Hur ska kunna jag nå dit jag vill på bästa sätt?

Hej!

Går just nu mitt andra år på gymnasiet med media som inriktning samt att jag skapar film på skol- och privattid.

Mitt absolut största intresse är film och allt som har med film att göra. Mitt största mål i livet är att få jobba med film i framtiden och kunna försörja mig på det jag älskar. Jag både redigerar, regisserar, skriver manus, mixtrar med ljud o.s.v. Jag tycker verkligen allt som har med film att göra är riktigt roligt!

Det jag nu undrar är hur jag efter gymnasiet ska gå tillväga för att komma dit jag vill... Just nu är min framtidsplan för att nå mitt mål som en enda röra i huvudet, jag har inte en susning om vad som är bäst för mig. Ska jag gå på Stockholms filmskola eller liknande, vad finns det för möjligheter efter det? Ska jag kanske börja söka jobb inom filmbranschen med detsamma och hoppas på det bästa? Ska jag börja med att bara göra independentfilmer och se om det finns en marknad utifrån det? Tänk om jag väljer fel?

Tacksam för svar! Dela gärna med er utav eventuellt egna erfarenheter! Tack på förhand.

Jag skulle satsa på en filmskola av nått slag, nån filmutbildning helt enkelt.

Det finns en hel del trådar som tar upp olika skolor så kolla igenom de, själv har jag sökt till Högskolan Dalarna.

Om du har praktik (vilket jag antar att du borde ha), så försök hitta nån plats som passar dig och behåll kontakt med de du praktiserar hos.

Jag praktiserade hos en dokumentärfilmare som jag fortfarande håller kontakt med och har jobbat lite med då och då, på det sättet har jag lärt mig lite nytt och träffat andra personer inom branschen.

Kontakter är bland det viktigaste inom filmbranschen skulle jag nog gissa på.

Jag skulle satsa på en filmskola av nått slag, nån filmutbildning helt enkelt.

Det finns en hel del trådar som tar upp olika skolor så kolla igenom de, själv har jag sökt till Högskolan Dalarna.

Om du har praktik (vilket jag antar att du borde ha), så försök hitta nån plats som passar dig och behåll kontakt med de du praktiserar hos.

 

Jag praktiserade hos en dokumentärfilmare som jag fortfarande håller kontakt med och har jobbat lite med då och då, på det sättet har jag lärt mig lite nytt och träffat andra personer inom branschen.

Kontakter är bland det viktigaste inom filmbranschen skulle jag nog gissa på.

Tack för svaret! Glömde faktiskt bort att nämna något om praktiken. Försökte ringa ganska många olika filmbolag faktiskt nu senast när jag skulle ha praktik. Men eftersom att det var vinter då jag skulle praktisera så var det ofta p.g.a. att det inte fanns några filmprojekt igång just på vintern som jag fick ett nej som svar... Men det är bara att visa framfötterna nästa år igen då jag går i trean och se vad jag kan tänkas hitta.

Sen så har jag precis som du säger kollat upp några skolor, framförallt Stockholms filmskola... men jag ska inte begränsa mig på just den kanske.

nej om u vill verkligen plugga film ska du inte begränsa dig på utbildningar du ska söka på, men ha ändå i åtanken alla skolor är inte lika bra...Jag ska i år efter ett års sabbatsjobbande, börja plugga igen så såg att endast två skolor motsvara mina kriterier efter min tre års plan...

nej om u vill verkligen plugga film ska du inte begränsa dig på utbildningar du ska söka på, men ha ändå i åtanken alla skolor är inte lika bra...Jag ska i år efter ett års sabbatsjobbande, börja plugga igen så såg att endast två skolor motsvara mina kriterier efter min tre års plan...

Aha, ok! Men det svåra är ju just det att veta vad somk passar mig bäst... har inte en aning... vilka två skolor är det som motsvarar dina kriterier?

Jag valde först och främst medieinstitutet för att jag vill gärna utöka mitt bagage med mer TV produktionserfarenheter..TV specialist utbildningen på medieinstitutet har LIA, där du praktiskt lär dig saker genom att göra dem, sen har de 1/3 av utbildningen som är praktik. Sen har vi filmlinjen i Fridhems fölkhögskola, jag valde den för den utgår nästa från samma sak vad gäller att lära sig, de har även andra roliga kurser såsom special effekter, hur man sköter ekonomi vid inspelning samt möjlighet att få ut sin film på filmfestivaler.

Rent sagt så är mina kriterier för den utbildningen jag ska gå på:

- Inte mer än två års utbildning

- möjlighet att praktisera / yrkesförbererande utbildning

- Ge mig mer kunskaper än vad jag redan har

Du får i ditt fall tänka på vad som gynnar dig bäst i framtiden, samt att du vet att den utbildningen du väljer verkligen ger dig mer i ryggsäcken.

.

Jag valde först och främst medieinstitutet för att jag vill gärna utöka mitt bagage med mer TV produktionserfarenheter..TV specialist utbildningen på medieinstitutet har LIA, där du praktiskt lär dig saker genom att göra dem, sen har de 1/3 av utbildningen som är praktik. Sen har vi filmlinjen i Fridhems fölkhögskola, jag valde den för den utgår nästa från samma sak vad gäller att lära sig, de har även andra roliga kurser såsom special effekter, hur man sköter ekonomi vid inspelning samt möjlighet att få ut sin film på filmfestivaler.

 

Rent sagt så är mina kriterier för den utbildningen jag ska gå på:

- Inte mer än två års utbildning

- möjlighet att praktisera / yrkesförbererande utbildning

- Ge mig mer kunskaper än vad jag redan har

 

Du får i ditt fall tänka på vad som gynnar dig bäst i framtiden, samt att du vet att den utbildningen du väljer verkligen ger dig mer i ryggsäcken.

.

Ok!! Tack för tipsen! de ska jag ta till mig och tänka på.

Hej Winghen,

Jag var i liknande sits för ett par år sedan, man tog studenten och var redo för filmvärlden men hade ingen aning var man skulle börja. En sak är säker, begränsa dig inte till Sverige!

Tyvärr är det så att filmbranschen bygger framförallt på kontakter, och sveriges kontaktnät är extremt slutet i gemförelse med många andra delar i världen. Det är relativt lätt att hamna på en TV-kanal om man nu vill det, kamera operatörer finns det gott med jobb om, men om du har lite högre aspirationer så måste du våga riskera. Jag brukar inte sikta på utbildningar längre än 1 år pga diplomen, bachelors och masters är helt orelevanta i branschen. Det du betalar för i en skola är kunskap och speciellt kontakter, men inte diplomet.

Jag rekommenderar US eller Australien. Själv åkte jag till Sydney Film School (Australien) och träffade likasinnade. Internationella studenter har tagit ett stort steg och gjort något modigt, därmed är det en signal för hur motiverad man är för sitt intresse. Det i sin tur gav gnistor för modiga och roliga projekt. Idag är jag på en klättrande stege så att säga, har mött folk som jobbat med "stjärnorna". Något jag verkligen lärde mig är hur snabbt man byter intresse i själva yrket. Jag ville bli regissör i början, men nu vill jag jobba som Gaffer eller DOP. Det är en stor skillnad!

Kort och gott, satsa på utlandet, jag personligen har jätte bra erfarenhet av Sydney Film School! 90% av graduates hittar jobb inom industrin.

Jag gick sthlm filmskola 03-04 med ambitionen att bli regissör. Utbildningen var halvbra men gjorde att jag lärde känna folk började jobba som el och passare efter skolan. På fritiden regisserade jag kortfilm. Efter några år gick jag några manuskurser bla manuspiloterna och började göra större kortfilmer m sfistöd och produceter på större bolag. Efter det kom jag in på regilinjen på Di 09 där jag går nu. Lång väg men för mig var det bra att leta sig fram. Vill man jobba med film i sverige måste man iallafall förhålla sig till branchen även om man inte behöver gå precis samma väg som alla andra. Det tar tid oavsett vilken väg man väljer.

Det tar tid oavsett vilken väg man väljer.

Håller inte helt med, jag tycker det beror lite på risk/reward precis som med aktier (heh)

Känner en del folk som la in deras själ och pengar i att göra kortfilmer direkt efter sin första utbildning, en av dem vann sundance och sen var det overkligt lätt för honom att gå vidare :)

Hej Winghen,

 

Jag var i liknande sits för ett par år sedan, man tog studenten och var redo för filmvärlden men hade ingen aning var man skulle börja. En sak är säker, begränsa dig inte till Sverige!

Tyvärr är det så att filmbranschen bygger framförallt på kontakter, och sveriges kontaktnät är extremt slutet i gemförelse med många andra delar i världen. Det är relativt lätt att hamna på en TV-kanal om man nu vill det, kamera operatörer finns det gott med jobb om, men om du har lite högre aspirationer så måste du våga riskera. Jag brukar inte sikta på utbildningar längre än 1 år pga diplomen, bachelors och masters är helt orelevanta i branschen. Det du betalar för i en skola är kunskap och speciellt kontakter, men inte diplomet.

 

Jag rekommenderar US eller Australien. Själv åkte jag till Sydney Film School (Australien) och träffade likasinnade. Internationella studenter har tagit ett stort steg och gjort något modigt, därmed är det en signal för hur motiverad man är för sitt intresse. Det i sin tur gav gnistor för modiga och roliga projekt. Idag är jag på en klättrande stege så att säga, har mött folk som jobbat med "stjärnorna". Något jag verkligen lärde mig är hur snabbt man byter intresse i själva yrket. Jag ville bli regissör i början, men nu vill jag jobba som Gaffer eller DOP. Det är en stor skillnad!

 

Kort och gott, satsa på utlandet, jag personligen har jätte bra erfarenhet av Sydney Film School! 90% av graduates hittar jobb inom industrin.

Hej!

Har faktiskt haft en liten tanke i huvudet om att eventuellt sikta på att ta mig utanför sveriges gränser. Har hört fina lovord om sydney-skolan förr och det är absolut inget jag säger nej till :) har ju några år på mig att tänka, men för mig så skulle en utbildning utomlands inte skada!

Jag tänkte bara dela med mig av en egen historia, även om det inte är så mycker av en sådan just nu, men det kommer, det kommer! ;)

Jag går precis som du på gymnasiet, andra året på IT (tyvärr blev det så), jag har sysslat med film, eller ja videon sedan jag vara ca 13 bast,

gjorde då små skitfilmer o körde upp på youtube, som ingen egentligen ville se. Detta har dock fortsatt och med tiden har jag börjat konvertera

från bildspel och spelfilmer som tidigare var högt prioriterat till dansfilmer där jag själv regisserar, redigerar och skådespelar.

Förut ville jag för allt i världen plugga utomlands på en vulgärt dyr filmskola med regissörsinriktning, men jag har med tiden insett att det kanske inte

vore det bästa eller det optimala, att stressa sig fram leder sällan till något bra, så att min plan, åtminstone, ligger i att jag ska plugga film/tv i Dalarna

om, tja, ett drygt år då och eventuellt spetsa på det med en ett-årig utbildning utomlands efteråt. Visst känns Dalarna som ett ganska kargt och tråkigt ställe, men det bör åtminstone finnas ett hyfsat studentliv och chansen att sammanstråla med likasinnade på en film/tv produktionslinje är ju ganska stor.

Och man ska inte glömma att det är med ett bra "team" som man trivs med, som man har chans att utvecklas mest och bäst med det man sysslar med, oftast. Inte minst så får man också den tekniska bakgrunden och förståelsen för vad man står inför, som jag känner idag så har jag hyfsad koll på den digitala bearbetningen av video, samt lite i regissörssnåren, men inte så mycket mer därtill, och att få lite mer kött på benen kring film generellt sätt känns som en bra idé, innan man bestämmer sig för PRECIS vad man ska syssla med.

Med detta sagt så kan jag också fylla i att jag inte har några heliga band till Högskolan Dalarna eller så, utan det jag har i kikarn är att kolla in hur det är liksom och om jag inte är nöjd/har bestämt mig, kanske jag sticker iväg utomlands i alla fall.

Så jag önskar dig lycka till med allt och hoppas att det här kanske hjälpte något, på ett hörn eller två.

Ha de gott!

Jag tänkte bara dela med mig av en egen historia, även om det inte är så mycker av en sådan just nu, men det kommer, det kommer! ;)

 

Jag går precis som du på gymnasiet, andra året på IT (tyvärr blev det så), jag har sysslat med film, eller ja videon sedan jag vara ca 13 bast,

gjorde då små skitfilmer o körde upp på youtube, som ingen egentligen ville se. Detta har dock fortsatt och med tiden har jag börjat konvertera

från bildspel och spelfilmer som tidigare var högt prioriterat till dansfilmer där jag själv regisserar, redigerar och skådespelar.

 

Förut ville jag för allt i världen plugga utomlands på en vulgärt dyr filmskola med regissörsinriktning, men jag har med tiden insett att det kanske inte

vore det bästa eller det optimala, att stressa sig fram leder sällan till något bra, så att min plan, åtminstone, ligger i att jag ska plugga film/tv i Dalarna

om, tja, ett drygt år då och eventuellt spetsa på det med en ett-årig utbildning utomlands efteråt. Visst känns Dalarna som ett ganska kargt och tråkigt ställe, men det bör åtminstone finnas ett hyfsat studentliv och chansen att sammanstråla med likasinnade på en film/tv produktionslinje är ju ganska stor.

Och man ska inte glömma att det är med ett bra "team" som man trivs med, som man har chans att utvecklas mest och bäst med det man sysslar med, oftast. Inte minst så får man också den tekniska bakgrunden och förståelsen för vad man står inför, som jag känner idag så har jag hyfsad koll på den digitala bearbetningen av video, samt lite i regissörssnåren, men inte så mycket mer därtill, och att få lite mer kött på benen kring film generellt sätt känns som en bra idé, innan man bestämmer sig för PRECIS vad man ska syssla med.

 

Med detta sagt så kan jag också fylla i att jag inte har några heliga band till Högskolan Dalarna eller så, utan det jag har i kikarn är att kolla in hur det är liksom och om jag inte är nöjd/har bestämt mig, kanske jag sticker iväg utomlands i alla fall.

 

Så jag önskar dig lycka till med allt och hoppas att det här kanske hjälpte något, på ett hörn eller två.

 

Ha de gott!

Tjena! Tack för att du delar med dig!

Precis i dessa banor har jag också tänkt, men samtidgt kännt att pressen och stressen finns där; man vill bli "något" snabbt, man vill lyckas på en gång! Man vill inte vänta tills att man är "för gammal". Men jag har tagit å mig det du har sagt och håller med om det du tycker och tänker :) valmöjligheterna är oändliga! Det gäller ju att välja det som passar en själv bäst!

Jag inser aldrig att jag inte ska göra radbyten när jag gör inlägg på den här sidan, så jag är ledsen för formateringen, haha.

Men det du säger om pressen att liksom vilja ut snabbt, göra det du älskar o tjäna pengar på det, låter ju förvisso inte helt fel. Men regissör är av vad jag förstått ett jobb som man snarare klättrar till än hoppar rakt på. Det bästa råd jag kan ge dig, ur ett världsligt perspektiv, snarare än ett filmiskt sådant, skulle vara att det viktigaste av allt är att du har kunder eller folk att jobba åt, så kontakter är ju en nyckel. men för att de sedan ska bli nöjd med dig som regissör krävs erfarenhet, detta kan du ju samla på dig genom att resa och plugga, att studera utomlands innefattar båda dessa.

Med det sagt så tänker jag inte kliva ännu djupare ned i pappa-skorna, utan bara säga gör vad fan du vill och för böveln gör det DU tror på, så blir det nog bra ska du se:)

Jag tror att det i slutändan inte är livsviktigt vilken skola man väljer.

Sök ett gäng skolor och känn efter på antagningsdagarna, hur känns skolan och lärarna och framförallt hur känns resten av eleverna som söker.

Om ett gäng sköna och motiverade personer kommer in så har ni ju chans att bli ett grymt gäng och det är guld värt!

Kontakter som sagt! Det är också bra att välja en skola utan direkt inriktning om du är intresserad av det mesta inom film, man hittar sin plats sedan eftersom.

Jobb är som sagt också guldvärt och där bor du ganska bra till (uppsala är det va?) det är svårare i mitten av norrland, men däremot är det ett +, för då är jag den enda som faktiskt håller på med film i min stad och får på det sättet mer förfrågningar! Dock vill man ju längre.

Jag tycker att folkhögskola är en bra början, men du kanske har utvecklats längre än så. Det är dock grymt att man alla bor i närheten av varandra, helst på ett riktigt tråkigt ställe så att man inte har mycket annat att göra än film (dock blir ju de flesta lata när de är uttråkade).

Ett annat guld ord från mig är att göra film, massa film! Allt behöver inte vara bra men de flesta lär sig bäst av att just göra massa film och även om man inte är stolt nog att visa upp allt så låter ju antalet bra om det är mycket! T.ex som Josef Fares cirka 200 filmer när lämnade gymnasiet!

Jag tror att det i slutändan inte är livsviktigt vilken skola man väljer.

Sök ett gäng skolor och känn efter på antagningsdagarna, hur känns skolan och lärarna och framförallt hur känns resten av eleverna som söker.

Om ett gäng sköna och motiverade personer kommer in så har ni ju chans att bli ett grymt gäng och det är guld värt!

Kontakter som sagt! Det är också bra att välja en skola utan direkt inriktning om du är intresserad av det mesta inom film, man hittar sin plats sedan eftersom.

 

Jobb är som sagt också guldvärt och där bor du ganska bra till (uppsala är det va?) det är svårare i mitten av norrland, men däremot är det ett +, för då är jag den enda som faktiskt håller på med film i min stad och får på det sättet mer förfrågningar! Dock vill man ju längre.

 

Jag tycker att folkhögskola är en bra början, men du kanske har utvecklats längre än så. Det är dock grymt att man alla bor i närheten av varandra, helst på ett riktigt tråkigt ställe så att man inte har mycket annat att göra än film (dock blir ju de flesta lata när de är uttråkade).

 

Ett annat guld ord från mig är att göra film, massa film! Allt behöver inte vara bra men de flesta lär sig bäst av att just göra massa film och även om man inte är stolt nog att visa upp allt så låter ju antalet bra om det är mycket! T.ex som Josef Fares cirka 200 filmer när lämnade gymnasiet!

Tack för tipsen! Låter som om du har haft en hel del egna erfarenheter inom saken :D Det du tar sagt tar jag med mig i bagaget! Tack!