Bengt Fredén

Hej Kent, Oj, det här hade jag helt missat! Om du skulle ha några ex kvar, eller några dubletter är jag mycket intresserad. Jag har bara några enstaka nummer av Smallformat och de har varit mycket intressanta - särskilt de tekniska artiklarna av Jürgen. Prenumererar annars på Chris Cottrill´s Super8 Today. Om du har något nummer så mailar jag min adress eller så kan jag väl ta en sväng till Uppsala. Jag har ju jobbat där i mitten på 80-talet, vore kul att se stan igen och ta en lunch på Domtrappkällaren eller en fika på Ofvandahls (om dom finns kvar). Bästa hälsningar, Bengt

Det var ju intressant att få veta - många av dessa kameror var stadigt byggda i metall (Bolex, Eumig, Beaulieu, m fl) och hade fina tryckplattor av polerat stål. Men tyvärr har dubbel-8 16mm perforeringar, dubbelt så många (på höjden), vilket inkräktar väldigt mycket på ena sidan av 8mm-filmremsan. Men teoretiskt ät det möjligt att det med en stor ombyggnad av en sådan kamera går att få ut en del av den filmens ljudspår. Jag minns att man ibland kunde se litet av perforeringshålens orange-färgade ljus-skuggor i projektion på det ställe mitt i filmen där man vänder den (dvs där den klipps ihop efter delningen). Synd att man inte kan utnyttja formatet för en vidfilmsmodifiering typ Ultra16mm: http://www.cinelicious.tv/?page_id=39 Hälsn, Bengt

Hej alla, När jag köper Super-8 färgfilm av reversaltyp, köper jag för det mesta Kodachrome 40A på eBay, daterar dem med dagens datum och stoppar in dem i frysboxen, som jag sällan öppnar. De filmkassetterna är ju ofta äldre än 2005, ibland med utgångsdatum i mitten av 90-talet. Jag brukar försöka köpa av säljare som har förvarat filmerna i frys (man får lita på dem). Eftersom Kodachrome-filmen faktiskt i grunden har en svart-vit emulsion, där färglagren (dyes) tillförs när man framkallar den i K-14-processen hos Dwayne´s Photo i USA, så håller den många år längre än t ex Ektachrome eller Fujichrome (E-6 processen). De olika framkallningsmetoderna kallas subtraktiv eller additiv. Det är annat med negativ-material (typ Vision2 eller Vision3); de kommer jag att köpa så färska som möjligt när jag ska använda dem, och därefter framkalla, ev, skyddspreparera, och skanna dem så snart som det är möjligt - man vill ju vanligen se vad man har filmat på momangen, om man inte är på resande fot. Extrem renlighet och dammfrihet är dock viktigt vid negativhantering i Super-8 (problemet med negativ är ju bara att man eventuellt får VITA dammfläckar och hår i slutresultatet, vilket syns mycket mer än svarta). Hälsn, Bengt

Tony, Hela poängen med SuperDuper8-diskussionen är att ÖKA bildytan, för att få bättre kvalitet, inte minska den med maskning. Det har man ju alltid kunnat göra. Jag tror dessutom att det skulle vara mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att gravera in linjer på en rund mattskiva (som i Beaulieu, titta in genom C-gängans öppning och vrid på knappen, så får du se!), med ett format som är c:a 3x4,5 mm. Jag tror inte att Björn Andersson skulle åta sig det. Jag vet inte hur Pro8mm löser det, men jag kan tänka mig att det är tunna dator-ritade linjer på någon klarfilm eller folie, som man har förminskat till rätt storlek, och lagt någonstans i sökaren, strax framför den rörliga mattskivan. Jag klistrade faktiskt in två små avskurna svarta filmbitar i den övre och undre delen av Beaulieu 4008:ans bildfönster redan på 70-talet och filmade ett tag med det, för att få 1,66:1-proportioner. Jag gillade Tomas Mauchs filmfoto för Werner Herzog i det formatet på 70-talet, t ex i filmen "Hertz aus Glas". Sedan tröttnade jag och tog bort det igen och gjorde rent filmfönstret. OBS! Det interna W85-filtret (och därmed också det helt klara 0-filtret, som sitter där när man filmar i konstljus) var redan borttaget, annars hade jag aldrig vågat mig på att prova detta. Jag tror fullt och fast att om ska göra något verkligt seriöst av ett större format på Super8, så borde man nog börja på Dubbel Super8, dvs, i kameror av typen Pathé Electronic Professional DS-8, som har en riktig filmtransport och en tryckplatta av stål, eller kanske om Ikonoskop i Stockholm gör verklighet av sin idé att göra en DS-8 variant av sin A-CAM SP16-kamera. Eftersom de redan gör en liten Super16-kamera (med nästinttill Super8-storlek) kan jag tänka mig att det inte vore ett jättestort problem för dem att göra en DS-8 kamera (där man alltså vänder 30 meters-rullen och kör den en gång till åt andra hållet, som på gamla Dubbel-8) med ett lite bredare bildfönster. Eftersom inte ljudspåret används numera, borde man kunna lägga bilderna så att de NÄSTAN går i varann - då skulle man kunna få ett 'SuperDuper8'-format värt namnet. Sedan får man börja leta efter ett gammalt Pan-Cinor eller Angénieux-objektiv med inbyggt spegelprisma och sido-sökare, så att man ser var man lägger skärpan, för det har ju inte A-CAM . . . Hur man än vänder sig . . . Hälsn, Bengt

Kent, Ursäkta att jag glömde dig i mina referenser. Det är ju fantastiskt att vi har FlashScan8 SuperDuper8-skanning på närmare håll än i Canada och på västkusten i USA. Jag har sett flera av Super8 skannings-proverna på din hemsida tidigare, och är mycket imponerad, särskilt av musikvideon med Lisa, som jag har för mig gjordes från Kodachrome 40A, och kanske i ännu högre grad Mark Seatons filmsnutt tagen Super8 med Leicina Special (och fasta optiken Leitz Makro-Cinegon 1,8/10mm) på Kodachrome 40A - mycket snyggt. Bästa hälsn, Bengt

Hej, Ja, SuperDuper8-konvertering kan ha sina fördelar (något större bildyta till vänster i kameran, där det magnetiska ljudspåret ligger i ljudkamerorna) men också många nackdelar; ibland repor av filmen i kameran om inte filmbanan har polerats tillräckligt väl, sökaren i kameran visar ofta inte den del som lagts till, de flesta zoom-objektiv tecknar inte ut hela det nya formatet (Angénieux 8-64mm är ett undantag, optiken i Canon XL1024 är ett annat), optiken behöver egentligen centreras om c:a 0,5mm mm till vänster för jämn utlysning av bilden (något som verkligen ställer till det på många kameror), projektorns fönster behöver också breddas (filas upp) och lampan centreras om, det samma gäller filmredigeringsapparater, s k 'viewers' (t ex Minette S-5), plus att de flesta telecine-labb inte kan hantera det större bildfönstret. Jag har också pratat med Mitch Perkins om detta, men enligt min mening, gör han bara 'halva' jobbet. Om det ska vara en modifiering värd namnet tycker jag att ska det vara fullt ut, som Rune Ericsons Super16 1969. Det är mycket viktigt att optiken är korrekt centrerad över formatet, vid användning av asfäriska vidvinkellinser, teleconverters, olika glasfilter, samt kompendier/matte boxar. Vad jag vet är det bara hos (den mycket kompetente filmaren) Justin Lovell, på telecine-labbet FrameDiscreet, i Toronto, Canada, och hos Phil Vigeant, på Pro8mm (f d Super8 Sound) i Burbank, CA, som har skanners med tillräckligt hög upplösning (i SD eller HD-format), med 'film gates' som kan klara av att hantera 'SuperDuper8', eller som Pro8mm har valt att kalla formatet, 'MAX-8' - kolla in deras hemsida här, och sök på MAX-8 och titta även på deras modifierade Beaulieu 4008 ZM-kamera, som de kallar 'Classic Pro': http://www.pro8mm.com/home.html Jag har också pratat med Phil och Rhonda Vigeant där, men jag anser att de tar på tok för mycket betalt för att bygga om gamla Beaulieu 4008 ZM eller ibland ZMII-kameror och kalla dem för 16:9 Widescreen-kameror, vilket dom verkligen inte är. I allra bästa fall och med rätt optik (t ex Angénieux 8-64mm eller Leitz Macro-Cinegon 1,8/10mm), kan man få ut nästan 1mm (ofta bara 0,7 eller 0, 8mm) av extra yta till vänster i kameran (till höger i projektion eller i datorn), vilket ger ett bildförhållande på c:a 1.51:1, alltså något lite 'fyrkantigare' än kameraformatet i en ARRI SR3 eller 416, A-CAM eller AATON LTR Super16-kamera, som är ungefär 1.66:1. Så här ser det t ex ut i Justin Lovell´s Canon XL1014-kamera, i vidvinkelläget 6,5mm (filmat på Vision2 200T-negativ och skannat av FrameDiscreet i Toronto) - OBS den kraftiga vignetteringen till höger i bild, utan något 85-glasfilter (det sitter ett gelatinfilter inuti kameran): http://i50.photobucket.com/albums/f307/Bengt123/7218500TSuperDuper8vignetting.jpg Bästa filmhälsn, Bengt PS. Se också vidare nedan Jürgen Lossaus test i (tyvärr döende) 'Smallformat' av denna Beaulieu 4008 'MAX-8'-kamera, som för övrigt har kristallsynk för synkront ljud: Return of A Legend, Beaulieu 4008 'Classic Pro'.pdf

Hej, Enl. min erfarenhet är för det mesta halogenlampor (i alla fall de på 1000 watt) en aning kallare i färgen än vanliga B-lampor (foto-glödlampor med reflektor på upp till 500 Watt), i alla fall om de är någotsånär nya. De brukar ligga på c:a 3400 K° i färgtemperatur, medan B-fotolampor håller c:a 3200 K° eller ibland lägre. Men som Dario antyder, kan lamporna skifta, och för att vara riktigt säker på sina ljuskällor bör man använda en bra färgtemperaturmätare, av t ex Minoltas fabrikat. Om man filmar på Kodachrome 40 typ A (som p g av sin låga känslighet är avstämd för starka 3400 K° halogen-lampor), behöver man inte göra några filterkorrigeringar, men om man filmar med B-lampor på 3200 K° rekommenderar Kodak ett 82A-filter. Använder man Ektachrome 64 Tungsten (process E-6) och vill ha rätt färger med lampor på 3400 K°, behöver man enligt Kodak inte något filter för denna film - se vidare data om Ektachrome 64T här: http://www.motion.kodak.com/US/en/motion/Products/Production/Spotlight_on_Super_8/Super_8mm_Products/t7280.htm Om färgtemperaturen däremot sjunker ner till c:a 3000 K°, rekommenderar Kodak samma filtrering som för Kodachrome 40A, dvs 82A (se bifogad PDF nedan), Skillnaderna är så små, att du egentligen inte behöver bry dig om färgkorrigerings-filtrering. Ektachrome-filmer är ju p g av E-6 processen rätt så kalla som de är och dessutom beror det också mycket på VAD du filmar, om t ex hudtoner är viktiga. Efter vad jag har hört är Ektachrome 100D (t ex WittnerChrome) bättre än Ektachrome 64T på hudtoner - ger mera neutrala färger, alltså. (Personligen tycker jag, av vad jag hitintills har sett, att Ektachrome 64T verkar för kornig, oskarp och blåstickig). Om du sedan skannar filmen (telecine) och gör ett digitalt efterarbete (Final Cut Pro och t ex After Effects) så kan du styra färgerna bättre där än med filter. Ett exempel: En del professionella filmfotografer använder idag t ex inte något dagsljusfilter (W85), vid filmning med Vision2 eller Vision3 Tungsten negativmaterial, utan lägger på en motsvarande filtrering i ljussättningen i det digitala efterarbetet - på så vis 'vinner' man ljus vid fotograferingen. Bästa hälsn, Bengt KODAK Ektachrome 64T Reversal 7280.pdf

Hej David, Jag skrev ett långt svar på ditt PM, men det gick ju inte att skicka! Så, sänd mig ett vanligt e-mail (adressen finns i PM:et), så får du mina uttömmande svar i retur på momangen. Jag flyttade över alltihop till ett preliminärt e-mail (utan din adress) så länge. Ja, Hasselblads-fästet är en grej jag verkligen trivs med - det är ju egentligen idiotiskt att göra en kamera med ett LUTANDE stativ-fäste. Det bör ju rimligen vara helt plant (som t ex hos Leicina Special), så att man enkelt kan väga av kameran mot ett vattenpass på stativet. När man fokuserar på närmare håll, blir de här enklare objektiven (som inte är utrustade med intern-fokusering) något längre, vilket ju är ett litet problem. Jag har till en del löst ljusinsläppet uppifrån med en enkel 'Doughnut' -en cirkel av bred svart el-tejp, som medger ett litet större spel bakom kompendiet. Man kan ju också sy en äkta 'Doughnut' av litet flexibelt svart filttyg eller sammet, som en lång tratt, med lös resår (eller ingen alls) runt skärperingen på objektivet. Det gäller ju egentligen bara att se till att det absolut inte kommer in ströljus, för då är det ju ingen mening med ett ställbart bälg-kompendium. Spaken på sektor-slutararmen (för manuella långa nedtoningar eller dubbel slutarhastighet för förbättrad skärpa vid snabba eller rörliga motiv) kommer från Schneider Optivaron 1,8/6-66mm-zoomen. En sån löjlig liten spak har man ju ingen användning för där, när man har har bestämt sig för att plocka bort de tröga Reglomatic-motorerna och sköta bländarvärdet och eventuell zoomning manuellt. Då tycker jag att den ska vara minst 60mm, eller helst 80mm lång, så att man hittar den, när man står bakom kameran. Om den är FÖR lång kan den dock ta i skenan eller rören för kompendiet när man går hela varvet runt, så det måste anpassas för den aktuella situationen. Den måste också vara lätt att skruva ur och förvara, när man packar ner kameran, så att man inte skadar objektivet. Det är dock inte så lätt att hitta långa zoom-spakar med den lilla gängan (jag håller på och letar), vilken är ännu något mindre till Schneider-zoomarna (längre än de svarta på 40mm, som Wittner i Tyskland tillhandahåller) -de som är långa är oftast till 16mm-zoomarna, och då har de en grövre gänga, som man måste gänga om med en fin gängtapp. Nizo Professional har en lång fin svart spak i hårdplast, som dock har en intern gänga för tappen på objektivet, men det går säkert att sätta in en gängad tapp i den. Det borde man ju pröva . . . Bästa hälsningar, Bengt

Grattis, David, till detta fynd! Sådana här kameror (helsvart 4008:a med 80 fps slow motion och med superoptiken Angénieux T1,4/6-80mm) finns det inte så många av därute. Filmluckan har bl a samma design som på 4008 ZM4 eller 5008 MS (men de har ju båda Schneider Optivaron 1,4/6-70mm). Jag hade turen att hitta en dylik i USA förra året. Den var verkligen inte i toppskick då (helt svart sökare!) men den är nu helt genomgången av Björn Andersson (85-filtret bortplockat och C-gängan exakt kollimerad, mattskivan rengjord, ny sökaroptik, re-cell NiMH batteri, mm) och går nu med exakt 25 fps. Jag har dessutom valt att bygga om den för Hasselblads snabbfäste för stativ, vilket innebär att jag har strömbrytaren på en flexibel 'telefon'-kabel till batterihållaren. (Har ett specialhandtag för frihandsfilmning). Jag har också plockat bort Reglomatic-motorerna, så att jag kan ställa bländaren manuellt. Vill kunna mäta med en lös mätare (Spectra Pro eller Lunasix 3S), något som ju går fint när man har en optik med T-värde. Och om jag någon gång skulle vilja zooma, vill jag göra det sakta och manuellt med en lång spak. Har inte kört någon film genom den ännu (tänkte prova den med Plus-X reversal 7265), men denna Angénieux-optik ska ju vara något alldeles extra - lite kontrastrikare än Schneiders bästa zoom Optivaron 1,8/6-66mm och minst lika skarp. Tänk bara på att den är extra känslig för vignettering i vidvinkelläget - använd bara filter som läggs inuti originalmotljusskyddet från Angénieux om du filmar på 6mm vidvinkel. Så här ser min kamera ut med ett EWA-kompendium, på ett vätskedämpat huvud från Manfrotto och kolfiberstativ från Velbon: http://i50.photobucket.com/albums/f307/Bengt123/Beaulieu-4008-ZMII-Black-SM.jpg Som du ser har jag utrustat den med en grå Bolex-ögonmussla och på den en mussla av sämskskinn (av ARRI-typ). Inuti den sitter en liten kork från en sherryflaska - som stopp för ljusinsläpp till exponeringsmätaren om jag inte har ögat intill när jag kör kameran, t ex vid text-animering. Ovanpå kompendiet har jag satt en 'French flag', som jag har skurit till av tjock genomfärgad svart kartong (fotopapperslåda) och klätt på undersidan med självhäftande svart sammet, för att effektivt stoppa ljusinslag uppifrån och behålla optikens hela kontrast. Lycka till med din 10 years Jubilee-kamera! Dela gärna med dig av dina erfarenheter när du har tagit någon rulle. Bästa Super8 -hälsningar, Bengt