Gå till innehåll

Vad skall man med en filmutbildning till?


belarus

Recommended Posts

Jag är ny på forumet och saknar insyn i filmbranschen men undrar, utan avsikt att provocera, vad man skall med en manus/regiutbildning till? Är det inte bättre att plugga nåt seriöst (typ juridik, matematik eller kemi) och lära sig hur samhället fungerar? Med tanke på hur uruselt tråkig och talangbefriad svensk film är idag så tycks ingen utbildning hjälpa.

 

Mot det jag sagt kan det anföras att utbildningen ger ovärderliga kontakter och gratis resurser (mjukvara, hårdvara, arbetsteam etc.). Behöver man det för att skapa film? Det är väl bara att sätta igång och börja filma? (om intresset nu är så stort att man lyckats avvara tillräckligt med pengar för en kamera)

 

Personligen tycker jag de bästa svenska filmerna idag är kortfilmer av amatörer (som förvisso ibland är filmstudenter, men som troligtvis kunnat göra lika bra ifrån sig utan utbildning).

 

Mitt råd till er (som jag själv följer) är att agera i den ordning som följer: Ge er ut i världen, upplev konstiga saker, och berätta sedan om dem.

Länk till kommentar
Share on other sites

Kan inte utbildningen också vara ett sätt att upptäcka nya saker, får nya influenser också då. Och samtidigt lära sig hantverket. Jag tror inte jag är själv med att tycka att filmskapande i alla fall är lite av ett jobb man måste kunna, och inte bara beror på vad man upplevt. Det spelar inte så stor roll hur många bra historier du har om du inte kan få ner dom i manusform på ett bra sätt (om du nu vill bli manusförfattare). Jag säger inte att det finns ETT sätt man måste följa, men vissa riktlinjer tror jag ändå det kan vara bra att hålla sig till.

Länk till kommentar
Share on other sites

Jag har också funderat i belarus banor. En anledning till att svensk film ofta är tråkig kanske är just att den görs av folk som har ganska lika bakgrund och är relativt lågutbildade (förutom just inom film kanske). I Hollywood verkar det förekomma oftare att t.ex. läkare eller advokater sadlar om och bli manusförfattare eller producenter. Här i Sverige verkar alla inom media och kultur mest jobbat inom vårdyrken, om de haft jobb över huvud taget tidigare. Nu kanske det här låter elitistiskt, och det är inte så att jag menar att en jurist har mer att säga än en mentalvårdare, men jag uppfattar filmarbetare som en alltför homogen folkgrupp. (Min uppfattning, ej baserat på fakta!) Det vore roligare om fler typer av människor fick komma till tals, människor med annan bakgrund och andra historier att berätta.

Länk till kommentar
Share on other sites

Har börjat skriva manus sen förra året. Hittils har jag skrivit 1 långfilm på cirka 146 sidor och flertal kortfilmer. Jag siktar på ett yrke som Regissör eller Manusförfattare. Så därför valde jag att gå media eftersom det är en bra start för mig anser jag. Får lära mig mer om dramaturgi, filmkunskap och hur man hanterar kameror (just nu är det dock bara Mini DV's och Sony PD 150. Men man börjar ju alltid nånstans). Jag är ju i princip oerhört säker på vad jag vill hålla på med. Så att om jag hade valt natur eller något liknande skulle jag nog bara trötta ut mig själv. Det beror på faktiskt. Är man så oerhört engagerad att göra film, dvs något som du verkligen tror på och är säker på kan ha nån sorts inflytande på Svensk film, bör man satsa. Om du dock är osäker på hur du vill ha det är natur eller någon annan utbildningar som har bredare utformning något för dig, eftersom då har du en fast bakgrundsutbildning att fall mot. Själv är jag helt nöjd med mitt val. Har grubblat på denna i ett helt år nu, men jag har insett det positiva. Jag satsar hellre och lär mig så mycket man bara kan om film osv än tar den mer försiktiga vägen. Det är en riskabel väg, ja :D, men jag tror helt enkelt inte jag skulle vilja arbeta som något annat, även om det var bra lön. Jag anser att arbete är en viktig sak i livet, men allt jag brinner för är film.

 

Angående kontakter så tror jag inte du finner så många inom media eftersom dom flesta där är mer inriktade på att få en slapp utbildning och ett vanligt jobb flertal meter ifrån kameran. Men vad jag hört så kan det vara en merit om du skulle söka till en filmskola. Dramatiska Institutet har det skrivet på sin hemsida, om jag minns rätt.

 

Sist men inte minst. När det kommer till filmskolor så är utbildningen där ganska bra. Där får du i alla fall kontakter eftersom du arbetar med människor som har samma intressen som dig själv. Tillsammans med dom gör du helt enkelt film med massor av användbart material. Dessa kortfilmer som du gör (har jag fått fram när jag pratade med en lärare från DI) kommer bli din merit/CV för när du ska söka vidare filmutbildning eller jobb eftersom du kommer behöva en Showreel. Denna showreel är i pincip bara ett exempel på vad du har gjort, så att dom som anställer sig vet precis vem dom anställer. Det är i alla fall vad jag fått fram ur mina forskningar. Dessa kan vara inkorrekt fakta. Men det är ju bra om andra vet mer som kan rätta mig, och lära mig något nytt angående utbildningens olika faser.

Länk till kommentar
Share on other sites

Jag vet inte vad du menar med "en mer seriös utbildning". Jag går inte själv någon mediautbildning så jag tog inte åt mig, vill jag börja med att säga. Som vanligt så är utbildning en otroligt värdefull tillsats hos en entusiastisk filmskapare (eller vad som helst inom ämnet), men det är LÅNGT ifrån allt som behövs. Det blir alltid komplicerat när man ska svara på sådana här frågor, "Behöver man verkligen plugga konst/musik/något annat abstrakt estetiskt?". Nej man behöver inte plugga det, och jag vet inte vad du menar med "Vad ska man med det till?". Om man vill satsa så kan jag lova dig att utbildning är en otroligt bra grund för allt, inklusive mer estetiska saker. Men sen är ju nyckeln till all konst idéer, kreativitet och passion. Jag är lite snurrig så jag vet inte exakt vad jag har svammlat om, men min poäng är att frågan är osvarbar och skiftar så mycket från person till person att det egentligen inte lönar sig att säga något.

Länk till kommentar
Share on other sites

Jag ställde egentligen frågan av retoriska skäl: jag anser inte att man behöver en filmutbildning. Samtidigt erkänner jag att det är en svår fraga. T.ex. är det ju skillnad på en kvällsskurs en dag i veckan över ett halvår och en fyraårig heltidsutbildning.

 

Anledningen till mitt inlägg var att jag hade skummat igenom forumet en hel dag och tyckte mig se en ängslan över hur saker och ting skall produceras. Min poäng är att det inte finns rätt eller fel utan att skapandeprocessen går bättre utan regler ("där okunnighet råder frodas fantasin" var det nån som sa, fast då åsyftades nog värdet av kunnighet inom områden där fantsi kan vara negativt, såsom historia).

 

Egentligen tror jag alla estetiska discipliner kräver talang och inget annat. Lyckas man inte beror det därför inte på vilken utbildning man valt. Alltså tycker jag man skall lägga krutet på mindre kreativitetskrävande ämnen för sin utbildning, om man nu inte har ett genuint intresse för själva filmbranschen snarare än filmskapandet.

Länk till kommentar
Share on other sites

Belarus: En film är ingen enmansarbete, visserligen kanske en mans vision och tankar. Men när det kommer till kritan behöver man skådespelare, de som kan ljud och ljus, kameraman, regissör etc Då kan en utbildning vara bra att ha och knyta kontakter. Dock tror jag som du att man kan med okompetenta människor med en brinnande intresse för film få ihop riktigt bra film. MEN...

 

Svagaste länken i kedjan kan förstöra hela filmen.

Länk till kommentar
Share on other sites

Vad är en filmutbildning måste jag då fråga? som det verkar bland många på detta forumet så är det en skola där man utbildar regissörer och manusförfattare. men film är som Andreas Sjoeberg säger, ett teamarbete som inte är starkare än den svagaste länken.

 

kan man gå en skola för att lära sig komma på bra filmidéer? nje det tror jag inte men man kan gå en skola för att lära sig hur man tar hand om dem och skriver dem till ett färdigt manus. den dramaturgiska bakgrunden till ett manus är så oerhört komplicerad så den kan man inte bara läsa sig till i en bok på bibliteket, då skulle det ju inte vara nån match att bli regissör.

 

För att bli fotograf finns dels den rent tekniska biten runt hur kameran funkar (snackar inte videokamera med 1 rec knapp och resten autofunktioner på) och dels berättandet med bilder. precis som med att regissera och skriva manus krävs en enorm tallang till att börja med, med utbildning på det kan det bli riktigt bra! utan talang med utbildning kanske du kan få jobb på SVT eller nått!

 

Jag läser till Producent, det är en sorts filmutbildning men där handlar det lika mycket om siffror, lagar, organisation och planering som det handlar om att skapa en bra film, för utan siffror, lagar organisation och planering blir det ingen bra film, om det ens blir någon. kan säga att jag hade aldrig kommit så långt som jag gjort utan min utbildning än så länge.

 

Frågar man branschen så är erfarnhet det absolut viktigaste för att få jobb, men har du utbildning och erfarenhet (och naturligt vis är bra på det du gör) är du guld värd.

 

Det jag vill komma till är att film inte bara handlar om att kunna komma på en bra historia utan det krävs mycket fack-kunskaper för att klara ett riktigt projekt och försörja sig på det.

 

dessutom är det först de senaste åren som utbildat folk har blivit en del av branschen. tidigare var det folk som började som springpojkar och sedan jobbat sig upp. men ju mer avancerad braschen blir destu viktigare blir utbildningarna. man kan jämföra det med att i början av 1900 talet blev man snickare genom att vara lärling medans med tiden utbildningskraven stiger och idag ska du ha gått gymnasiet men ännu hellre högre utbildning för att få bygga hus.

Länk till kommentar
Share on other sites

Sjalvklart behover man inte ga en utbildning. Samma sak galler for att bli en journalist, man behover inte utbildning.

 

Men, jag tycker utbildning ar viktigt, och den borjar bli viktigare precis som i andra yrken. Jag har svart att tro att en person far jobb som regissor bara hux flux utan utbildning och utan erfarenhet (fast kanske i Sverige da).

 

I en skola far man tillgang till utrustning sa man kan "trana fram sig sjalv." Bra sangare tar sanglektioner, bra sangare tranar sin rost, samma saker galler filmskapare. Man maste "ova sin craftmanship".

 

Sen ska man ha klart for sig att det finns gott om folk som pluggar film som verkligen suger som filmskapare och kommer inte gora nagot annat an infomercials...

 

Under mina 3 ar pluggandes film i Santa Barbara sa har jag bara stott pa 3-4 pers som kanske har en chans i filmbranschen, resten ar domda till att inte ens jobba med film, och som bast sa blir det nog b-reklamfilm isf...

Länk till kommentar
Share on other sites

Hej, jag är också ny i det här forumet . Jag är en av de så har stora talanger inom estet. Jag är vädigt intresserad av att filma, hålla på med film desutom redigera filmer. Många säger att jag bör gå i det, men jag var så osäker i ett år om vad jag igentligen ville bli. Ville jag bli film regisör och ta drama och utbilda mig det? Eller..

Jag tog natur eftersom jag jag tycker att det är roligt och det är en av mina favvo ämnen desutom för att utbildnngen är bred. Grejen är, jag har förmågan att kunna bli film regissör och många av mina lärare tipsade mig och sa att jag borde utnytja min "förmåga" till min framtid mina vänner t.o.m. Jag vill det men, jag är en person som satsar mycket i skolan och helst bli något bra. Måste jag utbilda mig och gå i drama linjenf ör att kunna blir det?

Jag har drömt länge om att blir det, och då menare jag verkligen det. Jag vill utnytja det i min framtid, jag har drömmar!

men samtidigt vill jag ha en bra utbildning. Kan jag lyckas? kan jag uppfylla min dröm utan att gå i programmet? i sånna fall hur? snälla hjälp mig och ge mig goda råd.

tack. Hani

Länk till kommentar
Share on other sites

Jag är vädigt intresserad av att filma, hålla på med film desutom redigera filmer. Många säger att jag bör gå i det, men jag var så osäker i ett år om vad jag igentligen ville bli. Ville jag bli film regisör och ta drama och utbilda mig det? Eller..

Jag tog natur eftersom jag jag tycker att det är roligt och det är en av mina favvo ämnen desutom för att utbildnngen är bred. Grejen är, jag har förmågan att kunna bli film regissör och många av mina lärare tipsade mig och sa att jag borde utnytja min "förmåga" till min framtid mina vänner t.o.m. Jag vill det men, jag är en person som satsar mycket i skolan och helst bli något bra. Måste jag utbilda mig och gå i drama linjenf ör att kunna blir det?

Jag har drömt länge om att blir det, och då menare jag verkligen det. Jag vill utnytja det i min framtid, jag har drömmar!

men samtidigt vill jag ha en bra utbildning. Kan jag lyckas? kan jag uppfylla min dröm utan att gå i programmet? i sånna fall hur? snälla hjälp mig och ge mig goda råd.

tack. Hani

Kändes som det var jag som skrev det där. Jag brinner för film men pluggar något helt orelaterat. Utbildning suger upp en del av ens tid och engagemang, så jag har knappt någon energi kvar att göra något kreativt när jag kommer hem från skolan om dagarna.

 

Det fina med att plugga film är att man får tid och rum till att göra film. Får man mer tid och rum till att göra film ökar chanserna att man åstadkommer film, och det tror jag är mer värt än att kunna visa upp ett papper med ett betyg på. Hade betygen betytt så mycket så hade jag varit anställd som nätverkstekniker redan efter gymnasiet och jag hade säkert dessutom fått bra betalt.

 

Jag har tyvärr inga goda råd att ge. Jag kan bara utifrån egen erfarenhet säga att det är tungt att plugga något som inte har med film att göra när man bara har film i skallen hela tiden. Det går som sagt att ta sig igenom och till och med få bra betyg, men är man inte verkligt intresserad så betyder betygen förmodligen inget i slutändan.

 

En väldigt bred utbildning verkar aldrig vara speciellt inriktad, vilket innebär att man är dömd att inte bli riktigt bra på något. Det verkar vara först när man hamnar i arbetslivet som specialiserar sig. Å andra sidan är det bra att ha en grundläggande förståelse för alla moment. Det finns filmutbildningar som fungerar på samma sätt, men där behövs verkligen specialiseringen. Alla kan ju inte vara regissörer, men det är ju förstås bra om alla i "teamet" ändå har grundläggande förståelse för varandras jobb.

 

Även om jag tror att jag klarar av utbildningen jag går just nu och på nåt sätt skulle lyckas få ett jobb inom området så kan jag nog med säkerhet säga att sinnet tyvärr alltid skulle vara någon annanstans. Frågan är, ska man vara där sinnet är, eller är uttrycket "följ ditt hjärta" inget annat än en b-filmsklyscha som 80-talisterna har hittat på för att slippa bli vuxna?

 

Länk till kommentar
Share on other sites

Kändes som det var jag som skrev det där. Jag brinner för film men pluggar något helt orelaterat. Utbildning suger upp en del av ens tid och engagemang, så jag har knappt någon energi kvar att göra något kreativt när jag kommer hem från skolan om dagarna.

 

Det fina med att plugga film är att man får mer tid och rum till att göra film. Får man mer tid och rum till att göra film ökar chanserna att man åstadkommer något bra, och det tror jag är mer värt än att kunna visa upp ett papper med ett betyg på i just det här sammanhanget. Jag har tyvärr inga goda råd att ge. Jag kan bara utifrån egen erfarenhet säga att det är tungt att plugga något som inte har med film att göra när man bara har film i skallen hela tiden, om man inte är riktigt intresserad av området i fråga vill säga.

 

Frågan är, ska intresset gå före en bredare utbildning? Man kan ju se det såhär - En väldigt bred utbildning är aldrig speciellt inriktad, vilket innebär att man är dömd att inte bli riktigt bra på något. Det verkar vara först när man hamnar i arbetslivet som man börjar specialisera sig. Å andra sidan är det bra att ha en grundläggande förståelse för alla moment. Det finns filmutbildningar som fungerar på samma sätt, men där behövs verkligen specialiseringen. Alla kan ju inte vara regissörer, men det är ju förstås bra om alla i "teamet" ändå har grundläggande förståelse för varandras jobb.

 

Även om jag tror att jag klarar av utbildningen jag går just nu och på nåt sätt skulle lyckas få ett jobb inom området så kan jag nog med säkerhet säga att sinnet tyvärr alltid skulle vara någon annanstans. Ska man vara där sinnet är eller är uttrycket "följ ditt hjärta" inget annat än en skönlitterär klyscha?

 

Men kan inte man göra både två. Jag menar, kan inte jag plugga natur och samtidigt t.ex skriva en manus som sedan kan blir något? Jag har en dröm om att göra en film som kan påverka många männiniskor, Jag vill få männinskor att inse saker dem aldrig insett. Det är så mycket som jag vill. Men jag är så osäker.

Jag vet att jag kan klara av att göra det och det är jag säker på men jag vill bara veta vilken väg jag ska ta och om det är möjligt?

det finns en artist som var "luffare" han var 17 år när han blev känd. Men hur? Jo genom webbsiten "myspace" han hittade en musik producent och 3 gng om dan skikade han mail till honom. Och när mannen då så hans videon, bugade och bad han för killen att han skulle komma till honom. Han har t.ex inte gåt i nån musik inrikting eller något liknande.

Hehe jag förstår vad du menar och jag håller verkligen med om dig.

Vad mitt hjärta vill, det vet jag inte. Något säger mig att kämpa på både två, jag skulle kunna och börjat för länge sen. Men..hur?

Länk till kommentar
Share on other sites

Nu kanske det här låter elitistiskt, och det är inte så att jag menar att en jurist har mer att säga än en mentalvårdare, men jag uppfattar filmarbetare som en alltför homogen folkgrupp. (Min uppfattning, ej baserat på fakta!) Det vore roligare om fler typer av människor fick komma till tals, människor med annan bakgrund och andra historier att berätta.

jag tycker du har alldeles rätt! SÅ RÄTT!

men huvudsaken är att de inte gör de, jag vill verkligen det och personligen har massa "historier" men det går tydligen inte, eller? kan man tala med dem?

Länk till kommentar
Share on other sites

Men kan inte man göra både två.
Det är klart du kan. Inget annat än du själv kan hindra dig. Utbildning behövs inte för att lyckas. Kan du bara övertyga folk om att du är duktig på det du gör så har du ändå en ljus framtid. Det gäller bara att finna tid och resurser att göra det. En utbildning kan hjälpa till med detta men är inte nödvändig.

 

Är det högskola eller gymnasiet du pluggar? Gymnasiet krävde inte lika mycket engagemang som högskolan vill jag minnas, så ett gott råd kan vara att utnyttja gymnasietiden på bästa sätt. När du kommer ut från gymnasiet har du förhoppningsvis utforskat båda områden mer ingående och vet vad du ska rikta in dig på.

Länk till kommentar
Share on other sites

Jag ska fylla 17 vid slutet av året, ska börja gymnasiet nu i höst.

 

men frgan är till vem? till vem kan jag bevisa??

Jag har funderat på det, men det är inte så lätt som det igentligen låter. Folk kan lätt nobba dig, dt är det som jag är rädd för.

Länk till kommentar
Share on other sites

Jag ska fylla 17 vid slutet av året, ska börja gymnasiet nu i höst.

 

men frgan är till vem? till vem kan jag bevisa??

Jag har funderat på det, men det är inte så lätt som det igentligen låter. Folk kan lätt nobba dig, dt är det som jag är rädd för.

Tyvärr får man nog ta en del nobbar innan man halkar in någonstans, och det finns ingen bra anledning att vara rädd för det. Med den inställningen har du redan gett dig själv nobben, anser jag.

 

Fundera på vilka som skulle kunna tänka sig att betala dig för det du vill syssla med, och kom i kontakt med dessa människor, vare sig det är kunder eller arbetsgivare. Vill du gå en annan väg så kan du börja göra kortfilmer som en galning och ta alla chanser du kan att visa upp de verk du är stolt över, exempelvis på festivaler. Det kanske slutar med att du vinner något pris för en film eller får nya värdefulla kontakter. Om inte så går du alltid därifrån med ny erfarenhet och förhoppningsvis en vilja att utvecklas.

Länk till kommentar
Share on other sites

Jag borja lasa film nar jag var 19, akte till USA.

 

Innan dess hade jag pluggat natur pa IT-gymnasiet.

 

For mig har det hjalpt javligt mycket av att bara vara allmanbildad och just att man forstar sig pa datorer, grafik, compression, etc. for att kunna jobba som redigerara/klippare/editor eller andra saker som After Effects, eller bara saker som filmfoto.

 

Jag vet som sagt inte hur saker fungerar i Sverige, men i USA sa ar film ett jobb, en buisness, det innehaller "konst" och allt sadant, men det hela handlar om att producera, och da ar det bra med skola. Om man inte kan klara av skolans deadlines sa kommer man knappast klara av verklighetens deadlines. En manusforfattare pa serier gor 13 manus per sasong, ungefar, en per vecka i princip, da galler det att pumpa ut manuset no matter what, och det ar sadant skola ska hjalpa en att klara av. Skolan ska forbereda en att klara av verkliga uppgifter som man kommer fa sen, om du sager till en producent att du inte hunnit med nagot sa har du inget jobb dagen efter.

Länk till kommentar
Share on other sites

En manusforfattare pa serier gor 13 manus per sasong, ungefar, en per vecka i princip, da galler det att pumpa ut manuset no matter what, och det ar sadant skola ska hjalpa en att klara av. Skolan ska forbereda en att klara av verkliga uppgifter som man kommer fa sen, om du sager till en producent att du inte hunnit med nagot sa har du inget jobb dagen efter.

vi säger att en person klarar av allt det där, utan utbildning. Kan personen få "jobbet" som regissör eller typ göra En film?

Länk till kommentar
Share on other sites

vi säger att en person klarar av allt det där, utan utbildning. Kan personen få "jobbet" som regissör eller typ göra En film?

Beror pa. Du kommer inte fa regissera en film innan du visat att du klarar av att regissera en film, lite moment 22.

 

Det mesta handlar om att jobba upp sig, men att jobba sig till regissor e svart da regissor inte ar den delen i produktionen som behover "kunskap". Alla andra maste kunna vad det haller pa med, regissoren kan vara galen i princip. Regissoren kommer med en vision, och det ar skadisarna och fotografen och klipparen som ska "jobba" fram den vision. Om man vill bli fotograf sa maste man kunna fotgrafera, vill man klippa sa maste man kunna klippa, vill man bli regissor sa finns det inte nagra direkta "requirements".

 

Det man maste tanka pa ar att en regissor ar ganska mycket den centrala delen i en filmproduktion, och en filmproduktion i USA ligger 30-70 miljoner dollar, dvs runt 210-500 miljoner kronor, man latar knappast nagon som inte visat vad den kan innan fa leka med 210-500 miljoner kronor...

Länk till kommentar
Share on other sites

Beror pa. Du kommer inte fa regissera en film innan du visat att du klarar av att regissera en film, lite moment 22.

Så man måste alltså ha gjort en film eller regisserat en film för att man ska kunna göra det överhuvudtaget?

 

 

Det mesta handlar om att jobba upp sig, men att jobba sig till regissor e svart da regissor inte ar den delen i produktionen som behover "kunskap".

Om regissören inte är den delen som behöver "kunskap", varför ska det då vara svårt för den?

Länk till kommentar
Share on other sites

Så man måste alltså ha gjort en film eller regisserat en film för att man ska kunna göra det överhuvudtaget?

 

Om regissören inte är den delen som behöver "kunskap", varför ska det då vara svårt för den?

Finns inga direkta regler med de flesta jobb har i varlden om hur man far dem, forrutom polis, advokat, lakare, etc. som e skyddade yrken.

 

Men bara for man kan vanda burgare pa Donken sa innebar inte det att man sedan kan jobba som VD for McDonalds...

 

Ja, regissor behover inte "kunskap", inte en producent heller, men de ar de viktigaste delarna for en film i form av pengar/st'o'd.

 

Tank sjalv som sagt, tror du att nagon skulle lata dig f'o'rvalta 100 000kr, 1 miljon kronor, 10 miljoner kronor, 100 miljoner kronor, eller 1 miljard som filmer kan kosta utan att folk tror att du kan klara av det, och hur bevisar du att du kan klara av det? Man bevisar genom att visa tidigare filmer man gjort eller jobbat pa, och hur gor man de filmerna... ja, det ar dar allt knepande borjar...

Länk till kommentar
Share on other sites

Tank sjalv som sagt, tror du att nagon skulle lata dig f'o'rvalta 100 000kr, 1 miljon kronor, 10 miljoner kronor, 100 miljoner kronor, eller 1 miljard som filmer kan kosta utan att folk tror att du kan klara av det, och hur bevisar du att du kan klara av det? Man bevisar genom att visa tidigare filmer man gjort eller jobbat pa, och hur gor man de filmerna... ja, det ar dar allt knepande borjar...

 

Okej, men liksom jag har bara gjrot 2 kort filmer men mitt dröm är att göra en film som jag vet kommer beröra folk.

Och grejen är att jag inte riktigt vill gå i drama linje.

Det du påstår är liksom att dom Måste tro att jag klarar av det och att de måste ha sett mina tidigare filmer. Jag vet att jag kan regissera och jag är väldigt duktig på att fokusera på detaljer, men mitt högsta dröm är att göra en film och jag vill veta om det är mörjligt att kunna göra det utan att jag ska behöva ta en utbildning för det.

Länk till kommentar
Share on other sites

Okej, men liksom jag har bara gjrot 2 kort filmer men mitt dröm är att göra en film som jag vet kommer beröra folk.

Och grejen är att jag inte riktigt vill gå i drama linje.

Det du påstår är liksom att dom Måste tro att jag klarar av det och att de måste ha sett mina tidigare filmer. Jag vet att jag kan regissera och jag är väldigt duktig på att fokusera på detaljer, men mitt högsta dröm är att göra en film och jag vill veta om det är mörjligt att kunna göra det utan att jag ska behöva ta en utbildning för det.

Alltsa, de flesta som haller pa med film och ar bra har hallt pa sen de larde sig att ga, de har helt enkelt tranat sig med det ena och det andra.

 

Du har gjort 2 kortfilmer, har nagon betalat for att se dem, ar de bra nog for att nagon skulle vilja betala? Varfor skulle en producent anstalla dig? Att du ber'o'r kommer inte ber'o'ra producent som mer eller mindre bara ar intresserad av att fa pengar tillbaka fran filmen. Varfor ska producenten ta dig och inte tant Lena som gar med matkassar forbi fiket dar du sitter pa intervjuen som du lyckats fa med producent om eventuellt jobb? - Det e du som maste bevisa att du behovs och kan hjalpa producenten (din arbetsgivare). Hur har du tankt bevisa att det du gor ar battre an vilken annan person? For att gora film sa behover du en resume, jag fick borja jobba som klippare for min larare behovde mig, sen fick jag hans jobb eftersom han inte hunnit med, efter det sa har jag fatt jobba som kameraman ocksa, detta pa en dokumentar som sen nar den ar fardig sa far jag antagligen en imdb credit... Jag behovde inte en reel eller sa, men jag fick ju som sagt jobbet for min larare rekommenderade mig och han gjorde det eftersom jag jobbat som assistent at honom. Jag skulle jobba som PA pa CafeFX (special effekter pa Spider-Man 3, Pan's Labyrinth, Master and Commander, etc) tidigare om det inte vore for att jag inte har korkort (maste tyvarr bila), det erbjudandet fick jag genom min larare som har sett vad jag kan. - Sa vad ar poangen? For mig sa har jag fatt jobb genom kontakter jag fatt genom skolan och de kontakterna har blivit varda nagot da de satt vad jag gjort i skolan.

Länk till kommentar
Share on other sites

Delta i konversationen

Du kan posta nu och bli medlem senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Gäst
Skriv ett svar...

×   Klistras in som rik text.   Återställ formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   Du kan inte klistra in bilder direkt. Ladda upp eller sätt in bilder från URL.

×
×
  • Skapa nytt...