Skriv/talspråk?

När jag skriver på ett av mina manus använder personerna mkt slang, ord och uttryck som "meh", "hajjaru", "asså", "e" ist för är osv. Kan jag skriva så eller bör jag ändra och skriva "rätt"?

Ex.

ADAM

Asså vadå hinner inte? Vi hade ju bestämt, va fan ere med dej? Vi har ju knappt setts bara du och jag på flera veckor.

Tacksam för svar!!

Talspråk skrivs med talspråk, skriven text skrivs med skriftspråk. Tänk bara på att det kan vara svårt att förstå om du överdriver.

Det är en balansgång, men generellt avråder jag från att skriva för mycket talspråk, inte minst för att det känns som att alla karaktärer är töntiga fjortisar när jag läser sådana repliker (kanske för att de ser ut som fjortisars skriftspråk). Manusrepliker skrivs som repliker i vilken bok som helst, och det är definitivt inte vanligt med överdriven talspråklighet. Att mentalt översätta skriftspråk till talspråk är alla vana vid, så skrivet talspråk blir rätt extremt.

Din exempelreplik har jag inget problem med, men tänk om den istället såg ut så här:

"Asså vadå hinner inte? Vi hade ju bestämt, va fan ere me re? Vi ha ju knappt setts ba du och ja på flera veckor."

Det blir knappt läsbart...

/Jakob

Jag tycker inte det är så avgörande med talspråk eller inte, om det skall skrivas. Det väsentliga tycker jag är att den som är fjortis talar som en fjortis och en gammal som en gammal. Det är inte bara stavninen utan sätten att uttrycka sig och ordföljd.

Jag tycker talspråk är när man skriver "dom" istället för "de", och "våran" stället för "vår". Likaså ofullständiga meningar och omvänd ordföljd. Men att skriva ljudspråk är nog bara viktigt i exrema fall tex extremt utprägdad dialekt, eller förortssvenska.

Ah, jag köper ditt resonemang helt och hållet. Vi tänkte bara på olika innebörder av ordet "talspråk". Det var mest exemplet i ursprungsinlägget med "e" istället för "är" som fick mig att göra ljudspråkskopplingen.

(Fast just "våran" skulle jag aldrig skriva ens under hot om stryk. Det ordet ser så överjävla fult ut, och dessutom hör jag det knappt ens sägas i mina kretsar. För mig låter det som barnspråk snarare än talspråk.)

/Jakob

Hej.

Jag vet inte var jbergman kretsar men kommer du till Göteborg får du garanterat inte leka på "våran" gård. Oavsett var du kretsar.

Music.

Hur repliken ska levereas tycker jag också är mycket en överenskommelse mellan regissören och skådespelaren. Jag tycker du ska försöka hålla dig ifrån sk. "talspråk" så mycket som möjligt. Ibland kan det dock vara nödvändigt att skriva ut exakt hur en replik ska sägas då det har en viktig betydelse för storyn. Hur som helst tycker jag istället du ska förlita dig på dina färdigheter som manusförfattare och hoppas på att resten av ditt manus ger en tillräckligt stabil bild för att skådespelare/regissör ska förstå hur karaktärer pratar. Du måste komma ihåg att det i slutändan är en skådespelare som ska tolka din karaktär och för att en film ska bli bra måste även skådespelare ha en viss frihet för tolkning (gäller även regissören).

Kan tillägga att om jag som regissör skulle få ett manus där varje replik var utskriven med talspråk så skulle jag på en gång skriva om det till vanligt skriftspråk innan jag gjorde någonting annat - speciellt innan jag visade manuset för en potentiell skådespelare.

Jag tycker:

Att skriva talspråk får till följd att karaktärens språk känns konstlat och tillrättalagt. Tonfallet känns inte naturligt alls, trots alla goda föresatser.

Och därtill är det onödigt. Om det står "Vad är klockan?" i ett manus, så tänker du per automatik, om det är en femtonårig tjej: "Va e klockan?"; eller om det är en gammal greve: "Vad är klockan?".

Kontexten och karaktären skapar tonfall och uttal av sig själv. Jag tycker inte det ska skrivas i repliker. Det ät överflödigt och att skriva läsaren på näsan.

Självklart finns det undantag, men återhållsamhet är en dygd.

Tack så mycket.

Jag förstår vad alla menar, och det som det egentligen kanske handlar om är att ha ett bra samarbete med sin regissör så att han förstår på vilket sätt man vill att meningarna ska bli talade:)

(Jag överdrev det där rätt så rejält och ska inte ha det så i manuset. Men för att få folk att förstå min poäng skrev jag så) :)

Tack åter igen!

Mvh Lilljo

Tack så mycket.

Jag förstår vad alla menar, och det som det egentligen kanske handlar om är att ha ett bra samarbete med sin regissör så att han förstår på vilket sätt man vill att meningarna ska bli talade:)

 

(Jag överdrev det där rätt så rejält och ska inte ha det så i manuset. Men för att få folk att förstå min poäng skrev jag så) :)

 

Tack åter igen!

 

Mvh Lilljo

Man kan ju skriva exakt som han ska säga det (även om det ser förjävligt ut) och sedan skriva med ordentligt skriftspråk under och inom parentes.

T.ex.

"Asså vadå hinner inte? Vi hade ju bestämt, va fan ere me re? Vi ha ju knappt setts ba du och ja på flera veckor."

(Alltså vadå hinner inte? Vi hade ju bestämt. Vad fan är det med dig? Vi har ju knappt setts bara du och jag på flera veckor.)

Dialogen är ett sätt att lära känna karaktärerna på och borde enligt mening skrivas som det ska sägas. Självklart får det inte överdrivas då det blir jobbigt att läsa och kanske förstå.

Att skriva grammatiskt rätt, tycker jag gör att dem som läser det får svårt att veta hur det ska läsas/uttalas.