elBeppo

Har nu filmat lite ute i mörkret med min D5000 och kan konstatera att det funkar bra att jobba med det manuella programmet. Däremot får jag inte ändringarna att bita då jag startat Live View, utan måste ställa in de inställningar jag vill ha först och sedan starta Live View... En hel del rolling shutter-problam då jag panorerar sidled på husets framsida (vi har stående träpanel) men det minskar en aning då jag går ner i slutartid.. Försvinner dock inte.. Med för snabba slutartider får man däremot problem med för skarpa bilder per ruta och då känns det hela som att det hackar istället. Det är nog en hel del pul och inställningar som krävs för att få till riktigt bra film med kameran. Jag fick dock några klipp som funkar till slut.

Menar du att den inte har det? Jag måste erkänna att jag bara haft kameran ett kort tag och filmat ganska lite än så länge. Men däremot har jag nog vart under intryck av att kameran anväder de inställningar som det aktuella valda programmet för stillbilder ger då jag klickar över till film... Iallafall har jag jobbat med både stort och litet skärpedjup än så länge och det har funkat bra. Om det är så att jag inte kan ha ett fullständigt manuellt program valt, utan kameran justerar t ex bländare för att få bästa exponering under tagningen, så tappar jag ju en del viktiga möjligheter. Inte vill man ju att ljuset ändras i bilden över en tagning. Måste kolla upp det här då jag kommer hem. Nu gjorde du mig närvös...

Håller med realitybites här. Det är väldigt spretigt med tipsen om hur man bäst redigerar i de HD-format som kameror idag filmar i.. Jag minns då DV slog igenom och det började dyka upp DV-kameror i mänskliga prisklasser. Då var också formatet lite spretigt med diverse olika varianter på något som skulle vara en standard (hette det). Vanliga datorer orkade just och just spela upp klippen men i ett redigeringsprogram så hann man inte riktigt med. Det var oftast tvunget med ett specialkort av något slag för att kunna klippa ordentligt med realtime playback. Jag jobbade i en semi-proffs studio med sådan utrustning och Premiere då. Sedan dess har ju DV blivit ett ganska välsupportat format som bra går att både spela upp och redigera i med en vanlig bruksdator utan specialkort eller liknande. Jag antar att samma sak kommer att hända med de HD-format vi får in idag... Jag får in material i MJPEG från min kamera och bilden är bra, men det är ganska hårt komprimerat. Jag är inte 100% på vilket format jag skall koda om allt till innan redigering för tillfället och har provat med några olika. Har dock inte gjort något större projekt ännu i HD så jag har inte satt processen riktigt på prov känner jag..

Hej. Jag hade möjligheten att ha Kjell Sundstedt att läsa igenom och kommentera på ett manus jag skrivit en gång och min inställning var samma som din: "inte en kärlekshistoria tack". Svaret jag fick var "kärlek behövs alltid"... Så det blev back direkt där. :) Sen behöver det ju inte alltid vara en "hjälten hittar en tjej/kille som måste räddas innan filmen är slut"... Men vad sägs om ifall tjejen i paret har en affär med någon av bröderna och de smyger omkring lite? Det ger dig ju en möjlighet att skicka ut med lite avsides.

Hej på er. Med ett antal filmprojekt i bakluckan på lite mer avancerad hobbynivå, tänkte jag komma med lite input. Jag sitter på en Nikon D5000 vilket är en billigare variant på D90. Den filmar bara i 720p och inte i full 1080p som Canons 5D mark II. (D90 filmar också enbart i 720p.) Den har även bara en inbyggd mikrofon och inte något mikrofonuttag (vilket jag inte hittat info om ifall D90 har eller ej.) Så här sammanfattar jag mina upplevelser iallafall: - Den ger bra bild på film. Mycket bra faktiskt och att kunna jobba med slutare, tid och ISO ger ju fantastiska möjligheter som jag nu inte vill vara utan längre. - Filmformatet som skapas är motion JPEG 25p och iallafall Adobe Premiere har svårt för det så jag blir tvungen att konvertera det innan efterbehandling. Det är dock ganska hårt komprimerat och skulle inte vara så bra att jobba med iallafall om man tvingas göra flera generationers renderingar... - Ljudet är ganska kasst som spelas in och i och med att det enbart finns en inbyggd mikrofon så begränsas man hårt där. Formatet på ljudet i filmfilen är dessutom väldigt lågupplöst. Extern ljudinspelning är ett måste och kamerans inbyggda mik kan mer funka som sync-hjälp. - I och med att jag inte jobbat så mycket med riktig film tidigare utan med video, är jag ovan med objektivbyte i samband med rörliga bilder. Det finns en del att lära sig med ljusmängd och rörlig kamera. Fick själv läsa in mig på att det inte är bra att ha FÖR MYCKET ljus heller vilket resulterar i knivskarpa bilder som hjärnan inte förstår... Den rolling shutter-problematik som belyses här i i tråden är ju något som är specifikt för digitalinspelning, men det finns en hel del från den riktiga filmbranchen som man även måste lära sig. - Kameran ÄR liten och lätt. Det är alltså svårt att göra stadiga bilder, mycket svårare än med en videokamera. Bra stativ samt en rig från t ex Redrock micro är nog nästan ett måste... Om du dock är ok med de här punkterna tycker jag dock att du gott kan tänka på en DSLR som filmkamera.

intressant diskussion. Jag har jobbat en del med sådant här tidigare och är av åsikten att det är bäst att jobba både med ett vektorbaserat layoutprogram och ett bildbehandlingsprogram. Själv jobbar jag med Photoshop och Illustrator. Bildbehandlingen görs ju onekligen i Photoshop där känslan med hela upplägget läggs upp. Kanske i en eller flera delar. Sedan pusslar man ihop det i Illustrator, lägger till text och gör allt färdigt för tryck. Det som ett layoutprogram ger på slutrakan istället för ett bildbehandlingsprogram är ju ett material som "skall tryckas" snarare än ett material som skall ses på skärm. En RGB-baserad bild i Photoshop innehåller ju inte alltid de metadata som behövs för att återskapa de färger man vill ha i verkligheten, speciellt då vi pratar om olika tryckmetoder. Kör du ut en jpg-bild från Photoshop och skriver ut den på en färglaser kan du kanske bli lite besviken över dålig mättnad i färgerna. I Illustrator kan jag bestämma till och med vilken typ av fysisk färg som skall användas i tryckningen och vara beredd på olika material såsom sugande papper, blankt papper, plast etc. Med det sagt skall jag också ge en lite avvikande åsikt: Gör du bara en affich för en indiefilm och inte har någon ambition att bli mästare på det här, duger säkert Photoshop bra. Kanske du vill satsa på att bli bra på att göra film istället för att lägga ner hundratals timmar på att lära dig trycktekniker...

Snyggt, editman! Hur var det att jobba med en systemkamera framom en video? Jag har själv en av de billigare som klarar liknande uppdrag (Nikon D5000) och tittar på att filma med den. Tidigare har vi filmat med en lånad DV-Cam från Sony. Jag såg även att du använder matteboxen från Proaim med räls. Hur tycker du den är? Och var har du införskaffat den? Skall vi filma med min Nikon ser jag nog att en mattebox och follow focus kan vara lämpligt att ha. Har tittat på riggen från Redrock Micro men den kostar en del...

Jag tror en sådan film som du beskriver kan bli väldigt intressant att se på om du lyckas få fram det där som gör att man skapar intresse. Ett tips är ju att det är kul att följa intresset mellan två karaktärer som inte helt och hållet kommer överens. Hamnar i konflikt rent av. Tänk om tjejen kommer med sin blödande hand och behöver hjälp och killen nekar henne helt abrupt? Hur kan man då fortsätta storyn? Tjejen blir väl upprörd?... Kanske rent av provocerad tillräckligt för att knacka på igen och skälla ut killen och kasta en öl på honom. Vad gör killen? Kanske han snabbt, kraftfullt och tyst lyfter henne på axeln och bär henne till en stor sopcontainer och dumpar henne där?.. Osv osv. Varje steg som tas fördjupar ju deras relation samtidigt som "hur de väljer att ta striden vidare" beskriver dem som personer... Lite input från min sida... :)

Två suveräna manus: Juloriatoriet - svenskt. Fight Club - Amerikanskt.

Jag såg en utbildning på Gotland för något år sedan för filmmusik. Den lät lockande och kan vara värd att kolla upp.

Angående #1, kan du filma tre klipp med stillastående kamera: 1. Bakgrund, utan skådisar. 2. Båda skådisar med. Offret har blå dräkt på hela kroppen förutom huvudet. Handen tar tag i huvudet och drar det dit det skall. Kroppen följer bara med och maskas sedan bort mot bakgrunden i AE. 3. Offrets kropp med blå mask på huvudet. Ha kroppen att falla dit du vill och maska bort det blå huvudet i post. Sedan kombinerar du de tre i AE.

Om det är en version för visning, skulle jag ta ut en MPEG-2 för DVD med bästa kvalitet. Det blir bra. För lagring/återanvändning på klippbordet är det ju helst DV som gäller, men som du påpekar är det ett mycket kostsamt format. Frågan är om din DV-kamera är spärrad för att köra tillbaks materialet via firewire till DV-kassett. Alla kameror är inte spärrade idag, och då har du bästa lagringsmöjligheten där.

Jag läste en text om Jan Guillou, där han menade att det är bra att chocka läsaren direkt i början av en bok (vilket han alltså gör). Detta stämmer nog bra på film också.... Så varför inte börja med att chocka tittaren lite i början. T ex med en blick från vad som kommer att hända i framtiden/vad som har hänt i det förflutna? Ett telefonsamtal är ju inte direkt så smaskigt... Om man inte genast följer upp det med en jaktscen a la första Matrix... Även om det handlar om ett drama, lär den ju innehålla åtminståne NÅGRA mer intensiva moment, från vilka man kan välja denna öppning. Inte visa allt, utan återkomma för att komplettera scenen i slutet av filmen.

Man behöver inte vara innomhus och mörda alla sina skådisar. Vi gjorde en läcker tarm-scen utomhus och grävde alltså ner halva killen i marken. Tarmar gjorde vi av ägg, vetemjöl och vatten. Sedan kladdade vi ner allt med löjligt mycket "blod". Skrev om det i en annan tråd tidigare tror jag. Bra blev resultatet iallafall.

Det är nog mycket enklare för dig i alla steg av produktionen om du gör enligt följande istället: 1. Skriv manuset snyggt och prydligt. Så det är lätt att läsa och lätt att bläddra i och hitta det man letar efter. Det finns bra texter om hur man skriver manuset så att industri-folk gillar det. Som du nu har skrivit det, är det svårläst. 2. Planera dina filmvinklar innan ni filmar och rita ner dem som storyboards. Du kan numrera/döpa varje bild. Sedan har du en "klappa" med info om vad det är du filmar just nu, som du visar direkt då du startar inspelningen på kameran igen. I Hollywood använder man ju detta i smråd med en lite smäll på klappan för att de som jobbade med ljudet i redigeringen skulle kunna synkronisera det ordentligt. Nuförtiden finns det annan hjälp för det, men markeringen av VAD det är man filmar finns kvar och är nog så viktig. 3. Då du filmar, ta en vinkel i taget. Låt skådisarna göra sin grej från början till slut. Ibland kan det ta några sekunder i vissa vinklar, ibland tar det 5 minuter. I en klassiskt samtals-scen med några personer, brukar man först filma en vinkel där alla finns i bild samtidigt. Denna vinkel är dessutom bra att inleda hela scenen med, eftersom den visar var alla sitter/står och hjälper tittaren med orienteringen vid följande vinklar och klipp. Sen filmar du close-ups på skådisarna, en efter en. 4. Då du redigerar, kan du välja bland råmaterialet exakt vad du vill visa och skriva ihop en lista på de klipp du vill ha. Sedan lägger du ihop dessa snyggt och prydligt, med ett tempo du gillar. Då är det bra att du har markerat vad du filmat.