Behöver feedback (manus)

----

Tjena. Parenteserna du har kan du lämna bort, att hon talar lågmält tar man ju förgivet här. Du förmedlar bättre när du beskriver mindre detaljerat -gör läsningen enklare.

ms word OpenOffice

----

I princip är det rätt som du gör, men du skall akta dig noga, så att det inte verkar som att du hittar på egna uttryck, som bara blir svåra att förstå. "A regret washes over her", skulle jag gilla mycket, när jag läser ett manus. Istället för "a realization of regret washes over her", menar jag då.

På nästsista raden börjar du med "We overlook the empty street". Den meningen betyder att vi INTE tittar på gatan. Det hör ju inte hemma i ett manus och då frågar man sig om du kanske använder "overlook" fel. Och då sjunker lusten att läsa vidare, som en undervattensbomb.

Hursomhelst, det du frågar är mycket intressant och förnuftigt. Kan kanske sammanfattas med: desto mer finess du använder dig av desto bättre verkar din story, men samtidigt måste du vara väldigt träffsäker för att inte köra ner i diket och förlora läsarens intresse helt.

Mitt tips skulle vara att först skriva på modersmål till du känner att du uppnått "rätt" känsla, och sedan översätta.

Har själv skrivit massor på engelska och jag skulle inte ge det rådet. Översätta sina egna texter är hart när hopplöst, tycker jag. Och en professionell översättare kostar mycket pengar.

Det allra, allra viktigaste är att du får grammatik och stavning rätt för det är det alla kommer att hugga på annars, tro mig. Nu kunde jag inte se några uppenbara fel, men köp en bra bok om engelsk grammatik och prenumerera på någon "dagens ord" eller liknande för att öva upp språket.

Sen vet jag att många engelskspråkiga författare reagerar negativt när man använder adverb, vilket du gör en del.

Rent formatmässigt har jag aldrig gillat "ANNA (62)", utan föredragit "ANNA, en kvinna i sextioårsåldern", men "BABY GIRL (0)" bli nästan komiskt. Det ligger liksom i begreppet "baby" att det är någon under ett år. Och sen ser man inte om det är en pojke eller en flicka om barnet inte är naket, så "BABY" räcker.

Det är bara att kämpa på med språket och läsa och notera hur andra använder språket, och då titta på de som verkligen vet hur man gör. Skriva som en normal engelsktalande är genomförbart med övning. Skriva som en infödd engelsktalande författartalang är dessto svårare.

Rekommenderar programmet WordWeb för snabb hjälp för engelska ord.

ms word OpenOffice

ms word OpenOffice

Men vad jag snarare menade är att antingen be någon som har det som modersmål översätta eller korrekturläsa engelskan.

Korrekturläsa, absolut. Men att skriva på svenska för översättning är i praktiken något som inte bara är dyrt (med tanke på hur många versioner ett manus skrivs i och kan behöva översättas till blir det ett stort hinder) utan även kan kännas känslomässigt fel eftersom karaktärerna pratar engelska i huvudet (det gör de i allafall för mig när jag ska skriva något för en icke-svensk kund). Att måla med språket är inte lätt och det blir inte lättare för att man inte gör det på sitt modersmål, men jag tror i allafall på att det är bättre att jobba på engelskan, än skriva på svenska för att få det översatt.

Ett vanligt "problem" är att många tror att så fort grammatiken och strukturen är okej så är allt frid och fröjd. Men kan man engelska på modersmålsnivå ser man väldigt tydligt om det är "riktig" engelska eller inte.

Nja, jag vet inte. Det finns svenskar som skriver svenska som den blinde slåss utan någon som helst koll på vad och varför de skriver. Det handlar snarare om huruvida man har en känsla för hur man skriver överhuvudtaget, tror jag. Skriver du på engelska med svenska som modersmål är det svårare att hitta rätt ord och fraser än du skulle om du skrev på svenska, visst, men om du har talang för att skriva vet du ändå vad det är för målande bild och begrepp du vill få fram. Du får bara jobba lite mer för det.

Som en mentor sa till mig en gång: "Hade du skrivit låttexter så skulle ingen ifrågasatt att du skrev på engelska."

Intressant skrivet, vill läsa mer, veta om ARIEL. Skulle dock undvika att låta karaktärer säga precis vad de känner, speciellt när man tydligt inser det på hur de agerar och reagerar. Började skruva på mig när jag läste "I was going to stab you" och "I'm sorry". Bra dynamik fram tills dess.

//H

Jag tycker att din engelska bra nog. Om du behöver en språkgenomgång, gå till någon sajt som freelancer.com. Där kan du säkert få en språkgenomgång för en dollar sidan (dock bara från rent språklig synvinkel).

Vad jag tror du skulle fundera över är detaljrikedomen. Ta det första stycket:

Moving closer, she turns the knife around, ready to stab. Ariel leers at the open gate in the corner of the eye, the empty road disappears into darkness.

Det ligger många klipp i detta. 1. Först ser man henne närma sig. Helbild på Ariel. 2. Hon hanterar kniven. Ariels hand. 3. Hon spanar mot grinden. Ariels ansikte. 4 Vägen som försvinner i mörkret. Bild på vägen.

För mig bör ett manus innehålla bara de nödvändigaste detaljerna om vad karaktärerna gör förutom själva dialogen. Ett av skälen till detta är att att en bra dialog skall vara uttrycksfull nog för att berätta historien. Och utan för mycket detaljer är det lättare att se om detta är fallet.

Ta detta exempel.

a realization of regret washes over her.

ARIEL

(low)

I was going to stab you...

Dialogen uttrycker redan ånger. Kanske hade Ariel till och med sagt:

ARIEL

No... What was I thinking... I was going to...

Du behöver inte säga 'stab you'. Det är överflödigt för vi vet redan att det var vad hon var på väg att göra. Och som någon sa tidigare, lämna känslouttrycken till skådespelaren. Det du skrivit blir automatiskt med låg, trevande röst. Samma känsloutryck med hög, förskräckt röst hade låtit:

ARIEL

What the fuck! What is this! what... I was going to....

Lycka till!

Henrik