Jag är bara väldigt skeptisk mot idéen att filmskapare ska behöva "matas" med en idé för att kunna filma någonting.
Får jag (och detta är min högst personliga inställning) höra enskilda ord, som "kärlek," "robot," eller "kall," så kan jag spinna vidare på scenarion som inte hade behövt vidare beskrivning. Men om jag hade fått höra "sofia fyller 13 år, hon ska ha kalas, något ska gå snett" så målas en idé upp i mitt huvud som jag inte kan relatera till eller påverka. Således försvinner fantasin och känslan av att skapa någonting eget, personligt.
Men jag respekterar dina tankar. Du vill utvecklas som filmare och anser att din nämnda metod är den som skulle fungera bäst. Jag tycker dock inte att du borde dra dig ur för den sakens skull, vänta och se vad som händer. Du kan föreslå vad du vill när cirkeln börjar komma igång. Vill du arbeta med ett avsmalnat scenario, så föreslå det! Det är omröstningen av ämnen som avgör resultatet.
EDIT: Tror att du har hakat upp dig för mycket på att man ska lära sig någonting rent teoretiskt av cirkeln. Det viktigaste är ju att vi har kul och
utforskar vårt filmande på ett kreativt sätt. Lärdomarna kommer ju genom praktiken, erfarenheten och diskussionen före, under och efter produktion. Om vi ska dra det till sin
spets så är ju egentligen vilket ämne som vi ska arbeta med ovesäntligt.