Gå till innehåll

Sagan om Ringen triologin


Jeopardyjack

Recommended Posts

Javisst. Rollspel är säkert kul. Hmm... Riskerade "Cloud" att dö någongång? Riskerade då DU att dö också?

 

Så du motsätter dig relationer mellan psykiskkontakt och fysiskkontakt med hjälp av sinnena? När man skapar en kontakt med en person i en film/spel så behöver man inte dö själv bara för den personen dör. Men man skapar en relation som man kan relatera till.

Länk till kommentar
Share on other sites

anna dea, du pratar bort dig själv helatiden. och så fort nån kommer på dig byter du ämne, blandar in nya saker. som spel och film. varför? och du pratar emot dig själv, använder antaganden för att alltid ha rätt.. se bara:

 

Det tog dem 1 år att filma, och sen ca: 1 år för varje film i post-production. jag ser fortfarande inte varför det är den "största" bedriften inom film?

- antaganden igen, som vanligt. tog PJ 8 år att sammanställa filmerna med en budget på 3 mlijarder. jämför det med pampigaste hollywoodfilmen som går lös på det dubbla på 2 år max. det är den "största" (med betoning på största) lågbudgetfilmen någonsin. det var allt jag skrev.

 

Är inte så värst insatt i Jackson, men har sett alla hans filmer. men det är fortfarande det att själva lotr-historien är dålig från första början.

så vad är det du diskuterar igenligen?

 

Den fungerade säkert jättebra när den kom ut, och gör väl det relativt än,

- okej,

 

Du får nog tro mig att första stumfilmen/ljudfilmen hade bra större impakt hos folk än när de såg Lotr-trilogien på bion.

- vad spelar det för roll vad en film har haft för impakt hos folket? det har den här diskussionen aldrig handlat om det.

 

Och sen är det väldigt skit-i-samma vad som är svårast att göra. Om du tror film handlar om det så är du väldigt ute på djupt vatten.

undrar vem som tror det jag:

 

När vi ändå är inne på svårast. Jag vill gärna se Final Fantasy X på bioduken. Manuset ligger på ca: 7000 sidor och tv-spels formen kissar ner allt vad lotr heter i precis A-L-L-T

 

att ens börja jämföra spel med film tyder på en väldigt låg nivå. alla vet att det är två helt olika slags medium och själav ideen med film har aldrig vart den samma som ett 40 timmars rollspel.

 

Att du missar en spelserie som har sålts över 70 miljoner exemplar får du stå för. Det är 20 miljoner mer än ringen-trilogien!

jag kan säga att jag vet inte siffrorna, men jag vet att 70 miljoner står för hela spelserien dvs alla final fantasy spel sedan mitten på 90 talet. räkna du med hur många böcker av sagan om ringen som sålts också, så kanske det blir lite mer rättvist.

 

nejtack, väljer härmed att avböja från den här diskussionen då den bara är rentutav fjantig, på samma sätt som den var innan vi tog upp den igen.

Länk till kommentar
Share on other sites

anna dea, du pratar bort dig själv helatiden. och så fort nån kommer på dig byter du ämne, blandar in nya saker. som spel och film. varför? och du pratar emot dig själv, använder antaganden för att alltid ha rätt.. se bara:

 

Tråkigt att din analysförmåga är begränsad så du inte kan vidga dina vyier med andra infallsvinklar.....

 

 

- antaganden igen, som vanligt. tog PJ 8 år att sammanställa filmerna med en budget på 3 mlijarder. jämför det med pampigaste hollywoodfilmen som går lös på det dubbla på 2 år max. det är den "största" (med betoning på största) lågbudgetfilmen någonsin. det var allt jag skrev.

 

Jahapp. James Cameron planerade Titanic från 1985 till den vart klar November 1997. Alltså är det en större bedrift....

 

Källa: James Camerons Titanic book.

 

 

så vad är det du diskuterar igenligen?

 

Lotr antagligen? lol.....

 

 

- okej,

 

Så är det.

 

 

- vad spelar det för roll vad en film har haft för impakt hos folket? det har den här diskussionen aldrig handlat om det.

 

..... Så folket har ingen som helst betydelse för en films storhet och framgång? Så det är bara hur mycket pengar och tid de pumpar upp i pre-production till post-production?

 

Kul för dig då...

 

 

 

undrar vem som tror det jag:

 

Är väl du som propagerar för hur stor Lotr är tidsmässigt och pengamässigt.

 

 

 

att ens börja jämföra spel med film tyder på en väldigt låg nivå. alla vet att det är två helt olika slags medium och själav ideen med film har aldrig vart den samma som ett 40 timmars rollspel.

 

Att du är naiv och inte kan se en relation mellan dem är något du får stå för. Handlar fortfarande om människor och vad de upplever med känslor och sina sinnen. Det är inte en direkt nyhet att de båda mediumena har väldigt liknade samband med varandra.

 

Pröva läs på dig mer om tv-spel och vad det har för betydelse hos människor.

 

 

jag kan säga att jag vet inte siffrorna, men jag vet att 70 miljoner står för hela spelserien dvs alla final fantasy spel sedan mitten på 90 talet. räkna du med hur många böcker av sagan om ringen som sålts också, så kanske det blir lite mer rättvist.

 

Annars från 1987 när det första släpptes... Hur var det med att inte ta en massa antaganden? och ja, det är böckerna jag pratar om.

 

nejtack, väljer härmed att avböja från den här diskussionen då den bara är rentutav fjantig, på samma sätt som den var innan vi tog upp den igen.

 

Ganska så trångsynt då att börja hävda dig och sen inte vilja fortsätta. VAd får du av det?

Länk till kommentar
Share on other sites

Anna Dea. Vad gör du på ett filmforum? Du borde tydligen vara på ett spelforum, där spel är vad livet handlar om. Här pratar vi film. Om du vill hylla spelvärlden, gör det där.

 

lol, studerar film så nog borde jag vara på ett filmforum, men samtidigt är jag också på spelforum ;)

Länk till kommentar
Share on other sites

får man inte hylla böcker här då heller?

 

Well, men kanske inte basunera att ett spel, som inte har nån koppling alls till filmen i fråga, är så mycket bättre än filmen. Det känns ganska irrelevant.

 

"Nä, den filmen var sämre än upplevelsen när jag hade sex i förrgår." Ungefär lika lite relevant.

 

Visst, böcker får självklart hyllas, men kanske när filmen bygger på boken, eller har en koppling till filmen ifråga eller liknande.

 

 

"Adam Sandler är bättre än blodpudding"

"Matrix är sämre än en fjällpromenad"

"En kattunge är finare än Kubricks 'Barry Lyndon'"

 

Men jag kanske är ute och cyklar...

Länk till kommentar
Share on other sites

Well, men kanske inte basunera att ett spel, som inte har nån koppling alls till filmen i fråga, är så mycket bättre än filmen. Det känns ganska irrelevant.

 

"Nä, den filmen var sämre än upplevelsen när jag hade sex i förrgår." Ungefär lika lite relevant.

 

Visst, böcker får självklart hyllas, men kanske när filmen bygger på boken, eller har en koppling till filmen ifråga eller liknande.

 

 

"Adam Sandler är bättre än blodpudding"

"Matrix är sämre än en fjällpromenad"

"En kattunge är finare än Kubricks 'Barry Lyndon'"

 

Men jag kanske är ute och cyklar...

 

Det är stor skillnad mellan att jämnföra mellan medium som berättar historier på olika sätt än att försöka göra en jämnförselse som du gjorde som liknar att jämnföra en apa med jupiter.

Länk till kommentar
Share on other sites

Det är stor skillnad mellan att jämnföra mellan medium som berättar historier på olika sätt än att försöka göra en jämnförselse som du gjorde som liknar att jämnföra en apa med jupiter.

 

Självklart. Jag drog det till sin spets. Å andra sidan skrev du det här inlägget:

 

Jag tillhör den skaran som har upplevt mäktigare upplevelser 4 år innan första delen visades på bion. Snackar självklart om Final Fantasy VII. Hur kan en film på 12 timmar mätas sig med Clouds tankar och känslor i ett 40 timmars rollspel där man själv styr och upplever samma sak, än att vara betraktare?

 

Att ett dataspel skulle vara bättre än Lotr kändes det lite som apa vs. jupiter. Det ÄR två skilda medium.

 

Peace.

... Jag menar det. Vi lägger av. Jag tror/hoppas att du förstår vad jag menar, och jag vet att jag förstår vad du menar - en spelupplevelse kan vara mer personligt engagerande än en filmupplevelse någonsin kan vara.

Länk till kommentar
Share on other sites

Peace.

... Jag menar det. Vi lägger av. Jag tror/hoppas att du förstår vad jag menar, och jag vet att jag förstår vad du menar - en spelupplevelse kan vara mer personligt engagerande än en filmupplevelse någonsin kan vara.

 

Det kan den säkert, men jag har aldrig gråtit av något som hänt i ett spel. Har varit ganska nära i ett par tre spel, men inte mer än så.

Och nej, det är inte för att jag har spelat "fel" spel.

Länk till kommentar
Share on other sites

Det kan den säkert, men jag har aldrig gråtit av något som hänt i ett spel. Har varit ganska nära i ett par tre spel, men inte mer än så.

Och nej, det är inte för att jag har spelat "fel" spel.

 

Förmodligen inte. Men Anna Dea har det. Ta diskussionen med henne (honom?).

Jag ville bara avsluta den meningslösa diskussionen för min del.

 

Film berör mig starkast, medan spel berör spelfolk starkast. Och kanske kan en viss situation eller passage i ett spel engagera spelaren på gränsen till att tugga fradga, något som film har svårare för. Men vad vet jag? Jag förmodar bara.

Länk till kommentar
Share on other sites

Film berör mig starkast, medan spel berör spelfolk starkast. Och kanske kan en viss situation eller passage i ett spel engagera spelaren på gränsen till att tugga fradga, något som film har svårare för. Men vad vet jag? Jag förmodar bara.

 

Man skulle nog kunna kalla mig för en spelmänniska, har spelat många spel som dom flesta aldrig hört talas om. Spel kan beröra en på sätt som en film inte kan, men som jag sa innan inget spel har fått mig att gråta. Få spel har dessutom fått mig att skratta.

Jag tror att det beror på att man för det mesta bara följer en karaktär och honom/henne/den/det kan dom inte döda. Andra karaktärer som dom faktiskt kan ta livet av kommer man aldrig särskilt nära. Förutom i spel som FF. Brukar dock oftast inte gilla karaktärerna i FF.

Länk till kommentar
Share on other sites

Du har rätt. Skratt och gråt är nog mest förbehållet film. Men jag antar att om man investerat 35 speltimmar i en karaktär, så förmodar jag att man är ganska engagerad för dess "överlevnad".

 

Men som sagt, du får ta denna diskussion med Anna Dea, eftersom denne håller Final Fantasy före Lord of the Rings.

Länk till kommentar
Share on other sites

Det kan den säkert, men jag har aldrig gråtit av något som hänt i ett spel. Har varit ganska nära i ett par tre spel, men inte mer än så.

Och nej, det är inte för att jag har spelat "fel" spel.

 

Det är som sagt vilket spel du har spelat, och vilken typ av människa du är. T.ex. är Titanic en typisk film man gråter till fast du kanske inte gör det. Det blir samma sak med tv-spel. T.ex. Aerish död i FF VII bröt kulmen iom de mer vardagliga spelare fick känslor och kunde uttrycka det med gråt. Det har funnits tidigare i spel, men då har det varit de mer hängivna spelarna som har fått dessa känslor än vardags svensson.

 

Rollspel t.ex. har ju djupet hos en bok, det visuella hos en film och det interaktiva i ett spel.

 

Då får mer än gärna komma till http://www.loading.se för mer diskussioner angående spel, och då kan få mer djupgående kunskap om ämnet. Du har bara att vinna på det.

Länk till kommentar
Share on other sites

Det är som sagt vilket spel du har spelat, och vilken typ av människa du är. T.ex. är Titanic en typisk film man gråter till fast du kanske inte gör det. Det blir samma sak med tv-spel. T.ex. Aerish död i FF VII bröt kulmen iom de mer vardagliga spelare fick känslor och kunde uttrycka det med gråt. Det har funnits tidigare i spel, men då har det varit de mer hängivna spelarna som har fått dessa känslor än vardags svensson.

 

Rollspel t.ex. har ju djupet hos en bok, det visuella hos en film och det interaktiva i ett spel.

 

Då får mer än gärna komma till http://www.loading.se för mer diskussioner angående spel, och då kan få mer djupgående kunskap om ämnet. Du har bara att vinna på det.

 

Jag grät inte när jag såg Titanic, men då visste jag i och för sig redan hur den skulle sluta, vem som dog osv. Annars har jag rätt lätt att gråta när jag ser film och läser böcker.

En intressant parallel man kan dra är att tv-serier har samma effekt på mig. Trots att man har spenderat mer timmar med karaktärerna så börjar jag sällan gråta när dom dör, den enda serie som fått mig att gråta är ironiskt nog Battlestar Galactica.

Håller inte med om att rollspel har djupet hos en bok. Tycker oftast att all statistik osv kommer emellan. Blir personligen mer engagerad i äventyrsspel likt Little Big Adventure och Beyond Good And Evil. Max Payne är även det ett spel där jag blev engagerad i karaktärerna.

 

Loading.se hängde jag på innan det splittrades i två.

Länk till kommentar
Share on other sites

Jag grät inte när jag såg Titanic, men då visste jag i och för sig redan hur den skulle sluta, vem som dog osv. Annars har jag rätt lätt att gråta när jag ser film och läser böcker.

En intressant parallel man kan dra är att tv-serier har samma effekt på mig. Trots att man har spenderat mer timmar med karaktärerna så börjar jag sällan gråta när dom dör, den enda serie som fått mig att gråta är ironiskt nog Battlestar Galactica.

Håller inte med om att rollspel har djupet hos en bok. Tycker oftast att all statistik osv kommer emellan. Blir personligen mer engagerad i äventyrsspel likt Little Big Adventure och Beyond Good And Evil. Max Payne är även det ett spel där jag blev engagerad i karaktärerna.

 

Loading.se hängde jag på innan det splittrades i två.

 

Men då är det mest subjektivt hos dig och inget annat.

 

Statestiken har ju inte så mycket med historian att göra. Gillar dem 2 spelen med, men Max Payne var hur roligt som helst när det kom ut, men lite väl tråkigt idag.

Länk till kommentar
Share on other sites

Men då är det mest subjektivt hos dig och inget annat.

 

Statestiken har ju inte så mycket med historian att göra. Gillar dem 2 spelen med, men Max Payne var hur roligt som helst när det kom ut, men lite väl tråkigt idag.

 

Klart det är subjektivt, men det är ju det du skriver med?

 

Statestiken har inget att göra med historian nej, men det är en stor del i gameplayet. I actionspel är det ofast inget mellan spelaren och spelet, kanske någon meny där man väljer vapen.

 

Jag nämnde inte direkt Max Payne (1 och 2) för själva gameplayets skull, utan för storyn och alla monologer.

 

Jag ser fram emot dom kommande Dreamfall episoderna, tror att dom kommer att väcka känslor likt inget annat spel gjort för mig innan.

Länk till kommentar
Share on other sites

Hmm... Jag tror ämnet i den här tråden har frångåtts lite väl mycket ett tag nu. Jag har för mig att tråden handlade om Sagan om Ringen. Kanske bör det startas en ny tråd om spel i diskussionsforumet?

 

Vad gäller Sagan om Ringen har jag alla extended edition, jag har sett dom flera varv - både filmer och extramaterial - och jag har svårt att hitta ett motstycke i filmhistorien vad gäller engagemang, skicklighet och resultat. Jag är grymt imponerad och fascinerad av den samlade talangen som skapade detta epos i tre delar. Hatten av för Peter Jackson som gick i bräschen, och tack till New Line Cinema som trodde på honom.

Länk till kommentar
Share on other sites

Delta i konversationen

Du kan posta nu och bli medlem senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Gäst
Skriv ett svar...

×   Klistras in som rik text.   Återställ formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   Du kan inte klistra in bilder direkt. Ladda upp eller sätt in bilder från URL.


×
×
  • Skapa nytt...