UvenEye

Då börjar man filma vecka 45 då! Fått låna en hel skola den veckan...wohooo! grymt! inte bara en halv..utan en hel! hihi! Men iaf..satt o tänkte. Nån som vet eller har en idé på vem man kan ringa o höra med om man får låna/tillgång till en..någon sort form av "kran". Typ nån sån som man ser de åker runt med ibland i stan när de ska fixa itll skyltar och lampor och sånt. En lite korg på en kran. Hade behövt komma upp i luften för en viss tagning nämligen.

satt här o skrev på manuset till En Pojkes Tårar och stötte på ett litet "problem". Det är så att filmen får vara max 4 minuter o det krävs då verkligen att man med omsorg väljer vad som MÅSTE visas. Och nu när jag skrev manuset så märkte jag att det knappt kommer vara några scener. Allt utspelar sig i princip på samma plats hela tiden. Jag undrar, om det är okej..eller helt mot reglerna att istället för att använda sig av scenuppdelning i manuset, använda sig av klippuppdelning, alltså att man skapar en ny "scen" för varje nytt klipp...eftersom det i princip kommer vara någon helt ny information i varje klipp?

jo jag vet d...vi har liksom gjort en egen historia. men hade varit skitbra om man kunnat få me massor från brott o straff...men känner inte att jag har energin till d. läraren e nöjd iaf hehe. vi ska få hjälp av en regissör som ska hjälpa oss med dramaturgin osv...se om han har några invändningar kanske..

jovisst.. men nu är det så att vi är ett par människor som inte uppskattar när skolan säger åt oss vad vi ska göra o att vi ska följa deras "regler". De gav oss en uppgift, som då va att läsa en novell/roman (fick endast välja utav några som läraren valt) o sen gestalta en scen därifrån. Vi tycker inte om när ens frihet begränsas..men ja, vi valde den här boken, eftersom det va en bok som alla läst o tog den här scenen, för vi kom på ett bra o enkelt sätt att göra om den till film. men visst, finns säkert något djupare o viktigt i den texten som vi helt missat. men ja, vi kommer nog inte göra någon djupare textanalys tyvärr, har helt enkelt för ont om tid. men du kanske vet nåt speciellt som vi missat, nån poäng som vi borde få fram? skulle vara kul o intressant om du visste nåt, för helt låsta e vi inte vid vår idé.

jo, det här med skådespelarna är största huvudbryet för mig nu. har inte så värst mycket tid till att leta upp skådespelare o så..men ska göra mitt bästa. men jo, som du säger, måste ge dem tid till att komma in, för detta kan LÄTT bli nåt fjöntigt annars. jo, tycker åsså att gestaltningen av lärarna känns rätt korrekt jämfört med verkligheten.

Har ett projekt i skolan där vi ska gestalta en scen ur en bok, med egen fri tolkning. Jag och tre andra valde en scen ur boken Brott och Straff av Fjodor Dostojevskij. Det är en scen där en häst blir misshandlad till döds av sin fulla ägare och hans fulla kamrater, inför synen av en folksamling som inte ingriper. Vi valde att göra om den till skolmiljö och helt enkelt göra en film med tema mobbning. Filmen, eller ja, scenen får inte vara längre än 4 minuter och det här är synopsisen. Säg vad ni tycker. -------------------- En Pojkes Tårar Synopsis - av Marcus Berguv. Överblick på en skolgård, elever utspridda över gården. Vi är nere på skolgården, vi ser små grupper överallt, gemenskap. En bänk, avsides, sitter en ensam pojke, NILS, med en bok i handen. Han ser inte speciellt glad ut, han sitter med huvudet neråt, läsandes i boken. Två killar kommer gåendes förbi pojken på bänken, det är TOBBE och ERIK. Nils tittar upp när de går förbi och Tobbe ler mot honom och vinkar lite smått med handen. Nils ler tillbaka. Tobbe och Erik fortsätter bort. Nils sitter nu med ett leende på läpparna och fortsätter att läsa sin bok. Musiken som spelats i bakgrunden hela tiden har varit söt och smått glad. Men denna musik vrids nu om till en mer hemsk och mörk känsla. Mörkret faller över bänken som Nils sitter på. Två stora killar sätter sig på vars en sida om honom på bänken, en tredje ställer sig bakom. De frågar honom vad det är för skit han läser, Nils sjunker ihop och ser ännu mer ynklig och ensam ut än innan. En av killarna slår boken ur händerna på honom, den faller mot marken. De skrattar. Nils tvekar en stund, men sen så reser han sig upp och bockar sig ner för att ta upp boken igen. En av killarna knuffar omkull honom mot marken. Nils ligger nu på marken. En av de stora killarna räcker fram handen till honom för att hjälpa honom upp. Han tvekar, men räcker sedan fram handen. Killen hjälper honom halvvägs upp med sen släpper han honom och Nils faller än en gång mot marken. De tre killarna går runtom honom, skrattandes, hånandes. Nils tar sig upp på fötterna igen. Killarna börjar nu knuffa honom mellan sig. Det börjar samlas folk runtom dem på skolgården. Däribland är Tobbe och Erik. Människorna runtomkring bara tittar på, några tjejer håller handen för munnen och skakar på huvudet. Några flinar och pekar. Några ser bekymrade ut för vad som händer. Tobbe tittar med en oerhört förtvivlad blick på vad som händer. Men ingen gör något för att hjälpa den oskyldiga pojken. De tre fortsätter knuffa honom mellan sig. De lägger krokben på honom och han faller mot marken och slår i ansiktet, glasögonen flyger av. Nils tittar med tårar i ansiktet upp mot Tobbe, de får ögonkontakt, Tobbe tittar förtvivlat på honom. Nu reagerar Tobbe, han skriker ”lägg av!”. Men ingen hör, ingen bryr sig. En av de tre sätter sig på Nils och petar hårt på honom med fingrarna, de andra två skrattar och det gör även några andra i ringen runtom. En av de tre killarna ställer sig på Nils fingrar. Nu får Tobbe nog, han tar ett djupt andetag och tar ett steg framåt, men hejdas av Erik som tar honom i armen. Tobbe tittar på Erik, Erik skakar på huvudet. Tobbe tar bort Eriks hand från sin arm och fortsätter fram mot de tre killarna. Han knuffar undan av dem och ställer sig öga mot öga mot en av dem. Han skriker ”lägg av, lägg av!”. De tre killarna ser först häpna ut, och rycker sedan på axlarna och skrattar. De knuffar undan Tobbe. Tobbe skriker ”lägg av, lägg av”!, Inget händer. Tobbe går fram till dem som bara står och tittar. ”Gör nåt då? Gör nåt! De kommer att slå ihjäl honom, gör nåt!” Folk tittar bara ner i marken och rycker på axlarna. Tobbe skriker av fulla hals, ”för helvete gör nåt!”. En av de tre killarna tar upp Nils bok från marken. Han bläddrar i den och rycker sedan ut några sidor och slänger i ansiktet på Nils. De skrattar. Tobbe tittar upp mot ett av skolans fönster och där står en äldre man och tittar ut. Vi är nu inuti den mannens rum och ser från hans vinkel ut mot skolgården. Han har en kopp kaffe i handen som han rör om i med en sked, sakta sakta. Han tittar ut mot skolgården, Tobbe ser honom se allt. Mannen slutar röra om i sin kopp och vrider om persiennerna, så han slipper se ut nåt mer. Tobbe ser förtvivlad ut, och med tårar i ögonen springer han in i skolan. Han springer längs en tom korridor mot en dörr som står halvt öppen till ett rum. Där sitter några äldre människor, de dricker kaffe, äter bullar och röker. Tobbe ställer sig i dörröppningen och skriker. ”Snälla, hjälp honom, hjälp honom!”. De tittar på honom, sedan tittar de på varandra, sedan på Tobbe igen. De stänger igen dörren framför honom. Nu finns det inget hopp i Tobbe längre, han ser tom ut. Han går med sakta steg genom den tomma korridoren. En klocka ringer. Han fortsätter att gå, ut genom skolans dörr. Han möter andra som är på väg inåt i skolan. Han går mot alla, med tunga sakta steg. Han tittar ut mot skolgården, som nu är tom, förutom ett par boksidor som ligger utspridda och en liten ensam pojke med näsblod och tårar i ögonen som ligger på marken. Nils försöker med skakiga armar och ben att resa sig upp. Han plockar upp sina söndriga glasögon och tar på sig dem. Han tar sin bok. Tobbe går fram till honom, fortfarande med en tom sorgsen blick. Nils sätter sig ner på bänken med sin bok i handen. Han torkar sig om sin blodiga näsa och sänker ner huvudet. Tobbe sätter sig bredvid honom på bänken. Han räcker fram ett par boksidor till Nils, som tar dem och lägger in dem i boken. Där sitter de två pojkarna, med tårar i ögonen, de säger inget till varandra, det finns inget att säga. Vi åker bort från pojkarna på bänken, bort. ----------------------- vet att detta är något som gestaltats många ggr på film, så behöver inte höra några sådana kommenterar ;)

hade han haft brunt öga hade man väl kunna tro detsamma...men nä...det va ju så man skulle kunna se att det är två människor..en med blå..o en med bruna ögon..

tack daniel, jo..har huvudbry med just det. det e ju så som du säger..det är så jag vill få fram det...vara tydlig men inte övertydlig. jaja..får jobba vidare. jag delar din mening med det andra också..o nä...jag vill inte dra alla över en kam. inte alls. just därför jag vill ha det här sublima budskapet...man får tolka det..om man vill..liksom..om du förstår va jag menar. att vara kristen o tro på bibeln är inget fel...tycker det finns sunda saker o idéer att leva efter där. men man får använda hjärnan lite o sitt förnuft o inte ta till sig saker som inte har med "leva ett bra o lyckligt liv" att göra. om ni förstår.

jo det har jag... sublimt förakt mot kristendomens förakt mot människor. men visst, har väl inte hittat det rätta sättet att skriva dialogen på bara..men det kommer

såjja. har nu tänkt lite o ändrar dialogen lite. -------------- Frälsaren: Om du bara tittar rakt in i kameran och säger ditt namn och din ålder. Syndaren: Jaha, okej. Mitt namn är Tobias Berger, och jag är 22, eller ja, jag blir 22 snart. Frälsaren: Tack. Ja, Tobias, berätta varför du är här. Syndaren: Okej. Jo, jag är här, antar jag, för att jag vill rätta ut mitt liv. Mitt liv som gått så snett, jag har varit så blind. Har gjort så många fel, jag har gjort Honom fel. Nu är jag här för att rena mig själv, jag är här för att få hans förlåtelse. Frälsaren: Vad är det för fel du har gjort. Syndaren: Det är så många fel, men största felet av allt, eller största brottet är väl, antar jag, att jag har älskat en annan, en annan man. Jag har förstått hur fel det varit, Ni har fått mig att inse mitt misstag. Frälsaren: Ångrar du vad du har gjort? Syndaren: Ja, jag ångrar det. Inte just då, inte stunden efteråt, men ja. Jag var så blind och så...korkad. Men Ni har visat mig rätten, ni har visat mig mina fel. Jag ångrar min synd, jag ångrar alla mina synder. Jag är hemsk. Frälsaren: Är du redo att möta Gud och få hans förlåtelse, är du redo att rena dig och din kropp genom att låta din själ lämna kroppen, själen som är ditt blod? Syndaren: ...ja, jag är redo, jag är beredd, rena mig, ta min ut min själ från min kropp, själen som är mitt blod. Frälsaren: Då ska du få bli frälst. Tobias Berger, härmed friger jag dig från dina synder, alla dina misstag ska bli förlåtna. Du ska betala med ditt blod, du ska ge dig själv till Honom. Nu ska du få bli ren, min son. Skottet avfyras. Frälsaren: I fader, sonens och den helige andens namn, Amen. -------------- Men jag tror att jag bara har med vad..syndaren säger, förutom det sista Frälsaren säger innan skottet avfyras, o sen det sista han säger. Så att syndarens svar endast är med, man får känslan av att han blir ställd frågor, som han då svarar på, utan att man fått höra frågorna, om ni förstår? -----------

jo, jag får faktiskt svälja mig själv o hålla med om det här med symbolerna. jag vill att kortfilmen så mycket som möjligt ska vara en gåta...alltså...man ska vilja se den fler ggr, för att försöka hitta svaret, men det ska inte finnas, men ändå..om ni förstår haha. Vill att man ska ha något att prata om efter filmen. Just det där, vem är den sinnessjuka mannen i svart...är det någon form av sekt bakom osv. Hade jag gjort filmen med alla förklaringar, hade förklaringen helt enkelt varit följande. Unga killen har blivit medlem i en extremkristen sekt. Som nu har intalat honom att han levt ett syndigt liv och kommer hamna i helvete. Endast genom att rena sig själv (genom skottet i huvudet) kommer han kunna få motta Guds förlåtelse. Men ja...ni har rätt med symbolerna.

näsan??

skrev just precis en idékladd till dialogen. väldigt lång o mer monolog. men ja..vill helst ha en ganska lång monolog...fastän jag vet att det är dötid på film. men tror den här filmen kan klara av det. ---------- Syndaren: Så, jag bestämde mig för att det här ändå va den enda utvägen. Jag kan inte säga att det har varit lätt, för det har det verkligen inte. Fram och tillbaka, om och men, jag visste inte vem jag var, var min plats var. Det har varit tungt, att kunna fatta ett sånt här beslut. Jag visste ju inte vad jag skulle göra, vem jag skulle lyssna på, mig själv eller... Ja, men det var ju ganska enkelt alltihop. Det stod ju precis där framför mig, vad jag gjort, vad jag gjort för fel. Det stod ju precis vad som skulle göras för att ogöra det gjorda. Hela mitt liv, har jag levt i synd. Jag har gjort så många fel, så många fel val och så många orätta vägar jag valt. Ta bara mina föräldrar som ett exempel. De gav mig kärlek, de gav mig livet. Vad gav jag dem? Ja, idag pratar jag knappt med min mamma, min pappa vill inte veta av mig. Jag har gjort dem fel. Jag har förnedrat och smutsat ner min familj. Min älskade, som jag älskade utan rätten att få göra det. Jag älskade en man, så som man endast får älska en kvinna. Jag har... Jag har vanhedrat mänskligheten. Jag har... Och allt dehär har bara varit småsten på berget av synder jag har under mig. Jag är inte ren, jag är inte värd hans tröst, han förlåtelse. Det förstår jag nu. Jag har förstått allt det här nu. Ni gav mig chansen, ni öppnade armarna för mig och visade mig vägen. Ni har lyssnat på mig, ni har talat med mig. Ni har fått mig att förstå att enda vägen till rening, till förlåtelse är den här vägen. Jag förstår det. Jag vill, med hela min själv, göra det här. Det är det enda rätta, jag vet det. När detta är genomfört, jag har betalt min skuld, då kan jag se honom, då kan jag få tillåtelsen att stiga fram till honom. Jag ber dig, gör det nu, gör det i hans namn. Frälsaren: Du har visat dig stark, du har visat oss att du är en av våra. Han, vår fader ska välkomna dig med öppna armar. Du, barn, ska bli frälst från alla dina hemska synder, du ska få bli fri från tyngden du burit med dig hit. Det ska snart vara över, det ska snart, endast vara du och Han... -----------

fast ett kors är väl åsså lite klyscha?

många trådar i luften nu..eller va man säger. bara satt o fundera på en ny idé..hear me out. en kille går runt i skogen, fotograferar naturen. rätt va det är så kommer han fram till en liten glänta i skogen, o där i gräset ligger ett par o älskar. han gömmer sig bakom en buske o tittar. han tar lite bilder på dem där de ligger. de älskar passionerat. rätt va det är tar killen i paret upp en kniv och hugger ihjäl tjejen med flera hugg i bröstet. killen med kameran blir såklart chockad men tar ändå några bilder. han hyperventilerar. han springer därifrån, men chocken är så pass stor att han svimmar och faller mot marken. han vaknar upp och det är mörkt. han tar sig därifrån och hemmåt. när han kommer hem så somnar han direkt i sängen. dagen efter eller nåt, så går han runt i stan och där nånstans stöter han på samma kille som legat i skogen innan och mördat tjejen. men det värsta är att efter honom kommer samma tjej, gåendes, levandes. killen med kameran blir såklart smått förbryllad och minns nu att han tagit bilder på mordet med kameran, han skyndar sig för att framkalla filmrullen. han står där i mörkerrummet och bilderna kommer fram. nåt är oerhört konstigt med bilderna, för på bilderna finns inte paret. det är bara en tom skogsglänta..en tom gräsplätt. som om paret aldrig existerat. ja..sen vet jag inte mycket mer va som ska hända. mer än att han sen ska studera fotografierna ännu nogrannare med förstoringsglas..och då upptäcker han i buskarna på andra sidan gläntan...alltså mittemot där han själv satt gömd...så på bilderna sitter han själv där i de motsatta buskarna. spänningen är olidlig. va tror ni om detta? nåt man ska bygga vidare på kanske?