Gå till innehåll

Arvet Långfilm


bylletski

Recommended Posts

Imponerande! :-) Utan synopsis orkar jag inte dega mig igenom hela manuset, men det jag läste verkade okej - Och finns det en riktig handling där inne så är ju allt på tipp topp.

Dialogen är däremot styltig och scenbeskrivningen är i yttersta laget, men det är ett bra grovutkast.

 

Skippade till mitten nånstans och kom över "En maskerad person man ser inte vem det är. Personen springer fram och stryper Martina".

Att personen stryper Martina skulle innebära att Martina dör (Däremot kan han Ta stryptag. Sen är första delen av meningen illa formulerad och karaktären är inkorrekt introducerad. Är personen BLABLA, 53, så ska han presenteras som "BLABLA, 53, maskerad bortom igenkänning", eller liknande. Som läsare utav manuset är det viktigt att vi vet exakt vad som sker i manuset, varenda twist, för att korrekt kunna återspegla det i bild. De som ser på själva filmen sen kommer ju inte veta vad som står i manus.

 

Där har du en poäng Tack Tolin jag ska rätta det.

 

EDIT: Rättade det med personen. Men det med stryper håller jag inte med om för Martina slår ju honom sen och kommer loss.

Länk till kommentar
Share on other sites

Okej, nu har jag bara läst de fem-sex första sidorna, så jag tänker inte kommentera historien som helhet utan bara det intryck jag fick av de första sidorna.

 

Personerna är väldigt vagt beskrivna. Enbart ålder och någon enstaka detalj som rullstol förekommer. Det ger en alldeles för klen bild om vad det är för personer.

 

Platserna är obefintligt beskrivna. Dessutom så börjar det med en lång scen som verkar förflytta sig från arbetsrummet till köket och sedan ett hopp i tid (om de inte har enbart kokande vatten till middag) utan nya scenrubriker. Det känns torftigt och föga fantasieggande.

 

Är Erik stenrik eller utfattig? Är det en miljonär som vill fördela arvet eller en fattiglapp som lever i en illusion? Köttbullar och makaroner talar för det sistnämnda.

 

Dialogen är väldigt på näsan och berättar tydligt saker för oss som publik. Erik säger flera saker som Ingemar borde veta. Sedan säger karaktärerna väldigt mycket vad de tycker och tänker i klarspråk och det känns varken naturligt eller spännande.

 

Det jag har läst så långt av historien känns däremot spännande och jag kommer nog att skumma igenom manuset för att få ett hum om hur det går. Jag funderar mycket på hur mycket nån som sitter och äter snabbt hopsvängt halvfabrikat med sin vuxna dotter har några pengar alls att fördela som skulle kunna intressera någon. Och Martin verkar ju inte så intresserad så att han har lust att smöra för sin pappa. Kanske vet han att han ändå får sin del, men han skulle ju kunna få mer om han höll sig väl med sin pappa. Och hustun som inte verkar vara någon hustru för att hon stack när han friade - och lämnade barnen?!? Hm... Jag kan inte neka till att upptakten på storyn gör mig lite nyfiken. Och varför skänker han inte bort sina pengar när han är i livet? Om det nu stör honom att ett av barnen kommer att ärva, så är det ju ganska lätt löst, kan man tycka, men något hindrar honom uppenbarligen.

Länk till kommentar
Share on other sites

Okej, nu har jag bara läst de fem-sex första sidorna, så jag tänker inte kommentera historien som helhet utan bara det intryck jag fick av de första sidorna.

 

Personerna är väldigt vagt beskrivna. Enbart ålder och någon enstaka detalj som rullstol förekommer. Det ger en alldeles för klen bild om vad det är för personer.

 

Platserna är obefintligt beskrivna. Dessutom så börjar det med en lång scen som verkar förflytta sig från arbetsrummet till köket och sedan ett hopp i tid (om de inte har enbart kokande vatten till middag) utan nya scenrubriker. Det känns torftigt och föga fantasieggande.

 

Är Erik stenrik eller utfattig? Är det en miljonär som vill fördela arvet eller en fattiglapp som lever i en illusion? Köttbullar och makaroner talar för det sistnämnda.

 

Dialogen är väldigt på näsan och berättar tydligt saker för oss som publik. Erik säger flera saker som Ingemar borde veta. Sedan säger karaktärerna väldigt mycket vad de tycker och tänker i klarspråk och det känns varken naturligt eller spännande.

 

Det jag har läst så långt av historien känns däremot spännande och jag kommer nog att skumma igenom manuset för att få ett hum om hur det går. Jag funderar mycket på hur mycket nån som sitter och äter snabbt hopsvängt halvfabrikat med sin vuxna dotter har några pengar alls att fördela som skulle kunna intressera någon. Och Martin verkar ju inte så intresserad så att han har lust att smöra för sin pappa. Kanske vet han att han ändå får sin del, men han skulle ju kunna få mer om han höll sig väl med sin pappa. Och hustun som inte verkar vara någon hustru för att hon stack när han friade - och lämnade barnen?!? Hm... Jag kan inte neka till att upptakten på storyn gör mig lite nyfiken. Och varför skänker han inte bort sina pengar när han är i livet? Om det nu stör honom att ett av barnen kommer att ärva, så är det ju ganska lätt löst, kan man tycka, men något hindrar honom uppenbarligen.

 

Läs hela manuset så kommer du förstå hela grejen. :)

 

EDIT: Det är ju locationsnubbens jobb att hitta platserna inte mitt. Jag skriver bara handligen och replikerna det är mitt jobb som manusförfattare.

Länk till kommentar
Share on other sites

EDIT: Det är ju locationsnubbens jobb att hitta platserna inte mitt. Jag skriver bara handligen och replikerna det är mitt jobb som manusförfattare.

 

Nja, det är en sak att peka ut en specifik plats - det är en helt annan att beskriva platsen. Det sistnämnda är i allra högsta grad viktigt för att iscensätta en miljö och stämning.

Länk till kommentar
Share on other sites

Nja, det är en sak att peka ut en specifik plats - det är en helt annan att beskriva platsen. Det sistnämnda är i allra högsta grad viktigt för att iscensätta en miljö och stämning.

 

Fast om man läser hela manuset för jag har beskrivit att det ska vara ett stall där också. WOPS då är det plötsligt en bondgård som Eriks bodde i :) Då vet producenten och då ska det vara en bondgård han väljer eller något annat har jag fel? :)

Länk till kommentar
Share on other sites

Ja, du har fel. Att du skriver att det finns ett stall innebär bara att det finns ett stall, inte att det är en bondgård. Om det är två personer här du verkligen vill ta åt dig tips och kritik från så är det Daac och Désirée.

 

Okej. Men direkt man lägger ut en manus här då ska många hålla på att försöka ändra i min story osv. Det är jävligt jobbigt.

 

 

EDIT: Verkar också att inte många har mycket till hjärna heller. Är Erik stenrik eller urfattig? Vad tror du han skänker bort 52 miljoner läs manuset.

 

Sen klagar dem också på mina karaktärer att Martin verkar inte intresserad av pengarna eller vad det stod så han verkar inte smöra för sin pappa. LÄS MANUSET INNAN DU KOMMENTERAR SNÄLLA.... Blir bara lack.

Länk till kommentar
Share on other sites

Okej. Men direkt man lägger ut en manus här då ska många hålla på att försöka ändra i min story osv. Det är jävligt jobbigt.

 

 

EDIT: Verkar också att inte många har mycket till hjärna heller. Är Erik stenrik eller urfattig? Vad tror du han skänker bort 52 miljoner läs manuset.

 

Sen klagar dem också på mina karaktärer att Martin verkar inte intresserad av pengarna eller vad det stod så han verkar inte smöra för sin pappa. LÄS MANUSET INNAN DU KOMMENTERAR SNÄLLA.... Blir bara lack.

 

Varför lägger du upp ett manus om du inte är intresserad av att lyssna på kritik eller feedback?

 

Om det är så att Erik äger en bondgård och är ekonomiskt oberoende, skriv det. Det finns ingen anledning att vänta till slutet med att kasta in ett stall och att vi då ska förstå att det hela utspelar sig på en bondgård. Skriv det i början. Ändra INT. ERIKS HUS till INT. HERRGÅRD eller något så vi direkt förstår var vi är någonstans och att det är ett stort och fint hus, istället för en enplansvilla i en förort.

Att hitta den faktiska platsen där man ska spela in är "locationsnubbens" uppgift, men din uppgift som manusförfattare är att måla upp en bild av var vi är så att "locationsnubben" vet vad han ska kolla efter, men framför allt för att de som läser manuset ska få upp bilder i huvudet.

 

Beskriv mer av karaktärerna och omgivningen, "Huset är stort och gammalt" är manusets första mening. Gammalt? Det kan ju vara från 70-talet eller från 1700-talet. Mörka korridorer, snirkliga trappor, piedestaler...? Hur ser det ut? Du vet säkert hur du tänkt dig att det ska se ut, beskriv det för oss.

 

Som en sista grej, på sidan sex har du repliken "Du har mig, Karl, Bengt och Josefin kvar. Vi kan inte vara utan dig." Det är allmänt jävligt knepigt i en film när man pratar om en person som inte finns med i bild, speciellt när man aldrig har fått se den personen, så det kanske vore nåt att fundera över.

 

Lycka till!

Länk till kommentar
Share on other sites

Läs hela manuset så kommer du förstå hela grejen. :)

 

Jo, jag är med på att om jag läser hela så förstår jag historien, men det jag upplevde i läsvärde var inte något som gjorde att jag ville fortsätta. Jag delade med mig av mina intryck av de första sidorna - det kan också vara viktig information för du vill faktiskt ge "rätt" intryck hos din läsare redan från första början annars kommer dina manus inte att bli lästa längre än de första sidorna.

 

EDIT: Det är ju locationsnubbens jobb att hitta platserna inte mitt. Jag skriver bara handligen och replikerna det är mitt jobb som manusförfattare.

 

Hallå, nu har du missuppfattat något otroligt viktigt. Ditt jobb är att skriva så att läsaren får en bild i huvudet om vad det är man ser. Det innebär inte att du behöver ge en komplett inventarieförteckning av vad som finns i ett rum, men ge en bild av det som är vestäntligt för historien. Om jag inte ens får en uppfattning om det är en stenrik, pompös, äldre herre, en neddekad, fattig alkis eller en inkontinent, senil man så har du missat det viktigaste av allt i ditt skrivande.

 

Att skriva manus är inte bara att smeta ner en bra historia på ett papper. Du måste kunna förmedla den på ett sätt så att den får liv när man läser den.

Länk till kommentar
Share on other sites

Okej. Men direkt man lägger ut en manus här då ska många hålla på att försöka ändra i min story osv. Det är jävligt jobbigt.

 

 

EDIT: Verkar också att inte många har mycket till hjärna heller. Är Erik stenrik eller urfattig? Vad tror du han skänker bort 52 miljoner läs manuset.

 

Sen klagar dem också på mina karaktärer att Martin verkar inte intresserad av pengarna eller vad det stod så han verkar inte smöra för sin pappa. LÄS MANUSET INNAN DU KOMMENTERAR SNÄLLA.... Blir bara lack.

 

Men snälla du, lägg inte upp dina manus om du inte tål kritik.

 

Om jag inte orkar läsa igenom manuset, så är det ditt problem, inte mitt. Om du inte kan presetera upplägget på ett sådant sätt att du fångar mitt intresse, då är det ditt problem! Du har problem, inte jag.

 

Jag läser setupen av ditt manus och förstår inte vad det är för karaktärer och du skyller på att jag inte läst hela manuset. Jag ska inte ha behöva läsa hela manuset för att förstå vad det är för personer jag läser om, det ska jag få ett grepp om från första början. Jag ska inte behöva läsa hela manuset innan jag förstår om huvudpersonen är en lodis eller en greve.

 

Men, om det kan glädja dig, så ska jag hädanefter inte lämna vidare kommentarer på dina manus. Jag hoppas att att du slipper kommentarer från de övriga "utan hjärna" också.

Länk till kommentar
Share on other sites

Jag körde Scriptshadow stilen nu och läste bara de första 10 sidorna för att bedöma om det är något som fångar mig och får mig vilja läsa resten av manuset, o.s.v.

 

Kan tyckas vara någorlunda strängt, men faktum är att de första 10-sidorna, eller första akten i stort sätt, är en väldigt bra indikator i sig själv på hur resten av manuset kommer se ut. Speciellt så stillistiskt eller "hantverksmässigt". Enkelt uttryckt så är det rimligt att anta att om personen i fråga begår grova nybörjarmisstag i början av manuset så begår hen även liknande misstag i senare skeden av manuset.

 

Och det jag såg nu var ett tunnt skelett av ett manus som behöver lite mer kött på sig.

 

Som redan nämnts så använder du dig av väldigt tunna beskrivningar...."huset är gammalt", vad innebär det exakt? Och varför blir karaktärerna bara beskrivna med namn? Hur ser atmosfären ut i rummet/huset? Istället för att du målar upp en bild av vart vi är och vilka vi följer så har du istället ritat upp några tunna streck på ett vitt papper. Allt är så oerhört ytligt.

 

 

Relaterat till detta är karaktärernas interaktion och dialogerna....väldigt stelt och väldigt mycket så "på näsan", som Désirée sa. Det finns ingen undertext som ger djup eller mening åt scenen eftersom karaktärerna säger rakt ut vad dom tycker och tänker. Det finns ingen 'dialog' här, helt enkelt, bara ett par karaktär som konstaterar lite faktan med varandra. Två eller fler karaktärer som pratar med varandra utgör inte en 'dialog'. Sen dessutom så byter dina karaktärer samtalsämnen bara så där, helt icke-organiskt: från arvet till Eriks skuld (

 

("Men... jävla lag" specifikt känns som något hämtat ur "Mongo Från Yttre Rymden").

 

Beskriv området och karaktärerna lite mer utförligt... men se till att du använder slående beskrivningar som fångar essensen i vad du vill förmedla, så du inte istället bara råkar info-dumpa. Hellre en kort tjock beskrivning (Thick description - Wikipedia, the free encyclopedia) än en längre men tunn beskrivning.

 

När det kommer till dialog så är det svårt att förklara hur man gör "rätt"... men en bra tumregel är att tänka på att människor väldigt ofta håller tillbaks det de egentligen vill säga och försöker istället leda in samtalsämnet så att den andra parten tar upp frågan (som exempelvis varför Ingemar behöver pengarna).

 

För inspiration:

 

Däremot så ska du få cred för 'Erik'. Idéen bakom honom tycker jag är jävligt clean; En Dickens-karaktär med Bergmanesqa drag... Ebeneezer Scrooge möter Isak Borg från Smultronstället. Den idéen bör du hålla fast i, tycker jag.

 

Sen är det inte så konstigt att folk undrar hur det kommer sig att de är stenrika eller inte... panpizza? Köttbullar? Menar du allvar?

Länk till kommentar
Share on other sites

Okej jag ber verkligen om ursäkt för det jag har skrivit det var verkligen dumt av mig att kasta mig ut såna saker som inte är sanna. Jag vet att ni har hjärna det var dumt av mig.

 

MR A: Min morfar är miljonär och han lever rena lycksen. Jag skriver vad jag har sett. Vi äter ofta köttbullar som är köpta från Ica och PanPizza hemma hos honom. Ibland är det annan mat som ser ja fattig ut som ni tycker. Men jag förstår bara inte varför ni är lite emot detta med köttbullar och panpizza :) Om någon utav er är rika visst har ni beställt pizza eller ätit detta då? Exakt jag hade rätt i det ni går inte ut på dyra restauranger varje dag för att äta dyr mat. Ni går inte heller till någon affär som bara är för rika människor affären kanske heter Rika får endast handla här fattiga stanna utanför vi vill inte ha er här.

 

Nu har ni förstått min bild hoppas jag. Peace.

Länk till kommentar
Share on other sites

Det handlar inte om att "rika människor" måste nödvändigtvis äta på någon dyr restaurang varje dag. Det hanlar om att du vill presentera dom som "rika" men bilden du ger oss är vilka Svenssons som helst i din tunna beskrivning av familjen och Eriks tomma hus. Och SEN har du dom käka makaroner o köttbullar och panpizza på det?

.

Länk till kommentar
Share on other sites

Okej jag ber verkligen om ursäkt för det jag har skrivit det var verkligen dumt av mig att kasta mig ut såna saker som inte är sanna. Jag vet att ni har hjärna det var dumt av mig.

 

MR A: Min morfar är miljonär och han lever rena lycksen. Jag skriver vad jag har sett. Vi äter ofta köttbullar som är köpta från Ica och PanPizza hemma hos honom. Ibland är det annan mat som ser ja fattig ut som ni tycker. Men jag förstår bara inte varför ni är lite emot detta med köttbullar och panpizza :) Om någon utav er är rika visst har ni beställt pizza eller ätit detta då? Exakt jag hade rätt i det ni går inte ut på dyra restauranger varje dag för att äta dyr mat. Ni går inte heller till någon affär som bara är för rika människor affären kanske heter Rika får endast handla här fattiga stanna utanför vi vill inte ha er här.

 

Nu har ni förstått min bild hoppas jag. Peace.

 

En mataffär för rika människor som heter RICA, det är inte så illa pinkat...

 

Om nio av tio som har gett dig feedback på ditt manus tar upp att det är för snåla beskrivningar så att man inte riktigt får en bild av vilka personerna och platserna är, då kanske det ligger något i det? Sure thing, en miljonär som lever "rena lycksen" kan absolut käka panpizza eller makaroner och köttbullar, men vad är poängen med det? En films inledning handlar väldigt mycket om att bygga upp karaktärer och presentera en problematik, om en miljonär sitter och käkar panpizza finns det väl något mer i det än att "det är bara är så." Gör det till en grej, om du absolut vill ha med det. Låt Erik vara supersnål. Låt Erik vilja ha panpizza för att det påminner honom om något. Låt det finnas en poäng i att det absolut ska vara panpizza de käkar.

Det är inte konstigt att någon vill ha en slice Billys då och då men det är en film du har skrivit, låt det finnas en poäng med saker och ha inte med saker bara för att din morfar brukar käka sådant.

Länk till kommentar
Share on other sites

Delta i konversationen

Du kan posta nu och bli medlem senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Gäst
Skriv ett svar...

×   Klistras in som rik text.   Återställ formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   Du kan inte klistra in bilder direkt. Ladda upp eller sätt in bilder från URL.

×
×
  • Skapa nytt...