liv i en förort i Stockholm. Porträtterar på ett ärlig sätt den där tiden efter 20-årsåldern när man befinner sig i ett "vakuum" och inser att man inte gjort något som helst med sitt liv. Berättelsens drivkraft är huvudkaraktären som verkligen desperat söker efter mänsklig kontakt. Bra hantverk och tillsammans med utmärkt dialog och koma-aktiga karaktärer blir igenkänningsfaktorn svinhög"

 

http://www.voodoofilm.org/kortfilmer/att-bli-sedd

Länk till kommentar
Share on other sites

Skippa fredagsbion och se min film istället :)

 

"Ibland ser man filmer som liksom tar sig under huden. Novellfilmen Att bli sedd är en sån film. Den handlar om Johan som är arbetslös och verkar sakna både flickvän och vänner. Hans tomma dagar fylls av cykelstjälande, porrtittande och att spela tv-spel fast det enda han egentligen verkar vilja är att desperat få nån form av kontakt med nån annan människa på jorden. Titta gärna på filmen och räck upp handen om du håller med mig: manusförfattaren och regissören Daniel Hållqvist har gjort ett riktigt bra jobb!"

 

http://www.fiffisfilmtajm.se/

 

"Svensk diskbänksrealism om Johan i 30-årsåldern som lever ett intetsägande liv i en förort i Stockholm. Porträtterar på ett ärlig sätt den där tiden efter 20-årsåldern när man befinner sig i ett "vakuum" och inser att man inte gjort något som helst med sitt liv. Berättelsens drivkraft är huvudkaraktären som verkligen desperat söker efter mänsklig kontakt. Bra hantverk och tillsammans med utmärkt dialog och koma-aktiga karaktärer blir igenkänningsfaktorn svinhög"

 

http://www.voodoofilm.org/kortfilmer/att-bli-sedd

Mycke är det på sidan men hittar inte filmen kanske en lite renare layout?

Länk till kommentar
Share on other sites

Mycke är det på sidan men hittar inte filmen kanske en lite renare layout?

 

Du hittar även filmen i mitt första inlägg här i tråden :)

 

Den är inte min sida. Det är en tjej som driver en filmblogg som recenserade filmen och hon länkar till den i senaste inlägget. Det är det första du ser när när du går in på sidan, Fredagsfemman #247. Min film är på plats 3.

 

/D

Länk till kommentar
Share on other sites

Du hittar även filmen i mitt första inlägg här i tråden :)

 

Den är inte min sida. Det är en tjej som driver en filmblogg som recenserade filmen och hon länkar till den i senaste inlägget. Det är det första du ser när när du går in på sidan, Fredagsfemman #247. Min film är på plats 3.

 

/D

Det var inte lätt det här, fick igång filmen efter ett gäng processen kunde inte slutföras på ipaden. Dessvärre så visar det sig inte vara min typ av film. Lycka till

Länk till kommentar
Share on other sites

Det var inte lätt det här, fick igång filmen efter ett gäng processen kunde inte slutföras på ipaden. Dessvärre så visar det sig inte vara min typ av film. Lycka till

 

Okej :)

 

Men tack för lyckönskningen. Hoppas som sagt göra en långfilm utav det men manuset är inte klart än, behöver skriva klart tredje akten innan jag börjar kontakta folk i branschen. Och just nu klipper jag min nya novellfilm så jag får ta tag i det efter nyår.

 

/D

Länk till kommentar
Share on other sites

  • 2 månader senare...

En ny recension ramlar in. "En av filmens stora styrkor är att inget förskönas eller lindas in. Det är en bit av verkligheten och det blir rätt jobbigt. Att bli sedd är med stor sannolikhet inte en film du lär se om, däremot kan den absolut bli sedd en gång"

 

http://www.spelochfilm.se/recension-att-bli-sedd/

Länk till kommentar
Share on other sites

Delta i konversationen

Du kan posta nu och bli medlem senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Gäst
Skriv ett svar...

×   Klistras in som rik text.   Återställ formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   Du kan inte klistra in bilder direkt. Ladda upp eller sätt in bilder från URL.

×
×
  • Skapa nytt...