Okej, allihopa. Jag är tillbaka här igen, tidigare hade jag UvenEye och något annat, som jag har glömt bort. Men jag satt och tänkte på tiden då jag satt uppe hela nätterna och skrev manus och lade upp här för att få härlig feedback och för att läsa andras manus. Sen så gick jag två år på Biskops-Arnös kurs i att skriva dramatik, slipade till mig lite men har visst lyckats tappa motivationen för att skriva. Så jag tänkte att jag ska återvända till rötterna för att kanske hitta gnistan igen!
Hoppas att ni alla mår bra?
Nu till manuset här. Jag skrev det för två år sedan och det är tänkt att vara en liten kortis. Ett första utkast av DISCOMAMMA, om en ensamstående mamma som försöker hantera att pappan till hennes två söner inte finns längre, genom att festsupa. Discomamma, Marcus Berguv (första utkast).pdf