Den Utomstående

Denna ska spelas in om ett par månader, och jag skulle gärna vilja ha lite feedback. Har gjort en hel del filmer förut, men den här blir den första där jag både skriver, regisserar, filmar och redigerar helt själv! ;)

Den Utomstående utkast 2.pdf

Du har en intressant grundstory, men jag ser några bekymmer.

De minsta först: Rätta några stavfel (ex. "männsikan"). Första beskrivningen av rummet är onödigt detaljerad i min smak. Kan göras luftigare och mer visuellt.

Ett lite större bekymmer: Det saknas en karaktärsintroduktion av Joanne.

Ett snäpp till: Visserligen är det en kort scen, men voice-overn tar väldigt stort utrymme. Det enda som händer medan Joanne berättar är att hon skriver och kollar på klockan en gång.

Ytterligare ett snäpp: Monologen är ojämn. Jag får uppfattningen att Joanne är ett "högre väsen" som studerat människan en tid, men hennes språk upplever jag inte som högstående. Emellanåt blir det banalt och ungdomliga uttryck ("liksom") blandas med mognare. Men framförallt uttrycker hon sig motsägelsefullt: Å ena sidan tycker Joanne att människan är besynnerlig, märklig och förstår inte varför livet ser ut som det gör - å andra sidan så tycker hon att hennes jobb (att studera människan?) är slutfört?

Och sista: Joanne lämnar mig förvirrad över varför hon anser sig vara överflödig. Jag hittar ingen trovärdig motivering till det, för hon påstår i princip att hon är trött på sitt uppdrag för att hon inte förstår sig på människan, men att hon är klar - och då är man överflödig och måste dö? Jaha, varför då?

Lycka till!

Hmmm.. Vad hände med "På Insidan"?

Har du någon länk till dina tidigare filmer?

Slutade läsa efter några rader, du har inte lärt dig hantverket. Men jag hoppas att du lär dig det nu efter min beskrivning.

Scen beskrivning kommer i första hand. Att lampa är tänd och sånt. Sen kommer det vad karaktären ska säga eller göra. Sen är det bara att köra på.

Slutade läsa efter några rader, du har inte lärt dig hantverket. Men jag hoppas att du lär dig det nu efter min beskrivning.

 

Scen beskrivning kommer i första hand. Att lampa är tänd och sånt. Sen kommer det vad karaktären ska säga eller göra. Sen är det bara att köra på.

"Scenbeskrivning" i ett ord. "Lampan är tänd". Du ska kanske vara lite försiktig med att se flisor i andras ögon, bylletski.

MEN jag håller inte med bylletski om att scenbeskrivningen ska komma först och en karaktären och sen "köra på". Nu har jag inte läst manuset, så jag refererar inte på något vis till det. I ett filmmanus beskriver du vad som syns och hörs. Om det första som syns är en person, så beskriver du personen - det som syns och är relevant. Med diskreata medel guidar du kameran. Det handlar inte om att stolpa upp först det ena och sen det andra, utan att skapa en atmosfär och en stämning och en helhetsbild.

Det var ett väldigt kort och koncist manus. Sponant undrar jag om film verkligen är rätt medium. Du berättar mer än du visar.

Sen har du diverse stavfel, som "grund stadie". "ett doft sus" blev ganska kul, men utgör ändå ett störande moment i läsningen.

Beskrivningen av rummet var för detaljrik, beskrivningen av huvudpersonen obefintlig.

Om hon suckar över människans liv som bara slutar med att dö, så är det märkligt att hon sen själv tycker att hon är färdig och måste dö. Om hon tycker att människans liv är så värdelöst på grund av detta, så borde hon själv ha andra meningar och mål och inte begå självmord.

Det var ett väldigt kort och koncist manus. Sponant undrar jag om film verkligen är rätt medium. Du berättar mer än du visar.

 

Sen har du diverse stavfel, som "grund stadie". "ett doft sus" blev ganska kul, men utgör ändå ett störande moment i läsningen.

 

Beskrivningen av rummet var för detaljrik, beskrivningen av huvudpersonen obefintlig.

 

Om hon suckar över människans liv som bara slutar med att dö, så är det märkligt att hon sen själv tycker att hon är färdig och måste dö. Om hon tycker att människans liv är så värdelöst på grund av detta, så borde hon själv ha andra meningar och mål och inte begå självmord.

Jag är upplärd av Björn Carlström (Jägarna 1-2) och Maria Karlsson (Snabba Cash 1-2) Så jo scenbeskrivning kommer först. Blir annars jobbigt att läsa om man skriver så här.

FEL.

En man går igenom hallen. Hallen har gula väggar och den har grönt golv. Han stannar upp. Lampar lyser upp hallen.

RÄTT

Hallen har gula väggar och grönt golv. Lampar lyser upp hallen. En man går igenom hallen och stannar upp.

Du kan bedöma själv. Men sista altenativet RÄTT var lättare att läsa och lättare att förstå.

EDIT: Det handlar om att bygga upp scenen först så att karaktären kan röra sig i den. Det är en regel. Om du inte kan den reglen eller inte vill lära dig den. Då kommer du aldrig komma upp till den nivån som manusförfattare som du vill komma upp till. Läs vilket manus som helst. Allt är uppbyggt så.

http://www.lionsgateawards.com/script_warrior.pdf

Bylletski: Läsbarheten, flödet och situationen "bestämmer" hur manuset blir uppbyggt. Då är det inte alltid det blir i den klassiska ordningen SCENRUBRIK, Miljöbeskrivning, Handling, KARAKTÄR, Dialog.

Ibland räcker en bra scenrubrik för att sätta miljön och stämningen. Ibland är det första vi ser en karaktär, inte miljön i bakgrunden eller runtomkring. Ibland har vi redan varit på samma plats så det inte är nödvändigt att ge en miljöbeskrivning. etc.

Vilket (ironiskt nog) framgår av manuset du länkade till.

Tillbaka on-topic så har jag ännu inte läst Malms manus i den nya versionen, så jag får be att återkomma med feedback.

EDIT:

Den här versionen är betydligt kortare än vad jag minns från den förra, men jag saknar fortfarande det jag skrev i första inlägget:

- En bearbetning av dialogen, som fortfarande låter för ungdomlig för en högt stående varelse, som uppenbarligen varit på jorden länge och studerat människan.

- Någon handling som bryter av/sker mellan de långa blocken av VO-monolog, vilka fortfarande tar oerhört stor plats.

- Stavfelen...

Tillägg

- En karaktärsintroduktion på Joanne saknas. Det finns inget som beskriver hur hon ser ut och hur hon för sig.

Lycka till!

 

EDIT: Det handlar om att bygga upp scenen först så att karaktären kan röra sig i den. Det är en regel. Om du inte kan den reglen eller inte vill lära dig den. Då kommer du aldrig komma upp till den nivån som manusförfattare som du vill komma upp till. Läs vilket manus som helst. Allt är uppbyggt så.

 

1) Jag har i allafall nått en nivå så att jag har nio sålda kortfilmsmanus, okunnig om din sk regel. "Walking the Graveyard" är ett av dessa (mitt första sålda) vars resultat ligger på imdb.com. Mina tio första år som manusförfattare (av ca 20) ägnade jag åt att tro att jag kunde allt och alla andra hade fel. Hoppas att det inte tar dig lika lång tid att komma förbi det stadiet.

2) Det är INTE en regel. Däremot så kan vissa författare ha direktiv från de som köper deras manus, eller ha egna idéer om hur ett manus ska vara upplagt. Som t ex när jag agerade manusdoktor en gång fick jag strikta order att inte plocka bort känslobeskrivningar som jag lärt mig inte hörde hemma i ett filmmanus.

3) ALLT är inte uppbyggt så. Svenska manus kanske, men de är i regel ganska dåliga ur mer än en aspekt.

Apråpå "ordningsregler" om att ALLA manus är skrivna med miljöbeskrivningar först.

Första stycket ur 1492: Conquest of Paradise:

"We start on a man's elegant slipper. He is seated in a

splendid chair. Moving up the stocking leg, we pass the

garter of Castile, coming to rest on a pair of delicate

hands. His fore finger impatiently plays with a large

topaz ring. Over this, we hear distant footsteps, echoing

on marble floors."

(http://www.angelfire.com/movies/ridleyscott/script/1492-ConquestOfParadise.txt)

Första stycket ur The Addams Family:

"A GROUP OF CAROLERS, their eager faces upturned, SINGS an

endless and cloying roundelay of "Little Drummer Boy."

They sing with self-righteous good cheer. As they

pompously begin their umpteenth verse[..]"

(http://www.dailyscript.com/scripts/the_addams_family.pdf)

Bylletski,

Beskriver du omgivningen det första du gör styrs vi som läsare till att anta att det troligtvis kommer att finnas någon form av etableringsbild. Beskriver du däremot karaktären först styrs vi tvärt om till att anta att karaktären introducerar oss som tittare till omgivningen. Désirée beskrev det bra i sitt tidigare inlägg att "Med diskreta medel guidar du kameran".

EXT. KYRKOGÅRD - NATT

KARIN, 30, iklädd tjocka vinterkläder springer vilt förbi gravstenar som viner förbi en efter en. Marken är täckt av frost och en tjock dimma ligger lågt ovanpå.

Här är chansen stor att det första du ser i huvudet är en person (eller kanske bara fötter) som springer utan direkt koppling till någon specifik miljö. Nästa klipp blir troligtvis en etableringsbild. Däremot om vi-

EXT. KYRKOGÅRD - NATT

Marken är täckt av frost och en tjock dimma ligger lågt ovanpå. KARIN, 30, iklädd tjocka vinterkläder springer vilt förbi gravstenar som viner förbi en efter en.

Här blir det lite annan stuk på det hela. Först en stillsam etableringsbild och sen Bam introduceras vi till Karin som springer.

Jag gissar att i större delen av fallen där ett manus är en riktig plåga att läsa beror det på brist på element som hjälper oss att taktmässigt ta oss från punkt A till punkt B. Jag skulle inte heller kalla det här formateringsregler. Scenrubrik och centrerad dialog är formateringsregler som finns till för att vi alla ska ha ett gemensamt förstående om hur vi läser ett manus. Hur innehållet är upplagt är en del av den kreativa aspekten.

Nu kallar jag ju inte mig manusförfattare så ta det jag säger med en nypa salt, det kan vara lika fel som det kan vara rätt.

Jag är upplärd av Björn Carlström (Jägarna 1-2) och Maria Karlsson (Snabba Cash 1-2) Så jo scenbeskrivning kommer först. Blir annars jobbigt att läsa om man skriver så här.

 

FEL.

En man går igenom hallen. Hallen har gula väggar och den har grönt golv. Han stannar upp. Lampar lyser upp hallen.

 

RÄTT

Hallen har gula väggar och grönt golv. Lampar lyser upp hallen. En man går igenom hallen och stannar upp.

 

Du kan bedöma själv. Men sista altenativet RÄTT var lättare att läsa och lättare att förstå.

 

 

EDIT: Det handlar om att bygga upp scenen först så att karaktären kan röra sig i den. Det är en regel. Om du inte kan den reglen eller inte vill lära dig den. Då kommer du aldrig komma upp till den nivån som manusförfattare som du vill komma upp till. Läs vilket manus som helst. Allt är uppbyggt så.

 

http://www.lionsgateawards.com/script_warrior.till pdf

Men samma människor kunde inte förklara för dig vilka "regler" det finns för manusskrivande, som du nyligen efterfrågade i en annan tråd?

Om du nu är upplärd som du själv säger så borde du åtminstone ha koll vid det här laget, vilket antyder något om att viss parts bristande kompetens. Du gör varken Carlström eller Karlsson någon förtjänst här när du benämner dig själv som deras 'lärling'.

Var inte så snabb med att name-droppa.

Då "bylletski" (tidigare "byllan", varför bytte du nick förresten?) för något år sedan började spamma ut synopsis och manuskript på löpande band och skrev "fuck you" och liknande till folk som kom med kritik så är det ingen idé att diskutera vidare.

Med det sagt innebär det inte att du, byllan, inte har lärt dig någonting under detta år, men att leka expert och skriva liknande inlägg som ditt senaste känns förringande gentemot folk med mer erfarenhet (ex Desirée).

Jag vill inte inleda en häxjakt, bara informera.

Med det sagt innebär det inte att du, byllan, inte har lärt dig någonting under detta år, men att leka expert och skriva liknande inlägg som ditt senaste känns förringande gentemot folk med mer erfarenhet (ex Desirée).

Jag hoppas vid alla gudar att jag inte har samma översittarattityd som bylletski har i sin historik. Säg ifrån i så fall.

Tidigare Byllan? Visst har alltid använt Byllan som mitt smeknamn. Men jag har aldrig använt Byllan här på forumet. Bara Bylund och Bylletski.

Tidigare Byllan? Visst har alltid använt Byllan som mitt smeknamn. Men jag har aldrig använt Byllan här på forumet. Bara Bylund och Bylletski.

På Byllans profil står namnet Jonas Byllan Bylund angivet. Bylletski har även diskuterat användarkontona Byllan och Bylund med denna moderator, som om de tillhörde samma person.

Jag hoppas vid alla gudar att jag inte har samma översittarattityd som bylletski har i sin historik. Säg ifrån i så fall.

Jag ser dig svara i en massa manustrådar och det är såklart ett engagemang jag beundrar. Med det sagt tycker jag nog att du ofta är lite väl vass i din kritik. Din feedback är relevant men formuleringarna ger något av ett bitskt intryck. Åtminstone två gånger har jag sett dig skriva något om att film kanske är fel medium, vilket känns besynnerligt eftersom folk hänger här just för att de vill göra film. Då kanske man inte vill höra att man borde syssla med något annat. Sen har jag förstått att du har sålt en del manus, vilket är riktigt awesome, men det kan vara värt att minnas att alla här inte ligger på eller ens strävar efter den nivån. Nu är du säkert hur trevlig som helst och jag vill inte mucka gräl och jag försvarar verkligen inte Bylletski, men du skriver ju själv att man ska säga ifrån =)

Jag ser dig svara i en massa manustrådar och det är såklart ett engagemang jag beundrar. Med det sagt tycker jag nog att du ofta är lite väl vass i din kritik. Din feedback är relevant men formuleringarna ger något av ett bitskt intryck. Åtminstone två gånger har jag sett dig skriva något om att film kanske är fel medium, vilket känns besynnerligt eftersom folk hänger här just för att de vill göra film. Då kanske man inte vill höra att man borde syssla med något annat. Sen har jag förstått att du har sålt en del manus, vilket är riktigt awesome, men det kan vara värt att minnas att alla här inte ligger på eller ens strävar efter den nivån. Nu är du säkert hur trevlig som helst och jag vill inte mucka gräl och jag försvarar verkligen inte Bylletski, men du skriver ju själv att man ska säga ifrån =)

Tackar för feedbacken. Jag ska tänka på vassheten. Försöker kalla det "saklighet" men det är en dålig ursäkt. En del gillar raka puckar, andra inte. Det finns många sätt att ge en ärlig åsikt på. Jag jobbar på vadderingen.

Vad det gäller "film kanske är fel medium [..] folk hänger här just för att de vill göra film" så är det inte så konstigt som det kanske verkar. Film är ett media som bygger på rörliga bilder och ljud. Om du skriver ett manus som hårddraget blir att du filmar någon som läser en berättelse, så blir det ingen bra film; du utnyttjar inte mediet. Då finns det två alternativ: antingen skriva om manuset så att det passar film, eller använda manuset till en novell eller något annat. Jag har själv suttit med historier som jag skrivit som filmmanus för att "det är det jag skriver och brinner för", men tillslut funnit att de gör sig bättre som romaner. Om man vill göra film, så blir trots allt filmerna bättre om man utnyttjar vad film innebär.

Film är ett media som bygger på rörliga bilder och ljud. Om du skriver ett manus som hårddraget blir att du filmar någon som läser en berättelse, så blir det ingen bra film

Jag förstår precis vad du menar och håller till viss del med om att det absolut kan vara en god idé att utnyttja mediets möjligheter. Däremot kan jag tycka att det är ett val som är upp till var och en att göra. Har man ett manus där någon i princip läser en berättelse ska man väl få ha det utan att någon kommer och säger att man ska göra något annat. Visst, man kan påtala att det kan kännas händelselöst eller ha synpunkter på vad som berättas men vad som är bra film är ju varken din eller min sak att avgöra. Hoppas min poäng går fram, alltså att det är skillnad på att säga något om innehållet och att be någon göra något annat. Återigen; det är inte alla som skriver sina manus i syfte att sälja dem, vilket gör att man kan förlåta ett eller annat dramaturgiskt regelbrott.

Jag förstår precis vad du menar och håller till viss del med om att det absolut kan vara en god idé att utnyttja mediets möjligheter. Däremot kan jag tycka att det är ett val som är upp till var och en att göra. Har man ett manus där någon i princip läser en berättelse ska man väl få ha det utan att någon kommer och säger att man ska göra något annat. Visst, man kan påtala att det kan kännas händelselöst eller ha synpunkter på vad som berättas men vad som är bra film är ju varken din eller min sak att avgöra. Hoppas min poäng går fram, alltså att det är skillnad på att säga något om innehållet och att be någon göra något annat. Återigen; det är inte alla som skriver sina manus i syfte att sälja dem, vilket gör att man kan förlåta ett eller annat dramaturgiskt regelbrott.

Jag har inte bett någon göra något annat än att skriva manus. Jag har påtalat att så som manuset är skrivet gör det sig inte så bra för film (givetvis utifrån mina preferenser om vad en bra film är). Det är en del av feedbacken. Jag bedömer manuset utifrån mina erfarenheter och kunskaper och idéer om hur ett manus bör vara för att kunna bli en tilltalande film.

Om man inte är intresserad av synpunkter på sitt manus, så bör man inte lägga upp det för att få feedback.

Jag bedömer manuset, inte författaren! Jag har inte gjort något annat än att bedöma innehållet i manuset, inte bett författaren göra något annat.

Sen hör det ju också till att det är mina synpunker och funderingar, inga kommenderingar eller regler. Som manusförfattare måste man lära sig att lyssna, men också att känna efter i sitt hjärta vad av andras idéer man vill implementera i sitt manus. Om det är så att det man har tänkt sig att filma är just en man som läser en historia, så struntar man ju givetvis i kommentaren om att det inte utnyttjar mediet. Om man däremot inte har reflekterat över att den färdiga filmen skulle bli en man som läser en historia, så är det värdefull info. Många nybörjare lägger in långa monologer utan att reflektera över vad det är man ser.

Sen är jag väldigt nyfiken på hur jag skulle kunna "påtala att det kan kännas händelselöst eller ha synpunkter på vad som berättas" utan att direkt eller indirekt samtidigt säga hur den färdiga filmen skulle bli. Det du säger är ju att jag skulle kommentera ritningarna för ett hus utan att bry mig om hur huset skulle bli; "ritningarna verkar vara för en båt, men det blir nog ett hus när ni börjar bygga."

Jag inser att jag var otydlig. I exemplet med en man som sitter och läser en berättelse menar jag att den konstruktiva kritiken i så fall kanske gör sig bäst gällande innehållet i berättelsen (som mannen läser) snarare än att kritisera faktumet att en man läser en berättelse. "Jag ser att du har ett hus, vad tror du om att möblera det på det här sättet?"

Jag inser att jag var otydlig. I exemplet med en man som sitter och läser en berättelse menar jag att den konstruktiva kritiken i så fall kanske gör sig bäst gällande innehållet i berättelsen (som mannen läser) snarare än att kritisera faktumet att en man läser en berättelse. "Jag ser att du har ett hus, vad tror du om att möblera det på det här sättet?"

Den konstruktiva kritiken gäller manuset. Om manuset består av en man som läser en berättelse, så är det det jag ger kritik på. Om jag såg filmen skulle jag inte höra berättelsen, utan se en tråkig film. Det är berättelsen man vill se och uppleva, inte mannen som läser. Man ser inte och upplever inte en berättelse som består av en filmad person som läser. Det funkar däremot utmärkt på radioteater eller ljudböcker, eftersom det mediet är gjort för att du ska kunna titta på annat, eller blunda, medan du lyssnar. Det är därför högtidliga tal hålls korta och gärna med humor och föreläsningar och presentationer om möjligt har bilder och/eller engagerar publiken genom att föra en dialog.

För mig är berättelsen mannen läser ointressant när den är i form av ett filmmanus som innebär att vi ser en man läsa en berättelse. Den dagen vi ser berättelsen är berättelsen en del av filmen och kommer att få sin beskärda del av kritiken.

En historia som berättas istället för att visas på en film är inte möblerna i huset - den är stoppningen i dynorna; något vi inte ser eller känner, eftersom vi bara ser stolarna utan möjlighet att sitta på dem. Sen, om vi ska forsätta med den metaforen, så var ju problemet att jag inte såg att ritningen skulle bli ett hus, utan en båt. Att kommentera möblerna i ett framtida hus, som jag tror kommer bli en båt. . . ;)

(Sen kommenterade jag faktiskt historien också)