Gå till innehåll

Kort films manus Tomten är borta


Tessan81

Recommended Posts

Jag läste den första scenen. Nej.

 

Och det har inte mycket med språket att göra, men det verkar som att du aldrig har läst ett filmmanus, och därmed aldrig lärt dig hur man skriver ett. Läs fler manus.

 

/Jakob

 

jag har läst många manus men har nu formulerat om scen 1 och 2 kolla om vart bättre annars ge mig tips på vad och hur du tänker.

Ett drama i norrland- tomte a?r borta (1).pdf

Länk till kommentar
Share on other sites

Generellt så rekommenderar jag följande till folk som vill lära sig skriva manus.

 

Skriv något kort. Spela in och redigera. Fundera på vad som blev bra respektive dåligt. Skriv sedan nytt manus. Osv. När det börjar gå bra att skriva korta manus så är det dags att börja skriva längre.

 

Vissa saker lär man sig nämligen bäst genom att se det färdiga resultatet framför sig.

 

Om du ej kan komma på något tillräckligt kort så hoppas jag du noterat att jag har en del som jag skänker bort.

Länk till kommentar
Share on other sites

Jag läste den första scenen. Nej.

 

Och det har inte mycket med språket att göra, men det verkar som att du aldrig har läst ett filmmanus, och därmed aldrig lärt dig hur man skriver ett. Läs fler manus.

 

/Jakob

 

Nog för att formaterings-regler är bra att kunna, men enda anledningen att förhålla sig till dem är väl om man planerar att jobba med professionella, har en budget - och vill ha en effektiv produktion? Alt. feedback från någon som är såpass inarbetad i det de gör, att de knappt ens kan läsa ett manus skrivet på ett annat sätt (räknar dig i den kategorin).

 

Jag tänker, jag brukar ju inte hänga i den här sektionen, men ser ofta just såna här kommentarer. Som jag egentligen inte bryr mig vidare värst mycket om, för att jag inte bryr mig nämnvärt mycket om manus. Men! Jag har väl vaknat på fel sida idag helt enkelt.

 

Läste inte så långt jag heller, då jag också är väldigt kritisk vad gäller text; inte just vad gäller formatregler, men grammatik etc. Och här uppstår ju ett problem, att gå till oss som är såpass känsliga kring hantverket är nog ungefär det sämsta man kan göra. Jag tror att vi går miste om väldigt många bra historier "för att folk inte vet hur man skriver" - Ta det inte personligt, det är inget slag mot dyslexi, utan snarare all typ av svårläst text, oberoende av vad det beror på. Tyvärr är det ju ofta också så att de som utvärderar berättelser, är desamma personer som är väldigt känsliga vad gäller formatregler.

 

På den här nivån tycker jag det finns vettigare sätt att utvecklas än via uppläxningar kring formatering på Voodoofilm, faktiskt. Vilka som ska hjälpa en med det är lätt oklart, kanske finns någon slags skrivcirklar i ditt närområde? Facebookgrupper som är mer aktiva? Forum är ju tyvärr stendött och där återfinnes mest gamla cyniska trasor.

 

Ibland känns det närmast som att "industrin" gräver sin egen grav genom alltför mycket självförverkligande där hantverk och förpackning prioriteras över content. Det är så mycket skit som görs - iterationer av samma sak som redan gjorts till leda. Och om idéerna inte finns i industrin, så är ju nästa steg att börja leta på andra håll. Då Måste man bredda vyerna och inte få allt fint förpackat eller nödvändigtvis lättläst.

 

Kontentan? Satsa på att bli en slipad berättare i första hand, så till den nivån att du knappt ens behöver fråga någon annan om det du gör är bra. Fundera sen på hur du ska få den här fantastiska berättelsen till vita duken. Att slå ner på formatet, som att det vore en slags grundförutsättning för att ens göra film är liksom att ta sig an problemet i fel ände. Hamnar du i industrin kommer reglerna att sätta sig, men att hela tiden behöva referera till regler medan man skriver hämmar garanterat kreativiteten.

 

Givetvis är det svårt för andra att feedbacka om man hoppar alltför mycket regler, men det jag på något sätt vill förmedla här är att reglerna inte är ett självändamål. Jag utgår alltså ifrån att du är intresserad av att berätta något, är ditt mål bara att kunna skriva manus som man skriver manus; skit i vad jag säger och lär dig skriva manus som man skriver manus.

Länk till kommentar
Share on other sites

Jag är medveten om att du har dyselexi och jag tycker att det är starkt av dig att skriva ändå. Du måste dock vara medveten om att du aldrig kan lämna ett manus i det skicket och bli tagen för seriös. I sånna här sammanhang kan det väl gå an, men det funkar inte i världen utanför. Så kämpa på och ge inte upp. Historieberättandet i sig ligger inte i stavningen, så där kan man få hjälp utan att det egentligen påverkar innehållet.

 

Jag blir avigt inställd redan med en gång, tyvärr.

 

Första scenen: "Kurt och Emilia pratar om Emilias Affärer med Affärsmannen Kjellqvist." Tre problem med den meningen. Det ena är att det står i beskrivande text vad de pratar om. Det som sägs ska stå som dialog, inget annat. För det andra har du just i stycket innan etablerat att det är Kurt och Emilia som är i rummet. Var är Affärsmannan Kjellqvist? För det tredje, hur vet vi att han är affärsman? - Jag ser när jag läser vidare att det de pratar om honom, att han inte är där, men det framgår inte tydligt i beskrivningen. Men som sagt, stryk hela det stycket. Det som behövs ska framgå av vad de gör och vad de säger.

 

Etablera redan i första scenen att de är far och dotter. Jag tog för givet att de var ett par. Ingenting talar för något annat. Varför skulle han annars vara svartsjuk?

 

Vad är det för kommentarer du har under scenrubrikerna inom parentes? Vad de än är så är de förvirrande.

 

I det stora hela så är manuset svårt att följa utan att man får backa tillbaka emellanåt. Dialogen är väldigt stel och informationstung, medan bilderna säger väldigt lite. Låt bilden jobba mer och låt pratet bli mer naturligt.

 

Titeln "Tomten är borta" är missvisande. Jag trodde det skulle vara något mer humoristiskt eller en modern saga, inte något svartsjukedrama.

 

Jag tror manuset skulle må bra av att kortas ner. Det är lite för långt för att vara lättproducerat och dessutom så tror jag att du skulle ha lättare att hitta historiens fokus med mindre utrymme att röra dig med.

 

Lycka till.

Länk till kommentar
Share on other sites

Nog för att formaterings-regler är bra att kunna, men enda anledningen att förhålla sig till dem är väl om man planerar att jobba med professionella, har en budget - och vill ha en effektiv produktion? Alt. feedback från någon som är såpass inarbetad i det de gör, att de knappt ens kan läsa ett manus skrivet på ett annat sätt (räknar dig i den kategorin).

 

[..]

 

På den här nivån tycker jag det finns vettigare sätt att utvecklas än via uppläxningar kring formatering på Voodoofilm, faktiskt. Vilka som ska hjälpa en med det är lätt oklart, kanske finns någon slags skrivcirklar i ditt närområde? Facebookgrupper som är mer aktiva? Forum är ju tyvärr stendött och där återfinnes mest gamla cyniska trasor.

 

Ibland känns det närmast som att "industrin" gräver sin egen grav genom alltför mycket självförverkligande där hantverk och förpackning prioriteras över content. [..]

 

Jag är inte den som försvarar formatering ut till idioti men låt mig får förklara en väldigt praktisk aspekt på det: det är lättläst, när det är rätt format på manuset. Ett vant manusöga kan snabbt bilda sig en uppfattning om historien, vilket är nödvändigt i en branch där konkurensen är stenhård och många manus passerar läsaren.

 

Det handlar inte om att prioritera förpackningen över innehållet, utan att på snabbast och smidigaste sätt visa innehållet, utan att låta förpackningen störa.

 

Detta manus hade inte så många formatmässiga fel att jag upplevde det som störande, men jag har fått manus som var varit i Times Roman med dialog som går från kant till kant. Man kan tycka att det är läsning som läsning, men det är det inte. När jag läser ett välformaterat manus ser jag filmen i huvudet, får jag något med helt egna idéer om format så är det mycket svårare att få till den filmen. Jag vet inte varför det är så, men jag tror inte att jag är ensam om upplevelsen.

 

Vilken industri föresten? Hade svensk filmindustri lagt lite tid på manus och faktiskt inte låtit alla regissörer skriva sina egna så hade nog filmindustrin varit intressantare.

Länk till kommentar
Share on other sites

Merparten av all traditionell rörlig media är rätt tråkig. I synnerhet i Sverige. Så: många industrier, och kanske inget som faller på enbart "manusindustrin".

 

Alla format har begränsningar, om det så är i att upprätthålla ett flöde eller att omvandla kreativa tankar till något som är påvisbart.

 

Jag tänker att i en industrialisering så är det givna format för att man ska kunna förmedla det till vem som helst som kan den världens ramverk. Men om man bara producerar saker i ett mindre gäng, kan vara på plats och etablera sin vision etc. så är det kanske den form som passar ens historia bäst, som man ska presentera den i.

 

Poängen är, att är man inte van att läsa manus som manus är skrivna, så är det nog hugget som stucket (till vissa gränser) mellan formatering hur väl det förmedlar berättelsen.

 

Ett målande språk i ganska löpande text kan jag tänka mig är allra lättast att ta till sig.

 

Summa summarum: Bli inte avpeppad av såna kommentarer - berätta det du brinner för.

 

 

Skickat från min iPhone med Tapatalk

Länk till kommentar
Share on other sites

Nog för att formaterings-regler är bra att kunna, men enda anledningen att förhålla sig till dem är väl om man planerar att jobba med professionella, har en budget - och vill ha en effektiv produktion? Alt. feedback från någon som är såpass inarbetad i det de gör, att de knappt ens kan läsa ett manus skrivet på ett annat sätt (räknar dig i den kategorin).

 

Jag tänker, jag brukar ju inte hänga i den här sektionen, men ser ofta just såna här kommentarer. Som jag egentligen inte bryr mig vidare värst mycket om, för att jag inte bryr mig nämnvärt mycket om manus. Men! Jag har väl vaknat på fel sida idag helt enkelt.

 

Läste inte så långt jag heller, då jag också är väldigt kritisk vad gäller text; inte just vad gäller formatregler, men grammatik etc. Och här uppstår ju ett problem, att gå till oss som är såpass känsliga kring hantverket är nog ungefär det sämsta man kan göra. Jag tror att vi går miste om väldigt många bra historier "för att folk inte vet hur man skriver" - Ta det inte personligt, det är inget slag mot dyslexi, utan snarare all typ av svårläst text, oberoende av vad det beror på. Tyvärr är det ju ofta också så att de som utvärderar berättelser, är desamma personer som är väldigt känsliga vad gäller formatregler.

 

På den här nivån tycker jag det finns vettigare sätt att utvecklas än via uppläxningar kring formatering på Voodoofilm, faktiskt. Vilka som ska hjälpa en med det är lätt oklart, kanske finns någon slags skrivcirklar i ditt närområde? Facebookgrupper som är mer aktiva? Forum är ju tyvärr stendött och där återfinnes mest gamla cyniska trasor.

 

Ibland känns det närmast som att "industrin" gräver sin egen grav genom alltför mycket självförverkligande där hantverk och förpackning prioriteras över content. Det är så mycket skit som görs - iterationer av samma sak som redan gjorts till leda. Och om idéerna inte finns i industrin, så är ju nästa steg att börja leta på andra håll. Då Måste man bredda vyerna och inte få allt fint förpackat eller nödvändigtvis lättläst.

 

Kontentan? Satsa på att bli en slipad berättare i första hand, så till den nivån att du knappt ens behöver fråga någon annan om det du gör är bra. Fundera sen på hur du ska få den här fantastiska berättelsen till vita duken. Att slå ner på formatet, som att det vore en slags grundförutsättning för att ens göra film är liksom att ta sig an problemet i fel ände. Hamnar du i industrin kommer reglerna att sätta sig, men att hela tiden behöva referera till regler medan man skriver hämmar garanterat kreativiteten.

 

Givetvis är det svårt för andra att feedbacka om man hoppar alltför mycket regler, men det jag på något sätt vill förmedla här är att reglerna inte är ett självändamål. Jag utgår alltså ifrån att du är intresserad av att berätta något, är ditt mål bara att kunna skriva manus som man skriver manus; skit i vad jag säger och lär dig skriva manus som man skriver manus.

 

Jo ska kolla lite det du skriver . Jag tar allt ni säger positive jag så glad att få hjälp för jag vill ha allt perfekt bra . Jag är "hantverkare" förstå mig rätt spela ingen rol vad jag gör vill jag ha det perfekt därför frågar så det blir bra.

Länk till kommentar
Share on other sites

(Kurt, Emilia)

KURT, En normalbygd man i 50 års åldern, kläd i intedent kläder, Sitter vid ett prydit skrivbord på skrivbordet står det en skål med godis.

EMILIA, small tjej i 30 års åldern , sommar kläd, sitter mitt i mot Kurt*

KURTE

milia du har blivit så stor även om jag inte funnits hos er när ni växt upp så betyder det inte att jag har brytt mig om er. *

Emilia tittar på kurt lite fundersamt.

*EMILIA

?Mamma sa att du inte ville veta av oss.*?Kurt flyger upp i från stolen går fram till Emilia,

*KURT

?Mamma din är precis som Rolf Kjellqvist som du är ute men vore dig skulle jag inte gå på fler dejt med Rolf

*?Emilia tittar över axeln på Kurt

EMILIA

(Skriker)?

Du har inget med vilka jag träffar.

?Kurt vänder sig om , Kurt går och sätter sig.*

KURT?

För ett års sedan när jag passerade bildeck ser jag hur Rolf tvingar Tobias att göra saker åt han det hände strax efter du hade börjat jobbar i land.*

 

ändra lite på scen 1 tror förstår nu hur ni menar men kan inte lvoa det men därför jag läger med den se vad ni tycker.

Länk till kommentar
Share on other sites

  • 4 veckor senare...

Först vill jag säga att de är jätte bra att du kämpar på trotts språkproblem (möjligen dyslexi?).

 

Sen tycker jag att det nog finns guldkorn i manuset, men jag har väldigt svårt att hitta dem på grund av dessa språk missar.

 

Mitt förslag är att du lämnar det till någon du litar på som har ett bra komando över språket, för rättning. Detta innan du lägger upp det här igen.

 

Jag säger detta av egen erfarenhet - jag har nämligen också dyslexi, någonting jag arbetet hårt med att få bort.

Idag så finns det lite problem kvar i mitt skrivna språk, men jag har blivit mycket bättre efter att ha skrivit både på Svenska och Engelska dagligen.

Det som jag lärt mig mest av är faktiskt att människor rättat mig!

Länk till kommentar
Share on other sites

Delta i konversationen

Du kan posta nu och bli medlem senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Gäst
Skriv ett svar...

×   Klistras in som rik text.   Återställ formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   Du kan inte klistra in bilder direkt. Ladda upp eller sätt in bilder från URL.

×
×
  • Skapa nytt...