Manus: Livlig fantasi (4 sidor)

Det är ett nytt år, med nya möjligheter. Det innebär bland annat att det här manuset återigen har blivit aktuellt för produktion, och jag har lyckats övertala min polare och tillika kollega att regissera härket, så mindre jobb för mig med andra ord.

När jag nu i efterhand läser igenom alla kommentarer den ursprungliga manusversionen fick så känns det som att jag varit rätt feg (eller bara inkompetent) och inte inkorporerat särskilt många av de goda idéer som lagts fram här i tråden, men jag kan lova att jag tog till mig av alla kommentarer och övervägde dem noga.

Men manuset har i alla fall slipats, blivit längre, och har ett nytt slut.

Jag postar den nya versionen främst för att de som kommenterade ursprungsversionen skall ha en chans att se vad deras kommentarer ledde till, men om det finner nya läsare och nya kommentarer så är det en bonus. Inspelning sker tidigast om ett par månader, så jag kan ändra mycket än.

/Jakob

livlig fantasi, v8.pdf

Jag läste den gamla versionen och minns inte detaljerna, men den här känns mer genomarbetat. Bra att det gått åt rätt håll. Sen är det ju inte direkt en film som är sådär originell och överraskande, men det är väl inte meningen heller, utan det är en enkel småmysig kortfilm, och som sådan kommer den nog bli bra.

Säg till när filmen är färdig att titta på bara!

Har läst båda versionerna. Och det andra var bättre förutom att jag inte tror riktigt på det här med att killen får sin öppningsreplik men sen inte vågar, fegis isåfall, när hon nu frågar honom om det är något:)

Sen hade jag gjort slutet som i version ett fast med det att han skriker "Hallå" när hon gått förbi.

Lite tankar bara.

Jättemysigt manus.

Lycka till!

Tack vilcans och almi för era kommentarer!

Och det andra var bättre förutom att jag inte tror riktigt på det här med att killen får sin öppningsreplik men sen inte vågar, fegis isåfall, när hon nu frågar honom om det är något:)

Intressant, min tanke var inte så mycket att han inte vågade som att han bara råkade öppna munnen och sedan inte visste hur han skulle fortsätta, så han gjorde bort sig istället. Så kan det gå när man bara har förberett sig med osannolika fantasier ;) Jag kanske borde göra situationen aningen mer extrem.

Det får mig att tänka på den där Arne Anka-serien där han blivit betuttad i en kassörska, så han går och köper mycket mer mat än han behöver, och när hon kommenterar: "Värst vad du var stor i maten" svarar han "Ja, jag har binnikemask, he he.", en reflexreplik han naturligtvis omedelbart ångrar.

Sen hade jag gjort slutet som i version ett fast med det att han skriker "Hallå" när hon gått förbi.

Stryka den sista fantasin, menar du?

/Jakob

Det är ett nytt år, med nya möjligheter. Det innebär bland annat att det här manuset återigen har blivit aktuellt för produktion, och jag har lyckats övertala min polare och tillika kollega att regissera härket, så mindre jobb för mig med andra ord.

 

När jag nu i efterhand läser igenom alla kommentarer den ursprungliga manusversionen fick så känns det som att jag varit rätt feg (eller bara inkompetent) och inte inkorporerat särskilt många av de goda idéer som lagts fram här i tråden, men jag kan lova att jag tog till mig av alla kommentarer och övervägde dem noga.

 

Men manuset har i alla fall slipats, blivit längre, och har ett nytt slut.

 

Jag postar den nya versionen främst för att de som kommenterade ursprungsversionen skall ha en chans att se vad deras kommentarer ledde till, men om det finner nya läsare och nya kommentarer så är det en bonus. Inspelning sker tidigast om ett par månader, så jag kan ändra mycket än.

 

/Jakob

Jag har läst hela ditt manus 2 ggr. Vad exakt är ditt budskap till tittaren?

MVH JR

Jag har läst hela ditt manus 2 ggr. Vad exakt är ditt budskap till tittaren?

Budskap? Det är upp till var och en vilket budskap man vill hitta... Vilket budskap finner du?

Men för att utveckla, att tala om en films (eller annat mediums) budskap har jag aldrig förstått. En historia med ett budskap kallas propaganda. Vad jag försöker skildra är en liten del av vad det innebär att vara människa (vilket alla filmer jag gör syftar till), i det här fallet det fullständigt onödiga avstånd som finns mellan många människor och hur spritt missnöjet över detta avstånd är, trots att få gör något åt det. Vad jag vill presentera är en frågeställning, inte ett budskap. Men med det sagt kan jag villigt erkänna att frågeställningen på många sätt är banal. Vilcans har förstått filmen när han kallar en "enkel småmysig kortfilm", om vi säger så.

Jag vet inte om det svarade på din fråga...

/Jakob

Budskap? Det är upp till var och en vilket budskap man vill hitta... Vilket budskap finner du?

 

Men för att utveckla, att tala om en films (eller annat mediums) budskap har jag aldrig förstått. En historia med ett budskap kallas propaganda. Vad jag försöker skildra är en liten del av vad det innebär att vara människa (vilket alla filmer jag gör syftar till), i det här fallet det fullständigt onödiga avstånd som finns mellan många människor och hur spritt missnöjet över detta avstånd är, trots att få gör något åt det. Vad jag vill presentera är en frågeställning, inte ett budskap. Men med det sagt kan jag villigt erkänna att frågeställningen på många sätt är banal. Vilcans har förstått filmen när han kallar en "enkel småmysig kortfilm", om vi säger så.

 

Jag vet inte om det svarade på din fråga...

 

/Jakob

Javisst är det svar på frågan.

Ditt budskap är alltså en frågeställning...Skönt juh! hmm....

Att vara, eller inte vara? /Hamlet

Att göra eller att inte göra /jbergman

Jag hade svårt att hitta ditt budskap. Alla skapar en film av en anledning....Precis som alla som skriver böcker...Du gör ju inte film för att inte skicka ett meddelande till någon eller något.

I så fall gör du filmen bara för dig själv exempel tortyrfilm för någon slags njutning/dokumentation eller återspegling av natur.....Och det är knappast ditt case...Propaganda är bara ett annat, lite vassare ord tycker jag.

Så du har ju ett budskap...din frågeställning......och fundering kring att saker som passerar en själ utan att man agerar...Det var det jag ville förstå och det gjorde jag inte genom att läsa ditt manus som du för.övr skriver väldigt bra och målande.

Håller du med mig? Eller är jag ute och trampar?

Haha, Stackars Joakim! ja "Det är synd om Ankan" =)

"Intressant, min tanke var inte så mycket att han inte vågade som att han bara råkade öppna munnen och sedan inte visste hur han skulle fortsätta, så han gjorde bort sig istället. Så kan det gå när man bara har förberett sig med osannolika fantasier Jag kanske borde göra situationen aningen mer extrem."

Ok, då fattar jag, och så kan det nog vara!

Tror inte att det behövs något mer extremt isåfall.

"Stryka den sista fantasin, menar du?"

Ja ta bort den och behålla den andra (Men utan replikerna "Ville du nåt?" "Eh.." i så fall.) Jag vet inte men det säger mig lite mer om Killen, just att han vill ha den här "öppningsrepliken", och hans dilemma, och att det passar att sluta med det.

Hoppas du förstår vad jag menar.

Ha de

Arne-Anka skulle det ju vara.

(Har aldrig läst, han verkar ju skön=))

Jag hade svårt att hitta ditt budskap. Alla skapar en film av en anledning....Precis som alla som skriver böcker...Du gör ju inte film för att inte skicka ett meddelande till någon eller något.

 

I så fall gör du filmen bara för dig själv exempel tortyrfilm för någon slags njutning/dokumentation eller återspegling av natur.....Och det är knappast ditt case...Propaganda är bara ett annat, lite vassare ord tycker jag.

Din frågeställning är intressant, så jag känner mig manad att föra en vidare diskussion även om det inte har så mycket att göra med just "Livlig fantasi".

Det motsatsförhållande du beskriver mellan att ha ett budskap och att göra en film enbart för sig själv känner jag inte igen mig i. Om jag drar en rolig historia och du skrattar så har jag uppenbarligen berättat historien för din skull, men därmed inte sagt att det fanns något budskap i min vits. Visst fanns det en anledning till att jag drog skämtet, att få dig att skratta och bli glad, men det innebär som sagt inte att jag vill påverka dig i någon annan särskild riktning - att ge dig ett budskap, med andra ord.

Så visst finns det en anledning att jag vill göra filmen, och däri ingår att plantera vissa tankar hos publiken, men dessa tankar är ämnade att i sin tur bedömas av publiken så att de kan dra sina egna slutsatser. All bra drama vill få igång tankeverksamheten hos publiken, annars blir den inte underhållen, men att skriva någon på näsan med ett konkret budskap? Nej tack. Då kan jag lika gärna bli politiker, för syftet att i någon mån "undervisa" publiken kommer bara att leda till uselt drama.

Därmed inte sagt att det inte i efterhand går att läsa in diverse budskap i filmer, men dessa är oftast mer en spegling av vem uttolkaren är än vad författaren hade i åtanke, alternativt är de banala, som "krig är dåligt" eller "våga chansa, för du har inget att förlora". Det senare skulle kunna sägas om "Livlig fantasi", men det är banalt eftersom det är något alla redan vet. Anledningen till att folk inte raggar så mycket som de borde är inte för att de tror att det skulle leda till dåligheter. Man vet att man inte har något att förlora; ändå är man ofta för feg för att ta chansningar.

Håller du med mig? Eller är jag ute och trampar?

Ja, som du märker så håller jag inte med dig, men det bör även konstateras att det till viss del är en fråga om semantik. Vad menar man egentligen med "budskap"?

Jag kan citera ett stycke ur David Howards "How to Build a Great Screenplay" som avslutning:

"Most of us have been asked the question 'What's the moral of the story?' or ' What does this story teach us?' Many beginning writers think in terms of 'what I want to say.' /.../ A story is not a means of teaching the world the error of its ways. A story is a means of holding a mirror up to these errors, and it is a mode of exploring those errors. Teaching isn't part of the equation."

/Jakob

Ofta är det så med konstformer som film, poesi och musik att man säger något väldigt banalt, t.ex. "krig är dåligt", men säger det på ett såpass intressant sätt så att publiken tar till sig budskapet istället för att avfärda det som en banalitet. Konsten får hjärtat att förstå det som hjärnan kanske redan vet.

Din frågeställning är intressant, så jag känner mig manad att föra en vidare diskussion även om det inte har så mycket att göra med just "Livlig fantasi".

 

Det motsatsförhållande du beskriver mellan att ha ett budskap och att göra en film enbart för sig själv känner jag inte igen mig i. Om jag drar en rolig historia och du skrattar så har jag uppenbarligen berättat historien för din skull, men därmed inte sagt att det fanns något budskap i min vits. Visst fanns det en anledning till att jag drog skämtet, att få dig att skratta och bli glad, men det innebär som sagt inte att jag vill påverka dig i någon annan särskild riktning - att ge dig ett budskap, med andra ord.

 

Så visst finns det en anledning att jag vill göra filmen, och däri ingår att plantera vissa tankar hos publiken, men dessa tankar är ämnade att i sin tur bedömas av publiken så att de kan dra sina egna slutsatser. All bra drama vill få igång tankeverksamheten hos publiken, annars blir den inte underhållen, men att skriva någon på näsan med ett konkret budskap? Nej tack. Då kan jag lika gärna bli politiker, för syftet att i någon mån "undervisa" publiken kommer bara att leda till uselt drama.

 

Därmed inte sagt att det inte i efterhand går att läsa in diverse budskap i filmer, men dessa är oftast mer en spegling av vem uttolkaren är än vad författaren hade i åtanke, alternativt är de banala, som "krig är dåligt" eller "våga chansa, för du har inget att förlora". Det senare skulle kunna sägas om "Livlig fantasi", men det är banalt eftersom det är något alla redan vet. Anledningen till att folk inte raggar så mycket som de borde är inte för att de tror att det skulle leda till dåligheter. Man vet att man inte har något att förlora; ändå är man ofta för feg för att ta chansningar.

 

 

Ja, som du märker så håller jag inte med dig, men det bör även konstateras att det till viss del är en fråga om semantik. Vad menar man egentligen med "budskap"?

 

Jag kan citera ett stycke ur David Howards "How to Build a Great Screenplay" som avslutning:

"Most of us have been asked the question 'What's the moral of the story?' or ' What does this story teach us?' Many beginning writers think in terms of 'what I want to say.' /.../ A story is not a means of teaching the world the error of its ways. A story is a means of holding a mirror up to these errors, and it is a mode of exploring those errors. Teaching isn't part of the equation."

 

/Jakob

Okej, jag förstår hur du resonerar och det kan säkert bli kannon på film. Eftersom det är ett manus så får jag "se" filmen i mitt eget huvud och den bilden jag fick...Mjaa. Jag hade helt enkelt svårt att se poängen budskapet eller hela meningen. Det kanske bottnar i att jag inte läst speciellt många manus i mitt liv, ännu mindre skrivit några själv.

Det var inte meningen att nedvärdera eller på nåt sätt vara ironisk när jag skrev att jag tyckte du hade livlig fantasi, det var en komplimang, då man sett många försöka till att skriva som saknar fantasi och förmågan att måla bilder med ord.

Jag uppfattar dina åsikter om hur saker skall skrivas, propanganda, påtvingade budskap e.t.c. Jag delar dem. Citatet du skrev, David Howards. Det är jag helt med på och det var bra sagt. Åter igen du kan säker mer än mig om detta med manus, jag hänger här för att lära mig.

Om semantik betyder det du beskriver, så är nog semantik inblandat här. Helt klart :-)

Jag vet nu mer än innan jag läste ditt manus :-)

Ofta är det så med konstformer som film, poesi och musik att man säger något väldigt banalt, t.ex. "krig är dåligt", men säger det på ett såpass intressant sätt så att publiken tar till sig budskapet istället för att avfärda det som en banalitet. Konsten får hjärtat att förstå det som hjärnan kanske redan vet.

Ja men det här manuset var ganska rakt på sak tycker jag. Inte för att det är en dålig grej, jag gillade det skarpt själv. Det var kort och konsist, det e ju en konst i sig själv att göra lågbudgetsfilm och jag tycker ditt manus var ett praktexemplar på det!

Satsa på kameravinklar och snygga miljöer, man kan förtydliga känslorna genom rätt val av färger och tempo.

Premiär...? Oj jag är kanske lite sent ute, förlåt mig!

Det var ett tag sen! Diskussionen började ju handla mer om huruvida filmer ska ha budskap eller inte, och inte manuset i sig (som det f.ö. inte var jag som skrev).

Jag gillade överlag manuset. Jag läste diskussionerna om budskap och jag tycker det är uppenbart att du vill säga till oss att våga ta kontakt, att inte vara fega. Det är var jag tolkar in i historien.

Med budskap skulle jag mena skälet till att man vill berätta en viss historia, och det skulle jag säga är nödvändigt att det finns. Om läsaren/tittaren uppfattar andra budskap är en annan historia.

Lite mer negativ kritik:

Infouppgifter bör vara på en egen förstasida, inte överst på första sidan. Det ser snyggare ut och har antaligen någon praktiskt aspekt. Det är onödigt för alla, utom möjligen dig själv, att skriva ut vilken version det är på manuset. Tvärtom så kan det uppfattas negativt. Nu ska du, vad jag förstår, producera den själv, så då kvittar det ju.

Det är lite slitet med alla snygga personer i manus. Det skulle vara trevligt med lite mer varierade adjektiv.

Jag hoppas att filmen inte upplevs som rörig. Det är skapligt lätt att hänga med när man läser, men jag är lite fundersam om det blir tydligt som film. Antaligen funkar det.

Lycka till.

Tack för kommentarerna, även om det är en gammal tråd!

Jag läste diskussionerna om budskap och jag tycker det är uppenbart att du vill säga till oss att våga ta kontakt, att inte vara fega. Det är var jag tolkar in i historien.

Mjo, jag nämnde det:

alternativt är de banala [budskap], som "krig är dåligt" eller "våga chansa, för du har inget att förlora". Det senare skulle kunna sägas om "Livlig fantasi", men det är banalt eftersom det är något alla redan vet. Anledningen till att folk inte raggar så mycket som de borde är inte för att de tror att det skulle leda till dåligheter. Man vet att man inte har något att förlora; ändå är man ofta för feg för att ta chansningar.

Okej, nu fortsätter jag bara för att jag tycker att det är en intressant diskussion, inte för att jag egentligen tycker att du har fel. Men jag tycker så här: om filmen slutade med att vi såg huvudpersonerna ha det jättemysigt tillsammans så skulle budskapet vara jättetydligt, och precis som du tolkade det. Men det det hade samtidigt gjort filmen helt ointressant. Min underliggande intention var inte att få folk att agera på ett visst sätt, utan snarare att få folk att fundera. Samtidigt kan man inte förbise att frågan är "varför vara feg" och att svaret är banalt, att det inte finns någon anledning att vara feg, vilket innebär att du återigen har rätt i din tolkning av budskapet. Så, vad jag kanske egentligen är ute efter är en terminologi som låter oss skilja denna typ av "budskap" från vad tidigare kallat propaganda. Jag saknar själv svar.

Infouppgifter bör vara på en egen förstasida, inte överst på första sidan. Det ser snyggare ut och har antaligen någon praktiskt aspekt.

Helt korrekt. Å andra sidan, nuvarande formatering var inte ämnad för producenter, utan för läsare. Jag har inte kvar originalfilerna till manuset (en jobbig datorkrasch) och minns inte om det skrevs i Word eller Final Draft. Att få fungerande titelsidor i Final Draft var ett jävla mysterium (även om jag sedermera lärde mig hur man gjorde).

Det är onödigt för alla, utom möjligen dig själv, att skriva ut vilken version det är på manuset. Tvärtom så kan det uppfattas negativt. Nu ska du, vad jag förstår, producera den själv, så då kvittar det ju.

Versionsnummer är verkligen inte onödigt. Under hela skapandeprocessen har man diverse läsare, och att enkelt kunna skilja olika versioner är en stor fördel. Även under själva inspelningen är det av relevans att hålla koll på att folk inte sitter med en gammal version av manuset (en del skådisar håller fast i manus från provspelningen, och mycket kan ändras innan inspelning). Jag är dock intresserad av att höra på vilket sätt du menar att det kan uppfattas negativt? Och nej, i nuläget skall jag inte producera den själv. Det framgår inte av tråden, men regissören visade i slutändan inget vidare intresse av att få filmen gjord, så allt gick i stöpet. Nu är det bara ett gammalt manus som ligger i byrålådan.

Lycka till.

Tackar!

/Jakob

Tack för kommentarerna, även om det är en gammal tråd!

Oj, det tänkte jag faktiskt inte på. . . Skulle jag förståss gjort. Tyckte bara premissen verkade lovande och blev intresserad av att läsa.

Versionsnummer är verkligen inte onödigt. Under hela skapandeprocessen har man diverse läsare, och att enkelt kunna skilja olika versioner är en stor fördel. Även under själva inspelningen är det av relevans att hålla koll på att folk inte sitter med en gammal version av manuset (en del skådisar håller fast i manus från provspelningen, och mycket kan ändras innan inspelning). Jag är dock intresserad av att höra på vilket sätt du menar att det kan uppfattas negativt?

Om det är onödigt eller ej beror på var i processen man befinner sig antar jag. Jag har fått lära mig att aldrig skriva versionsnummer på manus jag visar för potentiella köpare, dels för att den versionen de läser är för dem den första versionen, och dels för att det inte ser bra ut om det krävts tjugoåtta omskrivningar för att bli det kanonmanus det är. Jag brukar skriva månad och årtal för att hålla isär dem, men å andra sidan ser det inte så bra ut att visa upp ett manus från januari 2008 heller.

Och nej, i nuläget skall jag inte producera den själv. Det framgår inte av tråden, men regissören visade i slutändan inget vidare intresse av att få filmen gjord, så allt gick i stöpet. Nu är det bara ett gammalt manus som ligger i byrålådan.

Ge inte upp hoppet. En dag tittar du på manuset igen och får en enorm lust att göra något av det.

Ursäkta om jag är framfusig, men jag har letat som en tok bland gamla egna synopsis och annat, då jag sitter med kamera, utrustning, regissör, redigerare samt två skådisar. (Mig själv samt en tjej). Har letat efter ett manus som kunde bli en kortfilm och detta passar ju fan perfekt!

Är det lugnt om jag använder manuset? :D

Ps. Skrattade gott åt både gamla och nya versionen :)

Är det lugnt om jag använder manuset?

Skicka ett privat meddelande där du presenterar dig själv och ditt team, vilka ni är och vad ni har gjort tidigare. Jag är också intresserad av vilka planer ni har för filmen. Var kommer den att visas? Är det direkt till YouTube eller har ni planer på att få ut den på festivaler dessutom? Etc, etc...

Jag ser gärna att manuset filmas, men jag vill förstås veta vem jag har att göra med först.

/Jakob

Har skickat PM! Tanken är filmfestival. Tidigare produktioner har visats på bland annat SVT, kan dock inte lova mer än att vi i nuläget skickar in manuset till filmfestival. Kan hända att vi gör någon ändring eller justering av manuset för att sätta mer krydda/humor i det hela...