I väntan på Kapten Nemo (13 sidor)

Tja!

Jag tänkte börja lägga upp mina manus här eftersom medlemmarna verkar ge bra feedback och konstruktiv kritik här på forumet. Ska själv försöka dela med mig av mina åsikter på andra spännande manus, skrivna av er.

Detta manuset skrev jag en decembernatt då jag inte kunde sova. Blev ganska nöjd men vill gärna höra vad ni tycker och vad jag skulle kunna göra bättre.

Synopsis: Sebastian, en ung småstadsmänniska som har förlorat sitt hopp om mänskligheten och av en slump lyckas komma över boken "En världsomsegling under havet". Han identifierar sig snabbt med den mytomspunna och hämndlystne Nemo, kapten på det fanatiska fartyget Nautilus. Ju längre in i boken Sebastian tar sig, desto närmare kommer han sin egen destruktiva verklighet. En verklighet som endast kan uppnås i ett tillstånd...

Ett manus om den nödvändiga förändringen.

Tack på förhand!

I väntan på Kapten Nemo.pdf

Gillar idén - hade gärna sett den som kortfilm.

Tror dock att du kan fila till den lite och göra den ännu bättre. Dialogen kändes lite stiff på sina ställen - försök att skådespela ut dialogen själv, så märker du snabbt var det känns överspelat.

Och till sist måste jag tjata om formateringen, då halva min uppmärksamhet fastnar på alla "fel" i manuset.

Exempelvis.

- Int. Lägenhet, TV-rum – kväll. (skriv alltid med versaler, skriv hellre natt istället för kväll)

- Skriv alla namn i versaler utom i själva dialogen.

- Dialogen ska inte vara centrerad, utan vänsterställd.

- Undvik sånt här i manuset: "(svag i rösten)" & "(pratar i telefon)".

- Skippa alla utropstecken i dialogen. Punkt, komma och frågetecken räcker gott och väl.

Visst får man bryta mot regler och förmaningar (många har gjort det med framgång). Men det enklaste tricket för att få en producent att läsa ens manus, är att formatera det som dom är vana vid.

Läs gärna andras manus som gått i produktion. Det är den bästa skolan.

Ser fram emot att läsa fler manus av dig i framtiden.

Ett litet förtydligande.

Dialogen ska vara vänsterställd med indrag. My bad.

Namn ska bara skrivas i versal när de introduceras för första gången.

Sen förstår jag absolut inte var du har fått för dig att man inte ska använda utropstecken i dialog. Det är en signifikant skillnad mellan "en varg." och "en varg!"

Namn ska bara skrivas i versal när de introduceras för första gången.

 

Sen förstår jag absolut inte var du har fått för dig att man inte ska använda utropstecken i dialog. Det är en signifikant skillnad mellan "en varg." och "en varg!"

Att namn bara ska skrivas versalt första gången är jag inte helt beredd att hålla med. Det fungerar gott och väl - men det är absolut inte en sämre metod att alltid skriva ut namn i versaler.

Gällande manuset i fråga så syftade jag mest på namnrubrikerna i dialogen.

Här är två högst aktuella exempel på manus där man konsekvent skriver ut namnen i versaler.

http://www.imsdb.com/scripts/My-Week-with-Marilyn.html

http://www.imsdb.com/scripts/Iron-Lady,-The.html

Jag kan hålla med om att utropstecken i dialog inte är en regel huggen i sten.

Men du kan inte förneka att den dyker upp i nästan var och varannan bok/kurs/föreläsning om manusskrivande.

Googla gärna på exclamation point + screenplay - om du tror att jag tagit det ur tomma intet.

Jag skriver bara hur jag själv hade gjort och jag menar inte att dina metoder är fel på något sätt.

Jag vill bara understryka att det finns tusen metoder och sätt att skriva manus på. Jag som många andra blandar hej vilt bland olika skolor och regler.

Det viktigaste är att själv hitta ett skrivsätt som man trivs med, och som inte sticker allt för mycket i ögonen på andra.

Formatmässigt sett så finns det en hel del kvar. Men du har redan fått den del tips här ovanför. Om du använder t ex Celtx får du en hel del gratis. (Och namn ska bara skrivas med versaler i beskrivande text första gången vi ser dem.)

Historiemässigt kände jag att filmformatet inte var det bästa för att berätta den. Det är väldigt mycket prat. Han berättar om sin syn på samhället och politik, men vi ser väldigt lite agerande. Bildmässigt sett skulle vi mest se personer som pratar, vilket faktiskt inte är så intressant. Försök VISA vad han är för person, istället för att han ska berätta det för oss. Eller byt format, det kan också vara en lösning. En novell kanske?

Jag skulle gärna fått en förklaring på varifrån flaskan kom; om det var ett hjärnspöke eller någon som drev med honom.