BelGarion Raptor

en kyckling till en annan: - All me life passed before me eyes.. it was really boring.. Chicken Run

En annan som är riktigt bra.. -I think he said blessed be all the cheesemakers. Det är helt i början då Jesus predikar från en kulle men folket längst bort hör inte så bra. Då snappar de upp ett par ord och tyder de själv..

-Are there any women here? Det var citatet från Monty Phyton i filmen Life of Brian.. ..Då den gamle mannen ska stenas för att ha svurit mot Gud och nån i publiken kastar en sten mot huvudprästen (vår allas John Cleese) och då denne frågar vem det var så börjar hela publiken skrika She She She med ljusa röster för att direkt efter sänka rösterna kraftigt och ropa He He He.. Då vänder sig prästen misstänktsamt om och frågar forskande: -Are there any women here? :)

-I´ll be back... -You good, kid, real good, but as long as I´m in town, you´ll always be the second best, see.. -That´s all, folks.. -..and sometimes you´ll have to ask yourself just one question: Do I feel lucky?.. Well, do you? Punk? -Allrighty then! -I see dead people! -Life is like a box of chocklad, You´ll never know what you´re gonna get.. -Are there any women here? -one ring to rule them, and in darkness bind them ok, kickar igång en gissningslek med det samma. Vem sätter alla nio citat rätt ang vart de kommer ifrån?

På Filmcafé sitter man o snackar film i största allmänhet. Filmer från mainstream och utanför den. Filmer från andra länder och andra genre. Härmed tänkte jag, som den svenske finsktalande estländare jag är, introducera lite finsk humor i debatten. När jag växte upp på åtti-talet i Tallinn (huvustaden typ) så såg vi finska kanaler (eftersom det var runt åtta mil till H-fors). Lärde mig finska och fick inblick i deras humorsinne. Jag är väl partisk men de är och kan vara riktigt roliga. Några som utmärkte sig speciellt och som tillhör mina absoluta favoriter är Spede gänget. Spede Show bestod av tre killar, Spede Pasanen, Vesa-Matti Loiri och Simo Salminen. Förrutom några tv-serier gjordes många filmer, däribland Uuno Turhapuro filmer (runt ett tio-tal). Gillar man Sällskapsresan, gillar man Turhapuro humor. Lite mer sällsynta men ack så roliga filmer är Pikkupojat (Småpojkar) och den svart vita finska westernfilmen Hirttämättömät (Ohängda). Alla gjorda med Spede gruppen. Dessvärre gick Spede bort nåt år sen och man satte ihop en tv-serie om de bästa bitarna till tv. Jag fick se dem på vhs men det finns nog en dvd om det. Riktigt roligt. De flesta filmer finns numera på dvd och bäst av allt: allt har svensk textning. De som känner till Spede, vad tycker ni om dem? Har ni andra förslag om bra roliga finska filmer? Några favoriter? PS. V-M Loiri var med nuligen i en finsk film som heter Pahat Pojat (Dåliga Söner) och den filmen är riktigt sevärt. Faktisk en av de bättre finska filmer som jag sett..

Tackar tackar Ska sätta igång genast. Man lär sig bäst genom att prova sig fram. Det bästa är att jag har Photoshop på datorn. Brorsan har tydligen kopierat den även till min dator så no problemo där. Jag själv har jobbat med Premiere och AE mest och lämnat Photoshop till hans axlar, men nu är det andra bullar.. och jag ska läsa manualen.. :))))

[citat=Rogge] Förmodligen därför att du gjort lite fel. Det skall sluta med en nolla på slutet, inte två. Här har du ett exempel jag skrev åt en annan medlem i forumet för ett tag sedan: http://www.voodoofilm.org/forum/showpost.php?p=19039&postcount=4 /Roger[/citat] Tack, jag har sökt tidigare trådar för problemet och när jag läste den ovan igen kom jag på att jag vist fick det fungera då med exemplet i tråden. När jag hade funderat en stund kom jag på felet med mina sub-filer. Jag hade försökt ladda in txt filer genom Asset menyn. txt filer importerar man genom att högerklicka på subtitle raden istället. O så fick jag äntligen subben till filmen. Lyckades även ändra färg på texten. Sen kollade jag på de olika menylayers o så men blev inte klok på dem. Verkar som allting ska gå genom Photoshop. Knappar ska editeras där för att det inte ska stå Text på dem, att ändra, ta bort, lägga till knappar efter eget val likaså, finns olika textlayouts men hur jag ska kunna skriva egen text med dem fattar jag inte. Inte nog med det så ska man även börja länka olika sidor med varandra. Jag ska ha en framsida, en special feature sida och sub sida med typ tio olika subs. Det blir många timmar med Encore Help och Tutorial, verkar det som..

Hjälp.. Här sitter jag med Encore DVD 1.5 (Lånade av kompisen) och ska importera subtitrar till filmen. Först använde jag subtitrana i BSPlayer och då var de i frame uppdelning. Vad jag förstod var att i Encore så ska de vara i tid istället. Så jag satt en natt och skrev om frame till tid istället. Sparade i Unicode som man ska och startade Encore. Men där j*vlades det igen. Encore vill inte hitta txt filen som den stödjer. Jag ser filen vid "alla filer" valet men då går det inte att importera. Hur ska man färdigställa en extern subtitlar fil.. Hur ska den se ut Jag skrev t ex 1 00:04:50:00 00:04:56:00 Hejsan, Dr Watson Vissa säger att det ska inte finnas några nummer innan tidskoder, typ: 00:04:50:00 00:04:56:00 Hejsan, Dr Watson Sen att man ska spara antingen Unicode eller UTF-8? Jag har flera språkfiler som väntar på att bli infogade, måste klara den första så jag vet hur man går till väga. Snabb hjälp uppskattas..

http://www.voodoofilm.org/forum/showthread.php?t=886 -------------------------------------------------------------------------------- Jag skrev lite om flying karate på scenografi rubriken (kan vara till nån hjälp) Fightingscener är en konst för sig. Oavsett om det är independent eller hollywood filmer. Jag gillar att se bra fightingfilmer iblan och ibland vill jag se annorlunda slagsmål. Grunden är dock samma ovasett om filmen är en parodi eller seriös drama. Som många innan mig har sagt hänger allt på koreografin. Alla medverkande ska ha ett program att utföra, rörelser ska utföras i tur och ordning och i samverkan med andra. Tips att titta på filmer (sekvenser) och att lära sig stagefighting på kurs är utmärkta förslag. Jag tänkte på att om man däremot inte har tillräckligt med tid t ex och vill få saken ur världen måste man ta till lite enklare knep. När man tittar på fightingscener i amatörfilmer så slås man oftast på att de olika klippen inte hör ihop. I den ena får man spark i ansiktet och nästa sekund håller man sig om magen. En annan aspekt är kameravinklar, som altför oftast är antingen för långa (så att själva aktörens rörelse hinner sjunka i tempo innan bryt) eller för korta (klipp på klipp på klipp osv). Det är iofs redigeringens uppgift att fixa men oftast finns det inte bra råmaterial att använda sig av. Så att tillbaka till tagningarna. Öva in slagserier mellan tre och sex rörelser. Det är tillräckligt att tittaren ska få bilden av fighten men utan att aktörer utspelar sig. Kan tänka mig att typ fyra till sju sådana serier är tillräckliga (beroende på hur stor tyngd fighten har i manus). Sen är det ÖVNING som gäller. Tänk på de olika serier och försök inte memorisera hela fighten. Risken är att ni sabbar alla serier bara efter första smällen. När det gäller kameravinklar så tycker jag att även om många vinklar är bra bör man inte filma vinklarna från samma avstånd. Det är just avståndet till kameran som är dynamiken inte vinklarna. Ha gärna helkropps distans som man varvar med close-ups som ansiktet, näven, foten el dyl. I härlig amerikansk anda kan hjälten i fighten kasta ur sig kvickheter mitt i fighten i extrem close-up. Sådana bryt skapar naturlig övergång mellan fightningsserier. Sen är jag en slow-mo lover.. Kör en serie där den avslutas med en rundspark t ex. i slow-mo. Byt vinkel till marknivå mitt i svingen så tittaren uppfattar sparken som samma, Slow.mo där med. Lägg till mystisk vindljud. I nästa sekund close-up på skurkens ansikte då han i normal fart träffas av foten.. Pang.. klockrent.. : ))) http://www.voodoofilm.org/forum/showthread.php?t=3067 -------------------------------------------------------------------------------- Kom o tänka på gamla fighting-filmer. De där med flygande karatekillar o "power"-slag då motståndaren flyger tio meter bakåt osv. Jag har själv funderat på hur man skulle kunna filma sånt och dessutom lura tittaren. Här är det jag har att föreslå: Att flyga baklänges. 1. In i väggen. SCEN: Slagsmål. Ena killen gör en rundspark eller attackslag framåt och motståndaren flyger av träffen bakåt och krockar med väggen eller flyger rakt genom det. Som oftast är, har stuntmannen en kabel fastsatt på ryggplattan, som vid aktivering drar stuntmannen bakåt mot väggen. Här är det några saker som måste stämma. Tajmingen träff/aktivering. För att stuntmannen ska flyga genom luften och inte släpas längs marken är det viktigt att stuntmanne hoppar upp vid träff. Oftast repeteras slaget-hoppet-aktiveringen in på det sättet att det passar rent goreografiskt in i slagsmålsscenen. Väggen då. Kraften från aktiveringen är ganska stark och stuntmannen har betydlig hastighet när han når väggen. En lösning på det är s k FakeWall mao väggtapet och inget annat. På en sektion av väggen finns det träram och endast spänd tapetgenom vilket stuntmannen flyger. Bakom tapetet ligger madrasser, kartonger el dylikt. Beroende på hur lång är flygsträckan och höjden anpassas även mängden madrasser. Även bassänger har använts då sträckan och höjden hade varit alltför stora att kunna fånga stuntmannen säkert. Hur fungerar det i praktik. Nåväl, först och främst ÖVNING.. Öva på ramla, hoppa, koreografi osv. Ramla teknik kan man öva på lokal kampsports-förening. Ryggplattor kan man ev låna från gym eller knåpa ihop själv. viktigt med axelstöd och öglan bak.. Vidare så krävs det en icke tänjbar lina (eller stark tjock snöre). Snöret fästs vid ryggplattan och andra ändan träds genom tapeten (här kan man för säkerhets skull spika några tunna plankor i kors bakom tapeten så att snöret inte flyttar på sig, men när stuntmannen flyger genom tapeten, de bryts av). Andra sidan läggs mattor och mjuka saker för att dämpa fallet. Vidare så kan man dra snöret genom ett block så att de som drar i snöret inte behöver vara bakom tapeten (och inte se något) utan bredvid scenen och därmed kunna följa tajmingen bättre) Igen, Öva Duktigt innan ni sätter tapeten på plats eller börja filma. OBS! Försök inte åstakomma 15 meters flygningar. Effekten uppnås direkt då man passerar vanlig falllängd. Sträckan som är sådär tre fyra meter ser i slow-mo jätteläckert ut. Lägg till en fläkt som låter kläder fladdra och du har en kanon matrix sekvens.. : ))) OBS! Texten ovan är för inspiration endast. Jag är inte expert på stunts så tänk sunt förnuft.. : ))) http://www.voodoofilm.org/forum/showthread.php?t=3067 Tänkte vidare på det där med att falla långt bakåt. Förut så beskrev jag hur det är att flyga genom väggen. Tillägger att kameran byter vinkel exakt då stuntmannen träffar väggen. På det sättet ser man inte att väggen egentligen inte finns där. Man kan filma en närbild direkt efter mot en riktig vägg... Men nu tänkte jag beskriva hur man kan filma flygande karatekille. I martial arts filmer hoppar man ofta upp i luften o kickar sådär tio ggr på huvudet av den andre innan man landar. Jahah, filmtrix tänker alla. Jovist men hur. Jag kom på ett sätt då jag var med och kollade hur lokal trampolinförening övade i sporthallen. Man har en sele som fästs runt kroppen och vars linor löper upp till fästanordningen i taket. Tränaren i sin tur håller i linorna och drar de så att hopparen blir kvar i luften så länge som behövs. Häftigt. För att använda den tekniken i film kommer in en annan stor uppfinning. nämligen Bluescreen.. För att bluescreen ska fungera krävs två tagningar. En tagning där aktivitet utförs framför en bluescreen och en med bakgrunden. Viktigt är att om man vrider eller ändrar kameravinkel/läget under tagningen måste samma sak även göras i den andra tagningen. Ljuset är också viktigt (man borde använda sig av ljusmätaren för att vitbalansera rätt). Asså, säg att vi har två killar där den ena är skurken och den andra martial arts master a la mystic ninja.. Hjälten spänns fasti selet och rörelsen går ut på att när han hoppar upp ska han sparka skurken i magen, sen i huvudet och slutligen när skurken faller framåt så landa på hans rygg.. Först sätter vi upp bluescreenen (finns massor av info på nätet hur man bygger en bluescreen. Linorna som håller hjälten binds in i blått tyg (samma som bluescreen). Belysning ska vara från bägge sidor så att linorna inte får skuggsida da den mörkare kan synas genom bluescreenen.. ÖVNING! Öva in höjden, koreografin noga så bägge vet hur tagningen genomförs. Meningen är inte att hjälten ska hoppa upp o dingla i luften utan ska mjukt få uppfart och smidigt landa. TIPS.. Om man inte lyckas med ljussättningen (det ser väldigt tillgjort ut med två layer. Bakrundsljus går inte alls ihop med sporthallens gula ljus) så prova filma även bluescreen ute i naturen. Selen kan man kanske låna nånstans eller bygga själv (samma sak med ryggplatta osv). Ljussättningen blir säkert enklare plus att man kan dra nytta av ev vind, sol osv (OBS! Man måste fortfarande belysa snören så ingen skuggsida bildas) Som ovan, vid färdig montage kan man dra ner tempot lägg till ljudeffekt och voila, another matrix clip..

va de ingen som tyckte mina synopsisar va bra?

[citat=damtralla] Ofta fattar nämligen varken jag eller skåtespelaren vad jag snackar om.... Inte bra![/citat] Nej, det är verkligen inte bra om man inte fattar det man själv säger. Men, vi tar det från början. Jag förutsätter att du själv har varit med och skrivit, planerat och förberett filmmanuset, filmningen och rekvisita/platser. EN annan variant är att du har fått ett färdigt manus och andra har förberett såväl scenplaneringen och scriptskrivningen. Som regissör så är du den som vet mest om filmen. Det är din visuella bild av filmen som de andra ska skapa. Du bestämmer om scener som spelas in duger elle om något ska ändras. Vad ska en vanlig indy-regissör tänka på? När vi pratar om själva filmandet så ska regissören kunna allt, se allt, vara överallt och hjälpa alla. Om alla andra på en filminspelning skulle vara hjärndöda zombies så ska man fortfarande klara av att filma filmen. Det är regissörens ansvar. Regissören bestämmer med filmaren och ljuskillen hur scenen filmas och belyses. Regissören pratar med ljudkillen om scenen ska ha ljud eller tal eller om all ljud el musik läggs till från nån annanstans och scenljud inte behövs. Regissören pratar med skådisar, förklarar scenen, vad de ska göra, säga, känna. När ska personen A komma in i rummet, hur långt in ska denne gå, vad ska denne säga, vad ska personen B under tiden göra och vara, ska man prata högt, ska man prata med händerna, vart ska de titta osv. Regissören säger när man filmar och avbryter om något är på tok. Kom ihåg: Det är BARA regissören som avbryter eller startar filminspelningar. Kamera, ljud, ljus, skådisar, extras ja, ALLA, lyssnar på regissören. Så det gäller att ha tungan rätt i mun för jobbet.

Färdiga idéer är bra men hjälper knappast. Ska du skriva filmmanus så gnugga geniknölarna. Jag försökte föreställa nån bra skräckidé som skulle passa i solljus och ..ja, det var inte lätt.. Skräck i dagsljus tenderar till att bli lite drama hållet. Typ fångläger, djungel, öde ö, kriget, fattigdom, sjukdom, osv kan vara skrämmande men på film blir dramat överväldigande. Om man inte dränker filmen i blod eller överdimensionerade ljudeffekter. Synopsis1: Typ av virus smyger sig på människor genom föda och folk blir galna. Inte skrikande galna men hänsyslösa. I kassakön sticker mamman plötsligt ner sin unge och busschauffören hoppar ut ur bussen i full färd. På natten gråter mamman över sitt döda barn och chauffören, ja han är ju död. Man kommer fram till att det är solen som aktiverar viruset i hjärnan. I slutet finner man att dessa människor brinner upp i solarier eftersom viruset inte klarar av så mycket strålning. osv, eftertexter.. Synopsis2: Farfar berättar ungen om onda män som efter döden jagar en i mörker. Ungen ser mardrömmar och råkar pilla på en låda uppe på vinden. Farfar håller på dö och varnar om andarnas box. 20 år senare och unga mannen ser lådan på en auktion. Mardrömmar igen. Han pillar upp låset och värsta vindeffekten. Nästa dag ser han döda onda män lite varstans på stan. Alla de börjar jaga honom. in i bilen, ut ur stan. Värsta rally, polisspärr, mannen stannar, policen fram, bakom kommer bil, bromsar, ut kommer en man och biter halva huvudet av policen, vidare med rally.. osv, ibland skaka av ibland gömma sig bakom en vägg. Iaf, mannen kommer ihåg berättelsen från sin ungdom, ringer prällen i hembyn, han berättar om likadan låda bakom altaren inmurad i kyrkoväggen. Mannen kör dit, onda män efter , även på sidovägar, ståendes mitt på vägen osv.. I kyrkan tar de fram lådan, inne är typ trollformeln som gör att det onda samlas i lådan. Pang, allt väl igen. Bakom kyrkopelare kollar en skrämd altarpojke allt tumult. Filmen slutar med att en gammal gubbe (altarpojken) berättar om onda män och filmen zoomar ut från en låda på vinden nja, kan va nåt. Själv skriver jag nästan aldrig manus men som idé kan de två duga.. :)

Stumfilm är verkligen ett kapitel för sig och början till all filmskapande. Som bekant kom ljudfilmen långt senare, då stumfilmen var redan ett faktum och väl spritt. Ta Chaplin, Errol Flynn, Helan o Halvan osv. Mycket el allt med/av de var faktiskt stumfilm. Många klipp från den tiden med stadscener, tåg och järnväg, vilda västern, freaks, världskriget var stumfilm. Stumfilm var och är ett genre som jag personligen skulle vilja se en renessans dyka upp. Det krävs oerhört mycket mer kunnande att kunna framställa en bra stumfilm. Vad är viktigt då? Först är det så att stumfilm är inte ljudlös utan saknar tal. Inga röster alltså. Ljudet är musiken dvs klassiska pianoplingandet och en och en annan orkesterstråk. Även ljudeffekter fanns om än begränsade till rapp trumsolo eller plötsligt skrikande trombon. Helt klart är att det är det visuella som gäller i Stumfilm. Berättandet görs genom bilder och mimik. Tydlighet är nyckelordet. Att falla tydligt, att gråta tydligt (med axlar), att skratta tydligt, att ge/ta/gå/klättra/osv tydligt. Tittaren ska vara "med" på vad som händer. Oftast finns det "talfönster" med i stumfilm. Dessa förmedlar vad som sades. Finns stumfilmer där inte ens det förekommer. "Talfönster" editerades in i filmen i post-pro och klipptes in då skådisar pratade. Alltså är det viktigt att komma ihåg att det verkligen fanns ett manus med repliker även i stumfilmer. Tittar man noga på stumfilmer så märker man att inte alla repliker skrevs i fönstrena och även de viktigaste komprimerades kraftigt. Tal var inte viktigt. Allt som hände, hände i det visuella. Brev, texter, telegram, plancher, skyltar fick oftast eget "fönster" och man såg till att tittaren kunde läsa själv och på det sättet vara "med" i filmen. För att lyckas med stumfilmen måste man först bestämma sig i följande frågor. 1) Vad förmedlar jag? Vad är det för genre filmen är i? komedi? Drama? Det blir grunden till ljudvalet, belysningen och karaktärena. Dessa faktorer blir väldigt tydliga i stumfilm. 2) Vill jag skapa en kopia av "gamla" stumfilmer eller skapa "ny" stumfilm? Färg? Gör du gamla så studera föregångare noga. All info du kommer att behöva veta finns i dem. Vill du skapa "modern" stumfilm, sätt dig och föreställ dig sittandes i biosal tittandes på din moderna stumfilm? Blir den bra? 3) Komedi är lättare än drama. Men att skriva komedi är svårare! 4) När vill jag ha musik i filmen? Hela tiden? Vissa ställen? Vill jag ha olika sorters musik eller finns det genomgående tema? Vill du ha olika instrument eller ska vissa händelser ha bestämd ljud? (T ex gapskratt är trombonsolo). annars se upp med de vanliga fallgroparna som alla filmmanus har gemensamt. Rörlig kamera, flera skådisar-samma ställe, obestämd scenbygge osv Tips: Som jag sa i början så är tydlighet det viktigaste i stumfilm. Vill du lära mer om tydlighet? Gå på teater. Scenuppträdande och känsloförmedling på scen är saker som återfinns i stumfilm. Där har du tydlighet för hela slanten.

[citat=Minguez] http://patrykrebisz.com/stills/FINAL_movie.html gjord med Canon Eos20D... [/citat] Det där var asbra gjort. Tänkte hela tiden hur mycket jobb som måste ha legat bakom det. Nejmen riktigt grymt. Helfet bild .. fråga: blir det så hackigt när man filmar med stillbildskamera eller var det meningen? än en gång, riktigt grymt..

de som vet säger att horisontella linjer är helt naturligt om man inte interlacear.. och att det spelar ingen roll om man kollar på slutresultatet typ på tv.. men om man vill kolla på datorn så ska man deinterlacea.. finns nog under arkiv menyn.. 32hertz el 48 hertz hmm.. skulle också vilja veta vad skillnaden är.. 48 är väl tv..