Total nybörjare som undrar om kameror

Hej!

Jag är nybörjare med stort N. Skulle vilja börja testa att filma lite egna filmer (alltså inte semesterfilmer etc utan kortfilmer och liknande) och undrar vad för typ av videokamera/filmkamera jag bör köpa.

Vill ha något jag kan filma med så det ser mer professionellt ut än en vanlig hemmavideo men det måste verkligen inte vara på toppnivå eftersom jag kan nada. Jag vill ha något som inte är alltför dyrt, något som jag kan filma med och sedan redigera i de flesta redigeringsprogram som finns, något där man ev kan koppla mickar eller liknanade saker till (om det ens behövs)...

Vad sjutton ska jag köpa? När jag säger att jag inte kan någonting så menar jag verkligen INGENTING. 16mm, 35mm, HD, band, digitalt...(??) Har läst en massa fina ord här på forumet men fattar inte vilket som skulle vara bäst i mitt fall (eller knappt vad allt är för den delen).

Men någonstans måste man ju börja så jag tänkte kolla med er. Ni verkar ju ha dunderkoll på sånt här.

----

Tack så jättemycket för infon! Uppskattas! Dags att börja kolla på kameror nu då.

Förresten, DSLR-kameror med filmfunktion - alltså Canon, Nikon, Sony mm som du nämnde... Kan alla dessa kamerors filmfiler redigeras i t.ex. Final Cut Pro eller liknande program?

Hej!

Med tanke på att du betraktar dig som i högsta grad nybörjare så är jag tveksam till om en DSLR är det lämpligaste att börja med.

Du nämner också önskan om bra ljud. Att det du kallar vanligt hemmavideo kan ju ibland vara ganska jobbigt för andra som inte var med vid filmningstillfället att titta på. Detta beror alltid på filmarens kamerahantering och mera sällan på själva kameran. En viss planläggning innan kameran startar är en god idé liksom att försöka hålla kameran stilla. En liten och lätt kamera är mycket svår att hålla still så ett stativ är också ett användbart tillbehör. En större och framför allt tyngre kamera är det mycket lättare att arbeta med på ett stabilt sätt.

Det finns tre klasser av kameror - konsumentklassen, semipro och helt professionella kameror. Om du vill ha möjlighet till externt ljud så är det en god idé att skaffa en kamera med XLR kontakter. Sådana finns sällan i konsumentklassen men sträcker man sig uppåt 20.000 kronors klassen (semipro) så finns det många att välja på. En bra begagnad semipro-kamera kan man säkert hitta för 10.000 kr och uppåt. Det gäller att man kollar att allt fungerar och hör efter hur mycket den har använts. (Jämför med miltalet på en begagnad bil!). På tal om ljud så är det nödvändigt med externa mikrofoner att se till att ljudet inspelas synkront med bilder. Den interna mikrofonen sköter detta automatiskt.

Idag är det nog lämpligast att undvika kameror med band och i stället välja minneskort. Korten kostar mer men priserna faller och kapaciteten ökar. En nackdel med minneskort som skiljer mot band är att man måste tömma sina kort till en hårddisk. Banden kan man ju behålla och har då sitt källmaterial kvar. (Själv har jag hundratals kassetter med material sedan 20 år tillbaka).

En annan sak som skiljer pro och de flesta semipro kamerorna åt från konsument klassen är färgseparationen. Konsumentkameror använder i regel en sensor till skillnad mot de andra som använder tre sensorer - en för var grundfärg.

Vad gäller redigeringsprogram så finns det ett antal i olika prislägen. Skall du upp på semipro-nivå så är det nog svårt att hitta något program under 6-7.000 kronor. Ju mer avancerade program man väljer desto längre lärotid och desto mer krävs av datorn. Enklare program finns från ca 1000 kr.

Mycket tips kan du få genom att ägna några timmar att läsa olika inlägg är på forumet och genom att använda sökfunktionen.

Lycka till!

Hej!

Med tanke på att du betraktar dig som i högsta grad nybörjare så är jag tveksam till om en DSLR är det lämpligaste att börja med.

Förlåt, vill bara kolla så jag förstått rätt...

Med DSLR menas en vanlig "sketen" digital systemkamera med videofunktion, eller hur? Och du är tveksam över om man bör börja med en sådan. Vad tycker du att jag som nybörjare ska köpa istället? (En semipro kamera direkt?) Eller menade du att jag bör ha en DSLR fast med hjälpmedel som stativ osv.?)

Du nämner också önskan om bra ljud. (---) På tal om ljud så är det nödvändigt med externa mikrofoner att se till att ljudet inspelas synkront med bilder. Den interna mikrofonen sköter detta automatiskt.

Igen om jag förstått rätt... En DSLR-kamera (om det är det jag borde använda) har en intern mikrofon där ljudet spelas in synkront med bilderna och detta räcker? Eller menade du att man måste ha externa mikrofoner till en DSLR-kameran också om man vill få bra ljud? Alltså använda sig av båda samtidigt?

Tack så mycket för all information!

----

Jag har bara skummat igenom de andras svar, men tänker i alla fall ge min syn på "DSLR vs annan kamera för nybörjare".

DSLR är mycket utrustning runtom, mycket sitta ned och lära sig hur allting fungerar med objektiv, såväl som inställningar för att nå upp till den nivån man vill. Man kan alltid slå på det som alla rekommenderar, men har man inte förståelse för vad inställningarna gör, så kommer du förr eller senare hamna i en situation där du kommer att få skitdåligt material. Men förhoppningsvis så lär man ju sig. Köper du en DSLR och vill ha ut bästa möjliga (och samtidigt prisvärda) bild, så rekommenderas man ofta till ett 48-55mm objektiv (av ett inte alltför obskyrt märke). Det är de som i regel producerar bäst bild, bra skärpedjup för att göra just film etc. MEN, det kräver att man står på avstånd. I alla fall för helbilder. Och redan där har vi två problem. Billigare objektiv i den prisklassen ter sig till att inte ha någon inbyggd stabilisering, finns det - låt bli inställningen i alla fall och stabilisera med stativ eller någon rigg av något slag. Vill du dessutom ha ljud - som är bra. Eller ens godkänt, så bör du ha en extern mikrofon kopplad till kameran. En monomikrofon på 5 meters avstånd från den som pratar, har aldrig varit en god idé.

Medan med en (hemma)videokamera så trycker du bara på en knapp och kan skita i allt ovan.

Det jag menar med det här är alltså att en DSLR är för den tålmodige som vill "step it up". Och många av de (vi) som använder sådana tänker inte på hur mycket det är som faktiskt tillkommer. Har du pengar, tålamodet och kanske har filmat en del förut - men inte kan så mycket om kameror, så kanske det kan vara en väl värd investering, men likväl så kan det bli ett överambitiöst projekt när du inser allt som man ska kunna för att få bra resultat, att du till slut tröttnar istället.

Att jobba med systemkameror är inget mardrömsprojekt. Det är faktiskt ganska trevligt och jag skulle personligen inte kunna tänka mig en vanlig hemma-videokamera. Men det är mycket jobb. I alla fall till en början.

---

Utveckling: Knepigt uttryckt kanske, men även om det ofta rekommenderas som ett allround-objektiv. Så är det knappast allround sett från en nybörjares perspektiv. Bästa möjliga bild, till ett vettigt pris. Om du inte slår på någon gammal relik förstås. Jag tror inte det behövs en vetenskaplig uppsats för att backa det jag menar. Jag lever i alla fall inte i vanebildningen att en nybörjare ska punga ut tusentals kronor på kvalitetsobjektiv. Så självfallet är det skrivet utifrån TS sits.

Men för att fylla i eventuella oklarheter: 48-55mm (med vissa marginaler upp och ned) erbjuder ett bra och filmiskt skärpedjup inte minst för porträttfoto (film). Och det tror jag är just den faktor som många (nybörjare?) refererar till, när man pratar om något som ser just filmiskt ut. Förutom möjligen frameraten då, men det är oväsentligt i sammanhanget. ABSOLUT du kan få ett riktigt härligt, kort skärpedjup med 135mm fast-optik a la 70-tal. Men hur praktiskt är det? Alltså 50mm-ish är ju det som i regel rekommenderas till nybörjare här. Men det jag menar är att även det kan vara ganska opraktiskt. ÄVEN om det generar en väldigt prisvärd bild. Sett från att man har ett fullt fungerande objektiv som inte är tillverkat av gamla flygplansdelar i 50-talets Ryssland.

Det finns gott om semi-pro kameror med manuella kontroller.

Har inte refererat till semi-pro kameror, så varför skulle det handla om just det, där? Jag kan skriva om det, om herrn stör sig på det ;)

- - -

En sidenote kan vara, att istället för att fälla spydiga kommentarer, spänn av lite och fyll i där min kunskap faller, istället, så tillför du mycket mer för TS! :bire

---

Mjo, men det är väl en ganska generell uppfattning att 50mm är lite mer prisvärt (läs billigare) ändå? Även om det på antiken ofta var lite avvikande, därav "48-55mm". Jag som bara köra gammalt skrot och sniklösningar på allting (av flera orsaker) har åtminstone den bilden att normalobjektiv - eller porträttobjektiv är betydligt vanligare på begagnatmarknaden. Och således finns det mer priskonkurrens. Just senaste tiden har jag varit på jakt efter vidvinkliga objektiv och i regel ligger de några hundringar ovanför, har betydligt mindre bländaröppning (av rena konstruktionsskäl, antar jag). Visst, det finns alltid dessa objektiv baserade på gamla flygplansdelar, men även på beg. marknaden, får man vad man betalar för. Som tumregel.

Behöver man ljuskänsligheten då? Allt jag kan säga är att jag ställt en 550D med kit-objektiv, mot min kompaktkamera. Kompaktkameran vann. Om man ser till hur mycket brus det fanns i bilden i förhållande till hur mycket som syntes, och hur mycket det gick att göra med den i post. Användarfel tänkte jag, men hörde mig för lite och det skulle visst vara så. Så kontentan i hela mitt första inlägg är att om man ska upp i "de där nivåerna", så blir det mer utlägg. Och det kan vara bättre att köpa en kompaktkamera, eller amatörvideokamera om man inte vill ge sig in på djupet liksom. Du har inte en bra bild bara för att du har köpt en systemkamera.

Det är ju ingenting nytt direkt. Men man måste ju väga in det, och allrahelst när det är en absolut nybörjare som frågar, så har jag svårt att rekommendera en DSLR rakt av. Prova vingarna med något annat först. Eller om man är extremt säker, köp en.

Mjo, men det är väl en ganska generell uppfattning att 50mm är lite mer prisvärt (läs billigare) ändå? Även om det på antiken ofta var lite avvikande, därav "48-55mm". Jag som bara köra gammalt skrot och sniklösningar på allting (av flera orsaker) har åtminstone den bilden att normalobjektiv - eller porträttobjektiv är betydligt vanligare på begagnatmarknaden. Och således finns det mer priskonkurrens. Just senaste tiden har jag varit på jakt efter vidvinkliga objektiv och i regel ligger de några hundringar ovanför, har betydligt mindre bländaröppning (av rena konstruktionsskäl, antar jag). Visst, det finns alltid dessa objektiv baserade på gamla flygplansdelar, men även på beg. marknaden, får man vad man betalar för. Som tumregel.

 

Behöver man ljuskänsligheten då? Allt jag kan säga är att jag ställt en 550D med kit-objektiv, mot min kompaktkamera. Kompaktkameran vann. Om man ser till hur mycket brus det fanns i bilden i förhållande till hur mycket som syntes, och hur mycket det gick att göra med den i post. Användarfel tänkte jag, men hörde mig för lite och det skulle visst vara så. Så kontentan i hela mitt första inlägg är att om man ska upp i "de där nivåerna", så blir det mer utlägg. Och det kan vara bättre att köpa en kompaktkamera, eller amatörvideokamera om man inte vill ge sig in på djupet liksom. Du har inte en bra bild bara för att du har köpt en systemkamera.

 

Det är ju ingenting nytt direkt. Men man måste ju väga in det, och allrahelst när det är en absolut nybörjare som frågar, så har jag svårt att rekommendera en DSLR rakt av. Prova vingarna med något annat först. Eller om man är extremt säker, köp en.

Jag har redan en digital systemkamera (dock ej med videofunktion). Kommer sälja av den och köpa en DSLR med videofunktion tror jag. Jag må va nybörjare men lite ambitioner har jag ändå. Jag vill inte bara köra det som är enklast - självklart inte för krångligt heller - men all utrustning man använder måste man ju lära sig att jobba med till slut ändå oavsett om det är en kamera, en TV eller ett datorprogram.

Men dåså, har du en DSLR redan så vet du ju vad du har att göra med. Men det såg jag inte att du skrev något om heller. Det är ju lite skillnad på en som aldrig hållit i en kamera, men tycker att denne vill göra film. Och en som provat. Har du redan koll på en del av tekniken, så för all del, skillnaden mot att fota manuellt är inte överväldigande. Objektiven bör du ju således också ha pejl på?

Det hamnar väl på om man vill filma, eller göra film. Antar jag. Hur många hantverk man vill lära sig. Men om du vet med dig att du har koll på din systemkamera, så kör. Men märk väl att det blir lite kringutrustning för filmning.

Att "48-55mm" är vanligt beror på att det är en lämpligt allround brännvidd till fullformat då det matchar det mänskliga ögat någorlunda. På en APS-C sensor behövs runt 30-35mm för samma utsnitt. Ett 50mm på en APS-C motsvarar 80mm på en fullformat.

Vad man ska välja DSLR eller videokamera beror även på vad man ska filma och som Smörgåsmannen säger, vad man vill lägga fokus på. Ibland kan tekniken vara i vägen för berättandet.

Vad man ska välja DSLR eller videokamera beror även på vad man ska filma och som Smörgåsmannen säger, vad man vill lägga fokus på. Ibland kan tekniken vara i vägen för berättandet.

Detta håller jag fullständigt med om!