Resultat 1 till 5 av 5

Ämne: Kortfilmsmanus: "I ensamhet" (10 sid.)

  1. #1
    Nybörjare
    Reg.datum
    maj 2013
    Inlägg
    5
    Karma
    0

    Inlägg Kortfilmsmanus: "I ensamhet" (10 sid.)

    Hur skulle det vara att höra allt någon annan tänker, känna allt den känner. Att förstå en person så väl, det låter underbart... eller?

    I ensamhet handlar om John och Maria, två väldigt olika människor som plötsligt får lära känna varandra på ett väldigt ovanligt sätt.

    Jag är en ganska ovan manusskrivare som gärna vill utvecklas, så all kritik mottages gladeligen

    Tack!
    Bifogade filer Bifogade filer

  2. #2
    Nybörjare
    Reg.datum
    nov 2011
    Ort
    Göteborg
    Inlägg
    28
    Karma
    0

    Standard

    Några tankar: försök etablera konflikt nästan direkt. Nu kommer den först på slutet. Visa istället för att berätta. Om V.O. ska funka så krävs det att den är väldigt välskriven och berättar något som bilderna eller dialogerna inte kan göra.
    Slå ihop karaktärerna som sitter och pratar. Ingen idé att ha för många karaktärer som inte bidrar något till berättelsen.
    De viktigaste situationerna som när han smäller till tjejen och sen tänker ta livet av sig är inte uppbyggda direkt. De bara händer och det verkar väldigt framtvingat och melodramatiskt.

    Kanske känns som hårda ord och det är upp till dig om du vill använda förslagen.
    Lycka till!

  3. #3
    Forumledare Désirées avatar
    Reg.datum
    sep 2009
    Ort
    Göteborg
    Inlägg
    921
    Karma
    10

    Standard

    "klädd i intetsägande avslöjande kläder" ??? Intetsägande innebär att de inte säger något. Avslöjande att de säger allt. Och avslöjande kläder brukar avse att det visas mycket bar hud.

    Nå, bortsett från det. Manuset i all sin mysighet har vissa visuella problem:
    * Maria talar utan att vi förstår var hon är. Röster utan att man ser en mun röra sig till märks med "VO" för Voice Over, eller "OS" för Off Screen, om personen t ex är i rummet intill. Gör det tydligare hur det fungerar vad han hör, och var Maria är. Nu är det förvirrande.
    * John berättar väldigt mycket i Voice Over men vad ser vi i bild? Det är den rörliga bilden vi är intresserad av. Någon som berättar något blir snabbt tröttsam. Jobba på det visuella. Kanske inte ens Johns VO behövs?

    Sedan håller jag med JesperP om konflikt. Du har en bra konflikt som du kan använda tidigare i historien och bygga på till klimax. Nu kommer den väldigt fort och hinner inte utvecklas. Sen borde väl Maria också tänka? Vad tänker hon som stör John? Vad händer om de är på större avstånd från varandra? Hör de varandra om de är riktigt nära?

    Etablera Johns vardag innan han får kontakt med Maria. Kanske vill mamman att han ska bo kvar hemma, men han vill flytta? Hur kommer det sig att Maria går i samma skola? Har de känt varandra tidigare? Eller börja historien med att han redan har kontakt med henne via tankarna, så att det är hans vardag.

    En spännande story som jag absolut tycker att du ska jobba vidare med.

  4. #4
    Besatt medlem
    Reg.datum
    mar 2011
    Inlägg
    281
    Karma
    9

    Standard

    Mikroanmärkningar/formalia:
    s1 - Skippa "sina soulmates". Det låter bara drygt med en upprepning på engelska.

    s1 - Räcker med "Sovrum" i scenbeskrivning.

    s2 - "En bild flimrar fram. Man ser Maria" => En bild flimrar fram: Maria, [beskrivning]

    s2 - "fast mycket tjockare än hon egentligen är och med varje drag som skulle kunna anses
    fult väl överdrivet". Vaddå "än hon egentligen är?". Vi vet ju inte hur hon egentligen ser ut vid det här laget: detta blir första gången vi ser henne. Om det är meningen att det ska vara ett "WOW-moment" när hennes "rätta jag" presenteras så ska du skriva det så som du vill att det ska framställas på film. Det ska alltså vara tvärtom: hennes första beskrivning ska vara direkt ("hon är tjock/mullig") medan hennes andra beskrivning ska skrivas i kontrast till den första beskrivningen ("smalare än vad vi tidigare såg").

    s2 - "klädd i intetsägande avslöjande kläder" förstår inte riktigt vad det ska betyda? Vad är det viktiga här? att hennes kläder är avslöjande? Att hennes kläder inte är speciella alls? Är hennes kläder intetsägande och det inte står till kontrast mot något annat så är det intetsägande i sig själv att uppmärksamma det.

    Makro:

    Jag gillar idéen! Tycker den egentligen är stark nog för att rymma en hel långfilm om du bara utvecklar dem rätt. Men av det lilla du har tycker jag faktiskt du har strukturerat manuset helt rätt.

    jag håller absolut med ovanstående att du behöver introducera en konflikt: En film jag tror du kan hämta inspiration från är Her
    Her (2013) - IMDb

    Filmen börjar direkt med att introducera problemet: protagonisten är ensam. Du borde ha någon liknande scen som etablerar hur Johns (och Marias) liv var före. Du kan fortfarande behålla din öppningsscen som den är, som en flash-forward.

    Angående slutet håller jag med om att det känns lite väl melodramatiskt, men det är nog mest för att det är så väldigt lite som leder upp till det: Dom går direkt till den mest drastiska slutsatsen efter att bara ha stött på sitt första problem.
    Favorit manus just nu:
    Mix Tape av Stacey Menear

  5. #5
    Nybörjare
    Reg.datum
    maj 2013
    Inlägg
    5
    Karma
    0

    Standard

    Tack för kommentarerna

    Låter som att ni är ganska eniga om att manuset skulle må bra av lite förlägning. Jag ska fundera på detta.

    Även att jag har överdrivit V.O. verkar det finnas samstämmighet kring. Ska jag göra en förlägning av manuset tänker jag mig att jag funderar igenom hur hela tanke-överförandet ska fungera, så då tar jag med det i åtanke.

    Kul med så givande respons, och kul att idén uppskattades, gav mig en push att göra en ordetlig genomarbetning.