Vid sidan om mitt andra manus (tack för alla kommentarer!) så har jag lite löst skrivit ned en filmidé jag fick och tyckte var så pass bra att jag ville få ned den i skrift. Det är fråga om en thriller denna gången, jag börjar med den tänkta handlingen:
"Vid lekplatsen i det lilla villaområdet ligger ett slitet hus, med flagad färg och övervuxen trädgård. I huset bor förtidspensionären Sverker Lundman, som 20 år tidigare slagit ihjäl sin fru och sjuåriga dotter, när hans fru tänkt lämna honom för en annan man. Efter några år i den slutna vården friskförklarades han och sedan dess går han omkring i villan och pratar högt för sig själv och ångrar sin handling. Och hela dagarna sitter han med en kikare och spanar på alla som leker på lekplatse utanför hans hus och drömmer om hur det skulle ha varit egentligen.
En dag ser han Caroline Svensson och hennes dotter Lisa vid lekplatsen och drabbas av en plötslig ömhet. Det där är hans familj. Han är säker på att ödet, eller ” vem fan det nu är som bestämmer”, har skickat dit Caroline och Lisa som en kompensation. Han börjar planera för ett liv tillsammans med sin nya familj, tar reda på var Caroline bor och att hon är ensamstående. Han börjar göra iordning hemma, städar för första gången på flera år och börjar måla om fasaden.
En dag när Caroline tar med sin dotter till lekparken kommer kvarterets spillra gående. Alla vet att han har haft ihjäl sin familj. Hon känner ett obehag när mannen går mot henne. Han kommer fram till henne och talar om att hon är hans nya familj. Han försöker omfamna henne, men hon springer därifrån med sin dotter och hör bakom hur han skriker att hon är en svikare och skall dö.
Nu börjar en hård tid för Caroline. Telefonen ringer konstant, hon får konstiga brev och ibland kan hon svära på att han står utanför huset och tittar nattetid. Polisen kan inget göra, de har inte ens intresserat sig tillräckligt mycket för att komma dit. Allting verkar vara helt nattsvart, till en dag, när hennes granne ringer på och ber om en kopp socker, bara för att mötas av en människospillra som är så oerhört rädd.
När psykologen Erik Wallinder ser sin granne på detta vis och får historian berättad för sig bestämmer han sig. Han måste hjälpa henne. Han engagerar flera av grannarna och tillsammans bestämmer de sig för att Sverker Lundman skall bort från området. Frågan är bara hur. Helt plötsligt ställs grannarna inför ett moraliskt dilemma. För hur långt är man egentligen beredd att gå för att skydda en medmänniska? Och var går egentligen gränsen mellan gott och ont?"
Som den uppmärksamma kanske märker så är det dels lite samhällskritik inblandat här, kritik mot polisens tidsbrist och närpolisens försvinnande samt psykiatrins brister, men det är också en hyllning till något som håller på att gå förlorat. En hyllning till den typen av villaområden jag själv har vuxit upp i, där alla känner varandra och ställer upp för varandra när det behövs. En sak som blir alltmer sällsynt i antisociala Sverige 2011.
Tanken är också att detta skall vara en renodlad psykologisk thriller. Inte en massa onödigt våld. Det blir betydligt mer spännande, tycker jag, om den äldre mannen kör med "mind games" istället för att helt sonika slå ihjäl Caroline direkt. Kanske tvekar han ändå och kämpar emot sina inre demoner för att verkligen låta bli att slå ihjäl henne?
Jag vet att idén förmodligen innehåller någon brist och en del stereotypa saker och kan förbättras rejält, så var inte rädda för att föra fram lite kritik, både positivt och negativt.



LinkBack URL
About LinkBacks
Svara med citat
Bokmärken