Spela rädd utan att avslöja att man är det?

Hej!

Jag ska strax dra igång med en film jag ska göra. Det mesta är nerskrivet så som manus, story, dialoger osv.

Inga problem så långt, men sen är det en scen i filmen som jag/vi som gör filmen inte riktigt kan klura ut hur man ska bete sig som skådespelare.

Det är som så att huvudpersonen ska spela rädd fast utan att det märks, under en specifik scen. Hur beter man sig rent uttrycksmässigt? Långsamma, mjuka rörelser, djup röst, gör ifrån sig ljud kanske?

Kom gärna med förslag!

Jag har varit med om detta själv för inte så länge sedan, då jag verkligen trodde att det var kört och att någon annan var i huset när jag var själv hemma.

Då gjorde jag diverse höga ljud ifrån mig, hade högre tonart och en djupare mer respektfull röst.

Så man kanske skulle köra på den reaktionen, dvs den verkliga. Men det kanske inte alltid är den verkliga som är den bästa om ni förstår?

Hur ska man bete sig uttrycksmässigt i ansiktet? Kommer nämligen inte ihåg hur jag "såg" ut under mitt exempel ovan, men nog fan var jag rädd!

Behöver verkligen hjälp med detta, minsta lilla tips är uppskattat (:

/Andreas

EDIT: Kan avslöja scenen lite. Det är så att huvudpersonen ska stå vid en skrivarapparat där han skriver ut som vanligt, tänker inte mer på det och läser igenom det han skrivit ut. Plötsligt sätter skrivaren igång och skriver ut ett papper, han tittar mot skrivaren tar upp pappret och ser att det är en bild på han själv när han står vid skrivaren och håller sina nyligen utskrivna papper. En vy bakifrån som förmedlar huvudpersonen att det är någon i rummet bakom honom. Kort förklarat :)

Filmen ska ha en övernaturlig, lite Stephen King stuk på det hela. Saker och ting som flyttar sig utan någon som helst logik på hur det hamnat där. Övernaturligt som sagt. Karaktären ska förneka "övernaturligt" till en viss gräns men framåt slutet tappa fattningen helt och börja hallucinera och se saker som inte existera.

Jag tycker din idé låter bra med att göra ljud ifrån sig. När jag känner så brukar jag också bli lite mer högljudd och försöka vara lite mer manlig om man säger så. haha

Det jag kommer på vore om han först står stilla och inte säger någonting alls och försöker lyssna om det är någon där (så brukar jag börja irl) sen att han kanske börjar diskutera utskriftens kvalitet med sig själv. Typ att han borde kanske ändra lite här och där.

Det är ett förslag och en början iaf.

Hoppas det hjälpte dig.

Glömde bort utskriften som kommer ut på honom. Han står tyst när han ser det. Börjar diskutera utskriften och samtidigt knycklar han ihop pappret och slänger det.

Nu så.

Ja visst gör den? :)

Kommer bli skitbra detta, fick hem Röde micken igår och gjort mickbom till den och fungerar hur bra som helst.

Har även byggt klart en steadycam & en camera dolly för att göra fina svep med.

Börjar filma nu till helgen, kommer bli sjukt nice. Tyvärr är det inte jag som står för kamera & ljudtekniska biten då jag är "vald" som skådespelare...

Usch, är det bara jag som får lite ångest inför en filminspelning? Jag vill ju prestera max, har ni några tips på hur man förbereder sig rent mentalt?

Jag ska spela en ganska "vanlig" roll i början, men närmre slutet balla ur totalt och bli likt Steven Weber i Stephen Kings "The Shining" (1997)

Tips mottages mer än gärna!

EDIT: Tack för tipsen Hebron!

/Andreas